Risk- och behovsbedömningar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
FREDA – bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relationer
Advertisements

Utveckling av kriminalitet bland unga personer
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Barnanpassad utredning
Malmö stads riktlinjer för det politiska samarbetet under mandatperioden 2007 – (budget 2008) Fler hyresrätter skall byggas och hyresrätten skall.
Resmål och resvägar Önskan och behov.
Om risk- och skyddsfaktorer
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Risk, skydd och strukturerad bedömning
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
MultifunC Multifunktionell behandling på institution och i närmiljö
Idrottspsykologi IGU tillfälle 3
Vad är risk? Ofta: En sannolikhet att något mindre bra kan inträffa
RÄTTEN TILL BÄSTA MÖJLIGA FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA
Beroende och den växande hjärnan
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Bild 1 NIU åk 1 Välkomna! Idrottspsykologi 1.
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
Depression vid hjärtsvikt Vanligt, farligt, behandlingsbart?
Stereotyper, fördomar & diskriminering
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Regionalt vårdprogram utmattningssyndrom (UMS), version 2011
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Alkohol/droger och psykisk hälsa
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
Eva da Silva leg psykolog, metodutvecklare, FoU, SiS
Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter Mångfald Resurs Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter.
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Niklas Långström, docent, leg läkare Centrum för Våldsprevention (CVP)
Forskarnas syn på normbrytande beteende Martin Karlberg Uppsala Universitet.
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Spelarutveckling Ligger sanningen i betraktarens ögon?
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Överenskommelse om samordning kring barn
Psykosomatiska syndrom
Träff med Örebro läns fritidsgårdar 18 maj 2010 Hällefors kommun VÄLKOMNA!
Tidiga insatser för psykisk hälsa
Förebyggande arbete i Norrköping 23 november 2011.
Kap 9: Kognitiv psykologi ( )
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
Missbruk/beroendet Neuropsykiatriska störningar
Ökad psykisk ohälsa bland unga – förslag till förklaringar och åtgärder 45 min - 35 min= 18 bilder. Sven Bremberg.
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Prioriterade grupper Barn och unga år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer.
DIVISION Vuxenpsykiatri Stöd till barn och familjer Hospiteringsprojektet Maud Söderholm Häll.
Socialt entreprenörskap i ideell verksamhet En studie om de aktiva eldsjälarnas motivation och drivkraft som gör skillnad i samhället.
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Barn som växer upp i familjer med våld
Vilket värde har inspektörernas värderingar för värdet av tillsynen i socialtjänsten? Eva Hämberg Doktorand Socialt arbete Högskolan Dalarna SVUF konferens.
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Psykiatri och Primärvård Diagnosfördelning och remittering.
Vägledning för användning av Check: RBMK (Version 2.0)
Bedömning av individens kriminalitet
BARN I FARA ANMÄLNINGAR
Depression hos barn och ungdomar
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Kan man förutsäga vem som blir brottsling?
Team förebygg Samverkan mellan skola och socialtjänst
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
Hur står det till med det sexuella välbefinnandet bland personer som lever med hiv? Lena Nilsson Schönnesson.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Suicidriskbedömning- ansvar och delegation
Presentationens avskrift:

