Ingvar Nilsson i.nilsson@seeab.se De unga, utanförskapet och arbetsmarknaden intro sem soc ek Knut 3 december 2010 Ingvar Nilsson i.nilsson@seeab.se.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Upplägg Vad är folkhälsa? Definition och övergripande rekommendationer för hur man bör arbeta Vad ska vi göra inom folkhälsa? Mål och styrdokument Vad.
Väljarnas syn på välfärden Utmaningar, möjligheter, konfliktområden
Finsam-samverkan i Västra Götaland 2011
Kommunikation som påverkar Göteborg 4 oktober 2012 Välkommen!
Unga och arbetslöshet En sammanfattning av publikationer sedan 2003 Susanne Zander Utredare Ungdomsstyrelsen.
Olika villkor Socialstyrelsens rapport 2010
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Arbetslivsintroduktion
Träning ger färdighet!.
SASSAM Version 1.1 © SASSAM SASSAM Version 2.0 Omgivning 1 Sociala förhållanden Arbetsförhållanden Utbildning - kompetens Fritid Nätverk.
ATT SAMVERKA KRING MÄNNISKOR I JÖNKÖPINGS LÄN Ingvar Nilsson (I
VISION Kommunplaner – strategisk planering
Behovet av en ny skattereform
Samordning – samverkan - samarbete Falkenberg 21 november 2011 Berth Danermark
Effektiv informationsförsörjning Ekonomiskt bistånd Offentliga Rummet 21 maj 2014 Margaretha Holmlund, CSN Krisztina Buki Tornbjörk, SKL Effektiv informationsförsörjning.
UPPFÖLJNING Vad behöver verksamheten för att kunna fatta beslut om ekonomiska frågor? Uppföljning av resultat och kapital: - mot budget (jämförelse) -
Social investeringsfond Norrköpings kommun
Morgonrock Fredag 18 januari 2013 på Stadshotellet i Luleå Insatser kring barn och unga – en kortsiktig kostnad eller en långsiktig social investering.
Lilla Edets Kommun Växtkraft Välbefinnande Stolthet Identitet.
Rapport om förslag till öppen verksamhet för ungdomar med självskadebeteende
Konjunkturläget Juni 2007 Offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP.
Ensamkommande flyktingbarn
Ingvar Nilsson/SEE & OFUS
Länsgemensam ledning i samverkan
Försäkringskassans roll i samverkan
Positiv Livskraft © Att komma dit du vill
”Hur organiserar kommunerna sin verksamhet inom IFO”
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun
Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun
Resultat av utvärderingen Sammanfattning Slutsatser och diskussion
Aktivitetsersättningen I november 2010 uppbar personer ersättningen. År 2007 var det personer. Psykisk funktionsnedsättning är den vanligaste.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
marie rahlén-altermark psynkprojektet SKL
Budgetdagen februari 2014 Annika Wallenskog.
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Cecilia Karlsson, Folkhälsocontroller.
AME/EMS Samverkansuppdraget Eva Marie Sjöberg Leg arbetsterapeut, specialist inom hälso- och sjukvård Leg psykoterapeut med auktorisation inom.
Sociala investeringar Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige reserverar 120 milj. för perioden Kommunfullmäktige reserverar 120 milj.
Systematisk uppföljning UIV Uppföljning av Insatser Vuxna Missbrukare.
Förädlad jobbpeng 2015.
Ingvar Nilsson/SEE & OFUS
1.
Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Prioriterade grupper Barn och unga år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer.
Sociala investeringar – ett nytt synsätt? Stefan Ackerby SKL.
Eneffektiv användning En effektiv användning av resurser.
Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” -
Botkyrkas styrmodell och kommunens ekonomi
Fyren Insats till unga vuxna inom Öckerö socialtjänst.
Planeringsdirektiv Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
Finansiell samordning
FLER BLIR SJÄLVFÖRSÖRJANDE NÄR VI BLIR BÄTTRE. Från tro till vetande! KOMMUNALT NÄTVERK FÖR UTVECKLING I ett partnerskap samarbetar fyra kommuner för att.
Offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor respektive procent av BNP.
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Presentationstitel Månad 200X Sida 1 SamPlan För de som saknar sjukpenninggrundande inkomst Syftet med projektet är att utveckla och pröva en modell för.
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.
DET BLIR FÖR DYRT Men vad är det som blir för dyrt
Möjlighet till Egen Kraft!
Ekonomirapporten, maj 2017 Diagrammen
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Bakgrund Överenskommelsen Aktuellt just nu
En stad för alla Göteborgarnas livschanser ska utjämnas Budget 2014
DET BLIR FÖR DYRT Men vad är det som blir för dyrt
Ekonomirapporten maj 2019 Anders Knape, ordförande Annika Wallenskog, chefsekonom Välkomna Anders. Hej och välkomna till presentation av vårens Ekonomirapport.
Socialtjänstens medverkan i samhällsplanering
VärNa modellen – att mäta och styra samverkan
Presentationens avskrift:

