MultifunC Multifunktionell behandling på institution och i närmiljö Martin Lardén Psykolog/projektledare Statens institutionsstyrelse

Institutionsprojektet Samarbetsprojekt finansierat av BFD, SiS og IMS Forskningsgenomgång omkring behandling av beteendeproblem på institution. Publicerad 2003. Utveckling av en institutionsmodell för behandling av antisociala problem hos ungdomar baserat på forskning (2003-2004). Implementering av institutionsmodellen i Norge (Bufetat) och i Sverige (SiS) (2005). Implementeringsstudie och evalueringsstudie av behandlingsmodellen (2006-2009?)

Behandlingsprinciper Intensiva insatser till högrisk individer Riskprincipen Behovsprincipen Responsivitetsprincipen Fokusera på kriminogena behov, t.ex. ilska, missbruk Anpassa pedagogiken till målgruppen. Mer konkret pedagogik till den som tänker konkret.

Riskprincipen Hög-risk ungdomar har fler kriminogena behov Använd validerade riskbedömnings-instrument; ungdomar – YLS/CMI, SAVRY Ge behandling till hög-risk ungdomar

Behovsprincipen Fokusera på de faktorer som predicerar återfall Robusta prediktorer: antisociala attityder/värderingar, prokriminella bekanta, impulsivitet/bristande självkontroll Svaga prediktorer: självförtroende, depression, ångest

Responsivitetsprincipen Använd potenta förändringsstrategier som utgår från operant psykologi Ersätt antisociala kognitioner med prosocialt orienterade kognitiva/sociala färdigheter ”Specifik responsivitet” – ta hänsyn till bristande motivation, intellektuella svårigheter, ångestkänslor eller nedstämdhet

Förändring av beteendeproblem √ Förstå samspelet mellan ungdom & omgivning. Förändra omgivningen för att förändra ungdomen Strukturera omgivningen för förändring (även institutionsmiljön!) √ Ungdomar är aktiva deltagare i samspelet. Nödvändigt att påverka tankar, beteenden & färdigheter. De mest effektiva metoderna är baserade på social inlärningsteori & kognitiv beteendeterapi.

Kännetecken för effektiva institutioner Fokuserar på ungdomar med hög risk för fortsatt negativ utveckling om de inte får hjälp Ger ungdomen träning i sociala färdigheter Involverar familjen i behandlingen Har fokus på skola/arbete Är nära anknutet normalsamhället och bidrar til kontakt med prosociala kamrater Ger adekvat uppföljning

Familj Vänner Mål för Behandling Ungdom Skola Färdigheter Kommunikation Samspel Vänner Minskad kontakt med avvikande Ökad kontakt med prososiala Mål för Behandling Ungdom Beteende Färdigheter Attityder Skola Deltagande Färdigheter Beteende

Kontakt med samhället Kommunikation Föräldra- färdigheter Familj Personal- enighet Autonomi/ kontroll Ungdomskultur Ökning av prosocial. Reduktion av antisoc. Metoder för beteende- förändring Vänner Ungdom Beteende Färdigheter Skola Kognitiv beteendeterapi Social inlärningsteori Beteende Färdigheter Deltagande Anpassat till individ Hantering och reduktion av våld Träning Enighet Viktig för att upprätthålla beteendeförändring Registrering Vägledning

MultifunC i Sverige Chef 12 ART Utrednings- team 3 Miljöteam Pedagogiskt team 2 Familje-/uppfölj- ningsteam 3 Ut- redning Beh.- planer ART Miljö- arbete och Tecken- ekonomi Under- visning Skola Familje- arbete Öppenvård

MultifunC in Sweden Margrete- lund Brätte- gården

Utredning Beteende& Risk-bedöming Statiska riskfaktorer Val av målgrupp Dynamiska riskfaktorer Behandlings-mål & -planer Traditionell utredning Val av behandlings-metoder & mål Responsivitets-faktorer/personlighetsfaktorer

YLS/CMI undersöker riskfaktorer Tidigare och nuvarande lag- & regelbrott, Familjeförhållanden & uppfostringssätt Utbildning/skolfunktion Relationer till vänner Alkohol/drogmissbruk Fritid/rekreation Personlighet & beteenden Attityder & värderingar