Risk- och behovsbedömningar Motverka Våld och Gäng-konferens, Malmö 2008 Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Riskforskning. Återfall i våldsbrott ”Vanliga” kliniska bedömningar saknar validitet (Ennis & Litwack 1973) Aktuariska beslutsmodeller har bättre träffsäkerhet! (Monahan 1984) Fokus på prediktion och sannolikhet (Harris et al 1993) Fokus på prevention (konsekvenser & kontrollerbarhet- Aktuariska modeller fungerar sämre) (Hart 1998) Strukturerade kliniska modeller fungerar (Webster et al 1997) Fokus på riskkommunikation och beslutsfattande (Sturidsson et al 2004) Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Att sia om människors framtida beteende   Positivt Utfall Negativt Utfall Predicerat Ja Sant Positiv (“Träff”) Falskt Positiv (“Miss”) Nej Falskt Negativ Sant Negativ Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Riskfaktor för återfall i sexualbrott Beteendeproblem i barndomen Empati med offer Ungdomsbrottslighet Tidigare sexualbrott Tidig debut Förnekande/bagatelliserande av det egna sexbrottet Sexbrott utan kroppskontakt Olika sexualbrott Internaliserade psykologiska problem Sexuellt utnyttjad som barn Överdriven sexuell upptagenhet Saknar motivation för behandling Attityder som är toleranta mot sexuella övergrepp Svårigheter med intimitet Ålder Penetrering (Hanson, 2005) Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC 25 10 20 15 50 75 100 % Brottsaktiva Ålder (år) Andel brottsaktiva i olika åldrar   Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC Samvariation är inte detsamma som orsakssamband Socioekonomisk status Föräldrars psykiska sjukdom/missbruk Övergrepp/ Trauma Föräldrakriminalitet Invandrarstatus v o Impulsivitet Långdragna föräldrakonflikter Social oförmåga Missbruk Aggressivitet Begåvning Kriminella kamrater Sexuell avvikelse Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC Univariata samband mellan riskfaktorer och allvarligt antisocialt beteende bland unga i normalbefolkningen (Lipsey & Derzon, 1998) Cottle et al. (2001) metaanalys Riskfaktorer för fortsatt kriminalitet bland identifierade unga lagöverträdare Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC Kliniska diagnoser som ökar risken för antisocialitet: Prospektiva studier Uppförandestörning Hyperaktivitetssyndrom med uppmärksamhetsstörning (ADHD); störning av aktivitetsreglering, motorik och perception (DAMP) Alkohol/drogmissbruk och beroende Personlighetsstörning (Kluster B) Depression Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC Kliniska diagnoser som är överrepresenterade bland antisociala personer: Tvärsnittsstudier Begåvningshandikapp Psykotiska symtom Asperger syndrom Tourettes syndrom (komorbiditet?) Posttraumatiskt stressyndrom Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC Alltså… Olika psykiatriska syndrom är kopplade till skilda risk/skyddsfaktorer av betydelse för antisocialitetsrisken Inget enskilt syndrom påverkar mer än ett mindre antal av dessa Vissa typer av komorbiditet blir emellertid särskilt oroande (ex. ADHD + Uppförandestörning med debut < 12 års ålder) Ett betydande antal andra omständigheter än psykiatriska syndrom har betydelse för antisocialitetsrisken Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Behandlingsprinciper Intensiva insatser till högrisk individer Riskprincipen Behovsprincipen Responsivitetsprincipen Fokusera på kriminogena behov, t.ex. ilska, missbruk Anpassa pedagogiken till målgruppen. Mer konkret pedagogik till den som tänker konkret. Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC Riskprincipen Hög-risk ungdomar har fler kriminogena behov Använd validerade riskbedömnings-instrument; ungdomar – YLS/CMI, SAVRY Ge behandling till hög-risk ungdomar Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC Behovsprincipen Fokusera på de faktorer som predicerar återfall Robusta prediktorer: antisociala attityder/värderingar, prokriminella bekanta, impulsivitet/bristande självkontroll Svaga prediktorer: självförtroende, depression, ångest Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Responsivitetsprincipen Använd potenta förändringsstrategier som utgår från operant psykologi Ersätt antisociala kognitioner med prosocialt orienterade kognitiva/sociala färdigheter ”Specifik responsivitet” – ta hänsyn till bristande motivation, intellektuella svårigheter, ångestkänslor eller nedstämdhet Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Brottspsykologi (PCC) Beteendehistoria Antisociala attityder & värderingar Antisocialt umgänge Situation Antisocial personlighet Erfarenheter från familj/hemmiljö Erfarenheter från skola/arbete Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

…strukturerad risk/behovsbedömning bland unga för att… Öka systematik, säkerhet och kvalitet i bedömningar av risk och behov Bidra till gemensamt språk för kommunikationen mellan socialtjänst, barnpsykiatri, rättsväsende, SiS eller annan ungdomsvård etc Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

…och strukturerad risk/behovsbedömning bland unga för att… Förbättra underlaget för fallspecifika verksamma insatser/behandling till dem som behöver det mest = Riskhantering Förbättra möjligheterna att utvärdera olika insatsers underbyggnad, omfattning och inriktning Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC Utredning Statiska riskfaktorer Beteende& Risk-bedöming Val av målgrupp Dynamiska riskfaktorer Behandlings-mål & -planer Traditionell utredning Val av behandlings-metoder & mål Responsivitets-faktorer/person-lighetsfaktorer Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

YLS/CMI undersöker riskfaktorer Tidigare och nuvarande lag- & regelbrott Personlighet & beteenden Attityder & värderingar Relationer till vänner Familjeförhållanden & uppfostringssätt Utbildning/skolfunktion Alkohol/drogmissbruk Fritid/rekreation Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Riskhantering i sju steg Del I: Bedömning av risker och behov Del II: Sammanfattning av riskfaktorer och behov Del III: Bedömning av andra behov och speciella överväganden Del IV: Din bedömning av ungdomens generella risk-/behovsnivå Del V: Omhändertagandenivå Del VI: Behandlingsplan Del VII: Uppföljning av behandlingsplan Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