Ingvar Nilsson i.nilsson@seeab.se De unga, utanförskapet och arbetsmarknaden intro sem soc ek Knut 3 december 2010 Ingvar Nilsson i.nilsson@seeab.se

UPPLÄGG IDAG Kort presentation Intro kursupplägg Fallet de unga Case Rapport Modell - kompetens Mycket hemarbete Fallet de unga Att bekanta sig med modellen Till vad kan man använda detta Strategier baserade på soc ek tänk ”cheferna” lämnar Inför första arbetsdagen på allvar Arbetsuppgift till nästa seminarium

Ekonomisk aktivitet Sociala Effekter SOCIAL SKULD Ekologiska Effekter MILJÖSKULD 3

Hälsoskuld – pensionsskuld Linköping pensionssparande – bäst i landet 1.146 Mkr LÅNG SIKT – 40 ÅR, EN ÅRSKULL LÅNG SIKT – 40 ÅR, 19 ÅRSKULLAR HÄLSOSKULD Mkr HÄLSOSKULD Mkr PENSION 1.146 Mkr PENSION 1.146 Mkr

Hälsoskuld – pensionsskuld Linköping pensionssparande – bäst i landet 1.146 Mkr LÅNG SIKT – 40 ÅR, EN ÅRSKULL LÅNG SIKT – 40 ÅR, 19 ÅRSKULLAR HÄLSOSKULD 52.000 Mkr HÄLSOSKULD 2.700 Mkr PENSION 1.146 Mkr PENSION 1.146 Mkr

Några frågor Hur stort är utanförskapet i landet Vad kostar det Vilka konsekvenser leder det till Hur stor del av detta är onödigt Kan man göra något åt det Vad är en effektiv resursanvändning

STRATEGISK EFFEKTIVITET OPERATIV EFFEKTIVITET KOMMUNLEDNING LANDSTINGSLEDNING FACKNÄMND VERKSAMHETSLEDNING STRATEGISK EFFEKTIVITET OPERATIV EFFEKTIVITET KOSTNADSEFFEKTIVA METODER RESURSFÖRDELNINGEN I STORT OCH ÖVER TID

>

Om färre jobbar??? Intäkter Offentlig sektor Utgifter Offentlig Sektor Sysselsättnings- grad Skattekvot Försörjare De som arbetar Intäkter Offentlig sektor Om färre jobbar??? Försörjda Barn Unga Arbetslösa Sjuka Äldre Utgifter Offentlig Sektor Välfärdsproduktion Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg Transfereringar Barnbidrag A-kassa Sjukpenning Pension 9

Om färre jobbar??? Intäkter Offentlig sektor Försörjda Arbetsför ålder Sysselsättnings- grad Skattekvot Försörjare De som arbetar Om färre jobbar??? Intäkter Offentlig sektor Försörjda Arbetsför ålder Utgifter Offentlig Sektor Försörjda Unga Äldre Välfärdsproduktion Barnomsorg Skola Sjukvård Äldreomsorg Transfereringar Barnbidrag A-kassa Sjukpenning Pension 10

Utanförskap = Arbetslöshet MÅNGA VÄGAR LEDER TILL ROM Handikapp Anorexi Bulemi Autism-spektra Självskade- beteende ADHD Asocialitet Psykisk ohälsa Utanförskap = Arbetslöshet Fattigdom Depression Skol- misslyckande Skyddsbehov Kriminalitet Dyslexi Omvårdnads- svíkt Missbruk Missbruk Psykisk ohälsa Somatisk ohälsa Social problematik Språk Invandring Begåvning

Tabell 1. De årliga kostnaderna för Olles utanförskap i svenska kronor

Procentuell fördelning mellan olika aktörer av de årliga kostnaderna för Olles utanförskap.