Riskhantering i sju steg Del I: Bedömning av risker och behov Del II: Sammanfattning av riskfaktorer och behov Del III: Bedömning av andra behov och speciella överväganden Del IV: Din bedömning av ungdomens generella risk-/behovsnivå Del V: Omhändertagandenivå Del VI: Behandlingsplan Del VII: Uppföljning av behandlingsplan

2. Familjeförhållanden/-föräldraskap a. Inadekvat tillsyn b. Svårigheter att kontrollera beteenden c. Olämplig uppfostran d. Inkonsekvent föräldraskap e. Dålig relation (pappa - ungdom) f. Dålig relation (mamma - ungdom) Styrka x x x x

Sammanfattning av riskfaktorer och behov Poäng Brott Familj Utbildning Kamrater Missbruk Fritid Personlighet/ beteende Attityder/- orientering Låg Måttlig Hög Styrka x x x x x x x x

Bedömning av andra behov och speciella överväganden Deprimerad Dåligt självförtroende Icke adekvata sexuella aktiviteter Rasistiska/sexistiska attityder Dåliga sociala färdigheter Ägnar sig åt förnekande Suicidförsök Psykosdiagnos Hot från tredje person Historia av sexuella/fysiska övergrepp Historia av överfall på auktoritetspersoner Historia av vapenanvändning

Generell total risknivå Din bedömning av ungdomens generella risk-/behovsnivå Generell total risknivå Summa kolumn A och summa kolumn B Total= Låg (0-8) Måttlig (9-22) Hög (23-34) Mycket hög (35-42) Gör en bedömning av risknivån för detta fall utifrån all tillgänglig information. OM din riskbedömning skiljer sig från inventoriets, var god ange varför.

Behandlingsplan Mål ett………………… Mål två………………… aktiviteter för att uppnå målet …………………………………………………………………………………………………………………………. Mål två…………………

Uppföljning av behandlingsplan A. Risknivå Låg Måttlig Hög Mycket hög Brott och åtgärder Familjefaktorer Utbildning och arbete Kamratrelationer Drogmissbruk Fritid Personlighet/ beteende Attityder/ inriktning x x x x x x x x x x x x x x x x

Analyscirkeln Vidmakthållande faktor Vidmakthållande faktor Vidmakthållande faktor Problematferd Problembeteende Vidmakthållande faktor

S B K Funktionell analys Yttre utlösare Inre utlösare Aktuellt problembeteende Positiva/negativa Kort sikt/lång sikt

Uppföljning av behandlingsplaner Problemområde Hinder Lösning/åtgärd Målutvärdering

Miljöteam att aggression inte lönar sig & att prosocialt beteende lönar sig att ungdomen kan kontrollera ilska & aggressivt beteende Att ungdomen disponerar en alternativ beteendereportoar att ungdomen övertygas om att aggressivt beteende är oriktigt. Brister något av dessa områden kan det vara tillräckligt för att förhindra frånvaro av aggressivt beteende teckenekonomi Ilskekontroll Social färdighets-träning Moraldiskussions-grupper

Miljöteam Påverka ungdomsmiljön på institutionen i positiv riktning Reducera möjligheter till negativ påverkan ungdomarna emellan Reducera möjlighetet till kontakt med ungdomar med problembeteenden utanför institutionen Skapa möjligheter till ökad kontakt med positiva ungdomsmiljöer utanför institutionen

Pedagogiskt team Pedagogisk kartläggning & stöd för ungdomen under institutionsvistelsen Bistånd till extern skola under institutionsvistelsen Bistånd vid utflyttning från institutionen Fortlöpande kontakt mellan skola & institution Strategier för att bemöta problembeteenden

Familje-/uppföljningsteam Begreppet ”familj” inkluderar biologisk familj, adoptivföräldrar, fosterföräldrar eller andra som har eller kommer att ha omsorgsansvar för den aktuella ungdomen.

