Vikten av ett tungt kulturbegrepp föreläsning KSM P3 15/2 ’08 Ingemar Grandin Vikten av ett tungt kulturbegrepp i studiet av samhälle, medier, gestaltning Olika kulturbegrepp men vad ska man ha dem till?

den kulturella vändningen den språkliga vändningen den diskursiva vändningen culturalism postmodernism a shift towards semiotics, discourse, and representations … som ledde till: saturated pictures of universes, both small and large, of meaning in a more or less frozen standstill alla slags ämnen och forskningstraditioner -- historia, sociologi, psykologi, geografi, pedagogik… se wikiutskrifter!

kulturbegreppet ett verktyg Så många tolkningar och preciseringar av ”kultur” - men vilken användning kan vi ha av ett kulturbegrepp? Hur ser ett ”praktiskt” kulturbegrepp ut? Vad behöver man kulturbegreppet till? Kan kulturbegreppet hjälpa oss att se något?

kultur, samhälle, ekonomi Idéer, tänkesätt, modeller utbildning, vetenskap Språket prat, text; svenska, eng Estetiska ”ting” musik, bilder, film etc Lagar och normer juridik, etik, omdömen Artefakter, varor, produkter kläder, hus, mat, vägar Social ordning makt; klass, genus, etnic. Pengar penningmängden Försörjningssätt lönearbete, företagande Distributionssystem Produktionsapparaten jordbruk, fabriker, kontor Fysisk miljö landskap, naturtillgångar 1. hur hänger allt detta ihop? 2. vilka slag av fenomen omfattas av de olika begreppen begreppens gränser vilka saker ingår, vilka ingår inte kan de olika fenomenen snyggt delas ut på de tre områdena kultur, samhälle, ekonomi? är det så begreppen avgränsas?

kultur, samhälle, ekonomi Avgränsning 1a: Idéer, tänkesätt, modeller utbildning, vetenskap Språket prat, text; svenska, eng Estetiska ”ting” musik, bilder, film etc Lagar och normer juridik, etik, omdömen Artefakter, varor, produkter kläder, hus, mat, vägar Social ordning makt; klass, genus, etnic. Pengar Försörjningssätt lönearbete, företagande Distributionssystem Produktionsapparaten jordbruk, fabriker, kontor Fysisk miljö landskap, naturtillgångar Kultur är här en abstrakt och teoretiskt definierad kategori eller aspekt av det sociala livet som måste abstraheras ut från det mänskliga livets faktiska komplexitet. Här kontrasteras kultur alltid mot andra lika abstrakta aspekter eller kategorier: ekonomi, politik, biologi Här kultur i singularis.

kultur vs. icke-kultur Idéer, tänkesätt, modeller utbildning, vetenskap Språket prat, text; svenska, eng Estetiska ”ting” musik, bilder, film etc Finkultur, högkultur, kultur vs. populärkultur, masskultur Avgränsning 1b: Allt eller bara ett visst urval? Allas (”inom gruppen/samhället”) eller bara vissas? vilken är den sociala omfattningen av de olika begreppen begreppens gränser en kultur -- vilka tillhör den, vilka är utanför den (och tillhör en annan kultur)

vilkas kultur, samhälle, ekonomi ”a group of people” en nation en etnisk grupp en kultur? ett samhälle? en plats en öppen ekonomi… avgränsning 2: en kultur vs. andra kulturer vilken är den sociala omfattningen av de olika begreppen begreppens gränser en kultur -- vilka tillhör den, vilka är utanför den (och tillhör en annan kultur) kultur här pekar på en viss specifik uppsättninga av vad det nu är (beliefs practices e d) Från F12: visat hur kultur aldrig riktigt ägs och är unik för viss grupp -- det lånas och flödas fram och tillbaka, hybrider skapas och kan vara det som utnämns till det äkta i nästa steg. Plats - kulturrelationen: varje plats är kulturellt formad men platsen eller platsens människor (gruppen, etniciteten, nationen etc) äger inte kulturen. Hybrider, flöden. Från F9: Kultur är fördelad, inte bara delad. Olika delgrupper inom ”samma” kultur har olika sätt att förhålla sig, olika livsmönster etc. Fördelad, specialiserad, ändå sammanhängande!