De långsiktiga kostnaderna för Olles utanförskap i svenska kronor

Kostnaden för del av Navigatorscentrums verksamheti svenska kronor Per person 7.232

verksamhet vid antaganden om 10 procents spontantrehabilitering Årliga socioekonomiska effekteri svenska kronor på individnivå av Navigatorcentrums verksamhet vid antaganden om 10 procents spontantrehabilitering och 30 procents framgång i projektet

verksamhet vid antaganden om 10 procents spontantrehabilitering Årliga socioekonomiska effekter i svenska kronor på individnivå av Navigatorcentrums verksamhet vid antaganden om 10 procents spontantrehabilitering och 30 procents framgång i projektet

Långsiktiga socioekonomiska effekter i svenska kronor på individnivå av Navigatorcentrums verksamhet vid antaganden om 10 procent spontantrehabilitering och 30 procents framgång i projektet

FÖRSÖRJNINGSKOSTNADER PRODUKTIONSFÖRLUSTER INVESTERINGSEFFEKTEN DIREKTA VÄLFÄRDSKOSTNADER FÖRSÖRJNINGSKOSTNADER UTEBLIVNA SKATTER INDIREKTA PRODUKTIONSFÖRLUSTER ISBERGS- EFFEKTEN KORT SIKT LÅNG SIKT 19

UTANFÖRSKAPETS KOSTNADER EKONOMISKT BISTÅND UTANFÖRSKAPETS KOSTNADER 20

UTANFÖRSKAPETS ISBERGSEFFEKTER FÖRLORAD PRODUKTION + SKATTEINTÄKTER ÖVRIGA SAMHÄLLSKOSTNADER ÖVRIGA MYNDIGHETER ÖVRIGA ”VÄLFÄRDSMYNDIGHETER” BOSTADS- BOLAG FÖRETAG ALLMÄNHET FAMILJ ÖVRIG KOMMUNAL VERKSAMHET LTING FK AF POLIS CSN KVÅRD ÖVRIG SOCIALTJÄNST SKOLA FRITID SKATTE- INTÄKTER ADM EK BIST FAMILJ MISSBRUK SOCPSYK EKONOMISKT BISTÅND UTANFÖRSKAPETS ISBERGSEFFEKTER 21

Det preventiva perspektivet

DET BLIR FÖR DYRT – MEN VAD???

EFFEKTEN AV ATT GÖRA RÄTT SAK, MED RÄTT SAMVERKAN OCH RÄTT VARAKTIGHET VID RÄTT TIDPUNKT, MED RÄTT SAMVERKAN OCH RÄTT VARAKTIGHET

27

EFFEKTEN AV SUGRÖR INNE I STUPRÖREN

Vilka tankar, frågor, reflektioner väcker detta hos er Vilka tankar, frågor, reflektioner väcker detta hos er? Vad kan man ha detta till i det dagliga lednings- och beslutsarbetet?

Att beräkna effekterna den enkla vägen den svåra vägen

UTANFÖRSKAP INSATS EFFEKT EKONOMISK KOSTNAD PÅVERKAN KOSTNAD RESULTAT IDENTIFIERING Vad händer Vem påverkas KVANTIFIERING Hur mycket VÄRDERING Vad kostar det UTANFÖRSKAP INSATS Aktörer Enheter Aktiviteter EFFEKT Scenarios Register Journaler EKONOMISK EFFEKT KOSTNAD PÅVERKAN KOSTNAD Kombinationer Modifiering Välfärdskostnader Försörjning Produktion Skatter RESULTAT Åter- användning KATEGORIER Missbruk, kriminalitet Psyk ohälsa Arbetslöshet, Långtidssjuka Vinnare/förlorare Realt/finansiellt Kort/lång sikt 33