2. Familjeförhållanden/-föräldraskap a. Inadekvat tillsyn b. Svårigheter att kontrollera beteenden c. Olämplig uppfostran d. Inkonsekvent föräldraskap e. Dålig relation (pappa - ungdom) f. Dålig relation (mamma - ungdom) Styrka x x x x Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Sammanfattning av riskfaktorer och behov Poäng Brott Familj Utbildning Kamrater Missbruk Fritid Personlighet/ beteende Attityder/- orientering Låg Måttlig Hög Styrka x x x x x x x x Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Bedömning av andra behov och speciella överväganden Deprimerad Dåligt självförtroende Icke adekvata sexuella aktiviteter Rasistiska/sexistiska attityder Dåliga sociala färdigheter Ägnar sig åt förnekande Suicidförsök Psykosdiagnos Hot från tredje person Historia av sexuella/fysiska övergrepp Historia av överfall på auktoritetspersoner Historia av vapenanvändning Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Generell total risknivå Din bedömning av ungdomens generella risk-/behovsnivå Generell total risknivå Summa kolumn A och summa kolumn B Total= Låg (0-8) Måttlig (9-22) Hög (23-34) Mycket hög (35-42) Gör en bedömning av risknivån för detta fall utifrån all tillgänglig information. OM din riskbedömning skiljer sig från inventoriets, var god ange varför. Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC Omhändertagandenivå Administrativ Låg tillsyn Måttlig tillsyn Hög tillsyn Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC Behandlingsplan Mål ett………………… aktiviteter för att uppnå målet …………………………………………………………………………………………………………………………. Mål två………………… Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC Behandlingsplan Risk/Behov Identifiera 3 viktiga behovsområden Definera Behov Styrkor Hinder ’Morötter’ Familj/ Uppfostran Utbildning/ Skola Kamratrelationer Missbruk Fritid/rekreation Personlighet/ Beteende Attityder och värderingar Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC - Familjekontrakt - Säkerhetsplan - Träna på färdigheter i kommunikation & förhandling - Åka på motormässa med mamma & hennes särbo Behandlingsplan Risk/Behov Identifiera 3 viktiga behovs-områden Definera behov styrkor hinder ’morötter’ Familj/ Uppfostran Otydliga regler i hemmet Tydliga regler för utevistelse, städning och matlagning Förbättra tillsynen av den unge Mormor bor i närheten Mamma en ömsesidigt positiv relation till X Mamma har positiv relation till soctj Småsyskon tar mycket energi Konflikt med X pappa X våld-samma vredes-utbrott MC-intresse Motorintresse i familjen Glass - Överenskommelse med mormor - X på glassbar med småsyskon Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

MultifunC 6 mån 4 mån Skola Ungdom Familj Utredning Behandling - Risk - Behov - Respons. Behandling Institution Öppenvård Skola Ind. Ped. planering Utanför institutionen Beteende i skolan Familj Föräldraträning Aktiv öppenvård Ungdom ART Teckenekonomi Ind. samtal Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Uppföljning av behandlingsplan A. Risknivå Låg Måttlig Hög Brottslighet Familjefaktorer Utbildning och arbete Kamratrelationer Drogmissbruk Fritid Personlighet/ beteende Attityder/ inriktning x x x x x x x x x x x x x x x x Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC Råpoäng YLS/CMI Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC Nöjdhet Ungdomen: Trivs bra i familjehemmet. Glad över sin nya situation. Mamma: Var förtvivlad över U:s situation och det kändes bra att han skrevs in på Linden. Har fått göra sin röst hörd i vården. Enda negativt, lite för lätt att avvika. Pappa: Vården haft avgörande betydelse för U. Bra att U fick icke kriminella kamrater. Har fått ett mycket bra stöd och fått göra sin röst hörd. Personalen har gjort ett bra arbete. Familjehemsmamma: Går bra med U. Bättre än förväntat. Han har varit drogfri hela tiden (regelbundna prover). Initiativrik och intresserad. Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC Sammanfattning Antisociala problem är multifaktoriella Riskbedömning (prognos) svårt på individnivå Riskhantering snarare än riskbedömning Fokusera på kriminogena behov Regelbundna uppföljningar (människor och deras förutsättningar förändras) Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC

martin.larden@cvp.se Martin Lardén Leg psykolog/doktorand Statens institutionsstyrelse Forskning & utveckling Martin Lardén, nationell projektledare för MultifunC