bas och överbyggnad överbyggnad: lagar politik konstarter idéer ideologi religion bas: ”ekonomiska realiteter” produktionssätt = produktivkrafter samt produktionsförhållanden Marx Naturvetenskap och teknik Ekonomism : ekonomiska realiteter är styrande Produktionsförhållanden + produktivkrafter = produktionssätt vad får man med utifrån olika sätt att avgränsa begreppen kultur etc diskurser och makt kultur och samhälle ekonomi = penninghushållning

lätta kulturbegrepp: kultur som överbyggnad kultur och alternativa begrepp: språk diskurs ideologi kultur behandlas ofta som om det kan avgränsas till en immateriell, idealistisk välde (realm) som har lite att göra med ekonomi

kultur light: delat medvetande Medlemmar i en grupp har en gemensam föreställningsvärld, gemensamma normer etc Är kultur verkligen delad -- snarare fördelad. Arbetsdelning etc. specialisering, specialister, könsroller, åldersroller med mera. Är kltur i så fall minsta gemensamma nämnaren? Obs också att här har vi tanken om en klar och tydlig avgränsad grupp som det som delar kulturen.

kultur light: språk eller diskurs,”konstruktioner” språket kan inte överskridas - vi har ingen kunskap utanför språket, känner ingen värld utanför språket mening och makt är vad vi verkligen kan ha kunskap om Makt… It is an approach to psychology (and other bodies of knowledge) which focuses on meaning and power. It focuses on meaning and power because its epistemological position dictates that meaning and power are all that we really can claim to know about. It is called ﾔsocial constructionismﾕ because it aims to account for the ways in which phenomena are socially constructed. Ganska självklart inom kulturvetenskap att världen inte är oberoende av hur vi ser på den… Inget konstigt att vi ”konstruerar” saker kulturellt. SC kopplar detta till makt och sociala relationer, men knappast tilld en verklighet där exvis klimatförändringen …. Konstruktionism - en liten gren av kultur -- hur har man speciifkt utformat just ett visst begrepp e d Structuralism originates from Saussure: " . . we cannot know the world on its own terms, but only through the conceptual and linguistic structures of our own culture . . . Structuralism's enterprise is to discover how people make sense of the world, not what the world is"ﾊ (Fisk, 1990; p.115). "Structuralism teaches us to look for the deep structures that underlie all cultural and communication systems . . . Language, myths, and symbolic systems [ﾉ] provide unique insights into the way society organizes itself and the ways its members have of making sense of themselves and of their social experience" (Fisk, 1990; p.133). This is a cul-de-sac. Opens for endless scrutiny of “discourse”, “power”, of the “Other”, maybe married to abstract social relations but not to anything more material. Moreover, when culture-as-meaning is married to a foregrounding of “the social”, the result is a double idealism (in the philosophical sense, as opposed to materialism). We get innumerable studies on how “discourses” or “narratives” relate to “power” but without actors, without production. Culture, then, is impoverished and dematerialized. The cultural turn becomes just the “linguistic turn” in another guise. True, both “culture” and “discourse” may well be defined as something including much more than natural language (like in the influential models by Laclau & Mouffe and Fairclough) but when it comes to the proof of the pudding, this is again only window-dressing: in discourse analysis and in cultural studies, language and meanings remain the privileged – or only – area of analysis.

kultur light: ideologi ett system av föreställningar som är karakteristiska för en speciell klass eller grupp alternativt ett system av falska ideer, falskt medvetande som kan kontrasteras mot verklig vetenskaplig kunskap Borgerlig ideologi Den eller den gruppens ideologi Ideologi kopplat tydligt till intresse Omfattar annars en del av det normalt tänks ingå i kultur light

kultur som mening och meningsfull form Cultural Studies: kultur light: mening Ulf Hannerz: kultur som mening och meningsfull form Cultural Studies: culture (is) the practices and processes of making shared meanings Geertz: kultur är system av symboler och betydelser men vad är då mening? jfr hund = vad då? var finns meningen? Psykologism, lamptändarteori?