Nästan all kommunal verksamhet präglas av frågor borde styras av helhetssyn och långsiktighet Alla vår styrsysystem, uppföljningssystem, ersättningssystem och organisationer präglas av det motsatta ÄR INTE DET KONSTIGT??? 34

Hur stora är utanförskapets kostnader i din hemkommun Hur stora är utanförskapets kostnader i din hemkommun? a) Hur många barn föds varje år b) Hur många kommer att hamna i utanförskap c) vad kommer detta att kosta på kort och lång sikt MVG!!!!

INDIVID METOD SYSTEM Fel insatser Fel metod Ingen samordning Ej kostnadseffektivt Ringa uppföljning INDIVID METOD SYSTEM Fel organisation Fel styr- och uppföljningsystem Fel ersättningsmodeller Brist på socialt investeringskapital 37

Defensiv eller offensiv resursanvändning ONDA KOSTNADER GODA KOSTNADER Ingen eller liten effekt på resultat Låg kostnadseffektivitet GODA KOSTNADER Stor eller god effekt på resultat Hög kostnadseffektivitet EFFEKTVITIET Rätt sak Rätt kvalitet Rätt tidpunkt Till lägsta kostnad

Defensiv eller offensiv resursanvändning Proaktiva/ reaktiva Insatser Passiviserande/ aktiverande Insatser Kortsiktiga/ Långsiktiga Insatser Empowerment- baserade insatser eller ej Fragmenterade/ Samordnade Insatser Kunskaps- baserade Insatser eller ej Defensiv eller offensiv resursanvändning i.nilsson@seeab.se 39 39 39

Det finns ingen brist på resurser Det finns ingen brist på resurser!!! Det handlar om hur vi använder de resurser vi har!!!

SOCIALT INVESTERINGS- RESURSER SOCIALT INVESTERINGS- KAPITAL STYRNING UPPFÖLJNING LÅNGSIKTIGHET STRUKTURELLA FÖRUTSÄTTNINGAR ORGANISATION HELHETSSYN SAMVERKAN ERSÄTTNINGS- SYSTEM LAGSTIFTNING 41

Några viktiga frågor!!! Organisation Har vi en organisations- och styrmodell som möjliggör helhetssyn Styr- och uppföljningssystem Har vi styr och uppföljningssystem som medger långsiktighet Ersättningssystem Gynnar regelverk och ersättningsmodeller samverkan, relationsbygge och långsiktighet Socialt investeringskapital Förfogar vi över ett socialt investeringskapitel som medger en effektiv resurshushållning

Vilka strategiska förändringar ser du skulle behöva göras på din/er hemmaplan för att höja a) den strategiska effektiviteten b) den operativa effektiviteten

UPPGIFT ATT LÖSA * läs igenom de rapporter som bifogas * svara på följande frågor a) vilket konkret projekt ska du ha som case i utbildningen? b) vad är projektets - syfte/mål, - budget, - målgrupp, - organisation, - bemanning – ge oss en kortfattad beskrivning kring nyckeldata c) vilka frågor/kunskapsområden vill du särskilt att vi belyser under utbildningen? Vi vill ha dina svar per mail från dig senast 21 januari. Skicka svaren till i.nilsson@seeab.se

Knut 3 soc ek utb Salem Sumpan 1 Sumpan 2 Stlje Nynäs AM3- praktiska nystartsjobb – en insats Målgrupp; arblösa + socbidrag, 8 st (typ), Am 2-3 Sumpan 1 Unga vuxna, 18-24 år, Am 2-3 Verksamhet , del av 52 typ 30-45 Sumpan 2 Unga strulputtar driver på stan, typ 11 st Verksamhet??? Stlje Arblösa försörjningsstöd – FIA (fler i arbete), 10-30 pers/vecka, 520 – 1.560 personer Samverkans fstöd, ame, af, Am 1-3 Nynäs 10 st, unga fstöd, problematik men ej diagnos AM3- praktiska Praktiska verksamheterna, AM 3

www.seeab.se