Familj-/uppföljningsteam Utredning av familjesituation/-funktion Föräldraträning under institutionsvistelsen Stöd till föräldrar under uppföljningstiden

Familj-/uppföljningsteam Reducera tvångspräglade samspelssmönster i familjen Öka förmågan att hantera ungdomens beteende Upprätthålla fasta & tydliga gränser för beteende Förbättra positiva samspelsmönster & kommunikation mellan föräldrar & ungdom

KONTRAKT PROBLEMLÖSNING KOMMUNIKATION SAMVARO SiS-KOMET

Samvaro Tid tillsammans Följa initiativ Hantera avvisande Hålla kontakt

Kommunikation Förbereda, påminna, uppmana Öka uppmärksamheten för positiva beteenden Minska uppmärksamheten för negativa beteende Lyssna och bekräfta

Problemlösning Problemlösningsmetoden Säkerhetsplaner

Kontrakt Beteendekontrakt Poängsystem

Bilagor att använda vid behov Samarbete mellan hem och skola Hantera ilska Prioritering och rutiner Sömnsvårigheter Hävda sin vilja Medling

Contingency management Teckenekonomi/poängsystem/kontrakt Från generell till individuell Kopplat till faser i MultifunC Tillämpas av varje team Administreras av personal, föräldrar & lärare Bred meny med förstärkare: -materiella, sociala & aktiviteter

Nivå I: Intensiv Teckenekonomi Datum Uppgift Poäng Klipp Morgon; Stiga upp, bädda sängen, personlig hygien 3 poäng Frukost; I tid till bordet, uppförande, duka av Morgonmöte; I tid, deltagande Förmiddagspass; I tid, deltagande Lunch; I tid till bordet, duka, uppförande Eftermiddagspass; I tid, deltagande Städning; fullgjort städområde Eftermiddagsmöte; I tid, deltagande Middag; I tid till bordet, duka, uppförande Bonusuppgift; Totalt:

Nivå I: Dagliga Back-up förstärkare CD-spelare på rummet Kvällsaktivitet enligt meny Välja dataspel Extra TV-tid Besöka kiosken 10 poäng

Nivå II: Generell teckenekonomi Morgon Poäng Eftermiddag Stiga upp Rummet i ordning I tid Måltid Uppförande ART-poäng Skolpoäng 0 1 2 ____ Engagemang Summa:

Nivå II: Förstärkare Veckobasis Aktiviteter (sport, utflykter, etc.) Attraktiva varor (Hårtoning, mat, etc.) Fickpengar

Nivå III-V: Individuell teckenekonomi/kontingenskontrakt Baseras på individuella funktionella analyser Individuella förstärkare Mindre av tecken, mera kontrakt Förädrarna involveras Fokus på beteenden utanför institutionen

Behandlingsfaser & förstärkningsnivåer Intagsfas Behandlingsfas Överföringsfas Eftervård KK (forts.) Familjekontrakt Kontingenskontrakt Individuell TE Generell TE Intensiv TE

Utflyttning från institutionen Frånvaro av våldsamt & störande beteende Frånvaro av missbruk & kriminalitet Accepterar vuxenregler/gränssättning Tillräckliga sociala färdigheter för prosocialt fungerande Uttrycker förståelse för återfallsrisk i avvikande miljöer Positiva återkopplingar från permissioner från ungdom & föräldrar Föräldrarna upplever positivt samspel med ungdomen Föräldrar upplever kontroll över ungdomens beteende

Förändringsprocessen Förändringsinsatser Upprätthållande och fortsatt påverkan Ungdom Miljö Behandling Institution Uppföljning Miljö Ungdom Antisocialt beteende och funktion Förstärker/upprätt-håller negativt beteende och attityder Beteende Färdigheter Attityder Miljö / omgivning Miljö / omgivning Förstärker/-upprätthåller positivt beteende och attityder Prososial funktion ?

martin.larden@cvp.se Martin Lardén Leg psykolog/doktorand SiS – forskning & utveckling

Familje-/uppföljningsteam Föräldrarna ska involveras i ungdomarnas behandling & visas respekt. Detta innebär att föräldrar ska ges information om behandlingen & om ungdomarnas utveckling. Föräldrarna ska inkluderas i diskussioner kring målsättningar & de skages tillfälle att uttrycka egna synpunkter. Generellt ska familjearbetet fokusera på att stärka föräldrarnarollen. Även om fokus måste ligga på områden av föräldrafungerandet som bidrar till vidmakthållande av ungdomarnas beteendeproblem, så ska det aktivt sökas efter områden som föräldrarna bemästrar & sådana områden ska ges positiv uppmärksamhet.