Vad musik kan peka på TID Linjär tid (historisk period) Cyklisk tid (tid på dygnet, tid på året) RUM Plats i världen (land, region) Typ av plats (storstad, stad, by, landet…) SOCIAL IDENTITET Etnisk, nationell Ställning & status Ålder Genus ”Subkultur” Bondesamhället 1800-1900 Norden/Sverige regional identitet Kvällen? Landet, byn bönder, ej arb, ej överklass? Året Sommar? Yngre? m kv dansar, m musicerar

ett materiellt kulturbegrepp Från ett kulturmaterialistiskt synsätt är hela vardagslivet, inklusive ekonomiska aktiviteter, kulturella och reproduceras med materiella medel: kultur och ekonomi kan inte separeras. Allt beteende är kulturellt, och allt beteende framträder från den materiella naturen. (ekonomen W A Jackson, 1996) Jacksom pekar särskilt på institutional economics. Diskuterar en antropologisk version av cultural materialism: economic behavior, along with everything else, has a culturalside. Samt RW mfl: Allt mänskligt beteende är kulturellt. … För det andra, the means of cultural reproduction are material. It is inaccurate to depict culture as the transmission of ideas without any contact with the material world. The arts, education, and communication are contingent on prevailing material circumstances. The most idealist and esoteric of hight culture and the most mundande and humdrum of everyday life are both grounded in the material world: no behavior is aloof from its material and social context…. culture and the economy are, of necessity, intertwined. Cultural theorists have to look towards the amterial concerns of economics, and economists have to be concious of the pervasiveness of culture. Det finns en latent idealism i marxismen när kultur ses som överbyggnad: kulturen avskjiljs från den materiella produktionen.

kultur och materialism: Raymond Williams whole way of life jag skulle definiera (RW) kulturteori som studiet av relationerna mellan element i a whole way of life. Konsten finns där (i samhället) som en aktivitet, med produktionen, handeln, familjelivet.. konsten kan inte relateras till samhället (Utan är del av samhället)

kultur och materialism: Raymond Williams whole way of life sätt att göra det som görs practices processer aspekt snarare än domän?

kultur och materialism: Raymond Williams whole way of life alla olika saker som görs en teori om kultur som en social och materiell produktiv process och om specifika praktiker, konster, som sociala användningar av materiella produktionsmedel (från språk som materiellt praktikst medvetande till spec tekniker som skrivande, mekansik oh elektronisk kommunikation).

Vanemässigt handlande Institutioner Stigberoende Praktiskt medvetande kultur som sätt Vanemässigt handlande Institutioner Stigberoende Praktiskt medvetande Läsa manualen vs. få något visat För mönster av vanemässig kollektiv interaktion, för mönster och recept som används, återskapas och omskapas, är kultur ett utmärkt begrepp Förmågan att gå vidare (knowledge of how to go on) är med Giddens terminologi en form av praktiskt medvetande. Man vet hur det fortsatta handlandet ska utformas utan att dock kunna verbalisera detta. (Tänk på att cykla!). Tyst, underförstådd kunskap… Skilt från diskursiv medvetenhet. (Tydligt inom musiken, svårt att beskriva musik och vad/hur man gör när man spelar, blir oftast vagt och pekande--gör så här istället!). Kultur (light) som språk och diskurs är raka motsatsen till detta. Eller snarare, en insnävning som omöjliggör att man ser dessa saker.

basen ”bär” kulturen (light) basen är kulturellt konstituterad basen och kulturen basen ”bär” kulturen (light) basen är kulturellt konstituterad basen behövs för att förstå det kulturella (light) -- villkor, välstånd -> konst, etc basen är kulturellt konstruerad - men därmed uttöms inte dess verkan. Klimatförändringen, en lavin vs våra konstruktioner. Basen ”bär” kulturen (överskott allokeras till sköna konster) men är och del av det kulturellat Basen är kulturellt förstådd. Det är inte detsamma som att den är språkligt förstådd. ”konstruktion” är nte bara att tala om något, utan frågan om praktik -- vi gör många saker med världen omkring oss mer än att prata om den, och mycket av det vi gör KAN vi knappast ens prata om! Det subjektiva - kunskaper omdömen preferenser - är inbyggt i resursebegreppet. Först när man inser hur man kan agera mot något kan man se dess nytta eller risk. Är sniglar en matresurs? Maskar? Kor? Grisar? Hundar? Ormar? Deetta växlar mycket i olika mänskliga handlingstraditioner.

”konstruktioner” och ”verkligheten” våra observationer är teoriberoende vi kan bara känna världen genom våra kategorier men… observationer är teoriberoende världen ser olika ut beroende på förkunskaper, begreppsraster, etc citat från Wp The view that language 'constitutes' reality is contrary to common sense and to most of the Western tradition of philosophy. The traditional view saw words as functioning like labels. First there seemed to be something like 'the real chair', followed by the meaning 'Chair' to which the word "chair" refers. The founder of structuralism, Ferdinand de Saussure, demonstrated that differences between meanings cannot exist independently from differences between sounds. The differences between meanings structure our perception. We would not be able to recognize a simple chair as a chair without knowing the meaning of "chair" as opposed to "arm chair". Therefore it is claimed that all we can know about reality is conditioned by language. SC It is an approach to psychology (and other bodies of knowledge) which focuses on meaning and power. It focuses on meaning and power because its epistemological position dictates that meaning and power are all that we really can claim to know about. It is called ﾔsocial constructionismﾕ because it aims to account for the ways in which phenomena are socially constructed. Men… lavinen gör sig känd på något sätt -- det gäller att ha kategorier för att möta den i tid. Sak samma beträffande klimatförändringen… Men… kategorier är inte alltid språkliga -- kan också finnas i andra handlingssätt, i praktiskt medvetande, i tyst kunskap

kultur och hushållning: Magnusson vi väljer mellan knappa resurser utifrån våra ”preferenser” växelverkan mellan (upplevda!) behov och resurser befintliga artefakter gör oss stigberoende beteendemönster, normer, konventioner är en förutsättning för ex vis ”marknaden” det institutionella ramverket jordmånen, floddalarna, klimatets inverkan…

kultur och hushållning: Friedmann biokulturell diaspora biologiska och kulturella processer kulturellt bestämd uppfattning av landskap kulturens tyngd hur amerika hamburgeranpassades, gjordes lämpligt för vete och boskap (som båda var ”främmande”) denna mat (kultur) präglar mkt av landskapet

hamburgaren, kulturen, basen/naturen kulturellt bestämd uppfattning om odling, mat etc har samhälleliga, ekonomiska, ekologiska konsekvenser Exempel: smör, olivolja, senapsolja utgångspunkten Friedmann, kan föras vidare!

”kulturen” (light) och det materiella kultur (light) är en aktiv (materiell) process, produktion, som bygger på materiella produktionsmedel kultur (light) är relaterad till ”basen” Ideologi och kultur (light) - tankar ideer etc finns knappast i någon separat sfär, någon överbyggnad, utan bestämmer hur vi ser förstar arbetar mo det materiella, mot basen. språket (RW) som arbete, praktiskt medvetane, med ett teckenmaterial det verkliga arbetet med ett material - i egentlig betydelse, den materiella sociala processen- som är kärnan i varje konstnärligt arbete RW vad bas/överbyggnadsformeln missar att erkänna överbyggnadens materialitet. Härigenom misrepresenterades vad som de facto är reella och amteriella aktiviteter som på något sätt immateriella. Jacksom (om RW och co) För det andra, the means of cultural reproduction are material. It is inaccurate to depict culture as the transmission of ideas without any contact with the material world. The arts, education, and communication are contingent on prevailing material circumstances. The most idealist and esoteric of hight culture and the most mundande and humdrum of everyday life are both grounded in the material world: no behavior is aloof from its material and social context….

kultur, ”bas” och ekonomin ekonomi = hushållning Från ett kulturmaterialistiskt synsätt är hela vardagslivet, inklusive ekonomiska aktiviteter, kulturella och reproduceras med materiella medel: kultur och ekonomi kan inte separeras. ekonomi = penninghushållning: en ekonomi på månen?

kultur, ”bas” och samhället samhälle: handlingsmönster, sätt att agera samhälle: idéer, normer, konventioner, sätt att förstå ”basen”, juridik samhället är kulturellt konstituerat ett samhälle på månen? återknyt till domäner: fenomen samhälleliga eller kulturella? (Bild 4)

makt och politik ”Ändå ägnar varje härskande klass en betydande del av den materiella produktionen åt att etablera en politisk ordning. … Den sociala och politiska ordning(en) … är … en materiell produktion. Från slott och palats och kyrkor till fängelser och arbetshus och skolor, från stridsvapen till en kontrollerad press – varje härskande klass producerar på olika sätt men alltid materiellt en social och politisk ordning.” För att kunna tala om makt måste vi kunna tala om basen - inte bara om hur basen konstrueras!

kultur, bas och överbyggnad basen (som antas vara kulturoberoende) är kulturellt förstådd/konstituerad överbyggnaden (som tänks vara immateriell kultur) är materiell ⇒ distinktionen är praktisk snarare än principiell Nivåer? RW: Braudel enligt Chaudhuri

medier är produktionsmedel gestaltning är en form av produktion kultur och medier medier är produktionsmedel gestaltning är en form av produktion

kultur och gestaltning gestaltning artikulerar… gestaltning bottnar i vissa villkor och betingelser gestaltning bidrar till att forma den vidare kulturen (samhället, ekonomin) gestaltning och betingelser för gestaltning hur gestaltningen skapar och omskapar betingelserna gestaltning är själv en kulturell process, men samtidigt inflätad i kultur i mer generell mening - handlingsmönster, odlingsformer, Jfr F9, slutsatserna!

ett tungt kulturbegrepp Kultur som ”mening”, språk etc är materiellt producerad och själv materiell Basen är kulturellt konstituerad Kultur är whole way of life

kultur och undersökningar Intervjuer och andra rent språkliga metoder fångar bara det som gestaltas diskursivt. Praktisk medvetenhet, tyst kunskap förutsätter andra närmelsemåter än rent språkliga (t ex observationer). Studier och teoretiserande måste ge utrymme för och förankras i det konkreta och specifika - platser, företeelser, artefakter. När? Var? Vad? Vem? På vilket sätt? Inte bara ”samhället” eller ”kulturen” i största allmänhet. Kultur kan studeras i hur vi agerar mot ”naturen”, i odling och matvanor likaväl som i musik och kläder. Bloch: the people we study are unlikely to be able easily to describe their thought processes for anthropologists through what they say, since language is an inappropriate medium for evoking the non-lineal organization of everyday cognition. This paper is an attempt to go some way towards writing ethnography in such a way that actorsﾕ concepts of society are represented not as strings of terms and propositions but as governed by lived-in models, that is, models based as much in experience, practice, sight, and sensation as in language. In trying to do this there can be no avoiding the problem that inevitably this information is presented in a medium, language, whose semantic organization leads back to the kind of presentation from which I am trying to escape The anchoring of conceptualization in the materialﾑthe body, houses, wood, styles of speakingﾑ and in practicesﾑcooking, cultivating, eating togetherﾑmeans that the cultural process cannot be separated from the wider processes of ecological, biological, and geographical transformation of which human society is a small part (a point made powerfully by Descola in this volume). Culture is not merely an interpretation superimposed on these material facts but integrated with them. Det konkreta: Austin, Texas, eller Kathmandudalen.