Stadsdelsnämnderna i Göteborg

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Arvidsjaur Kommun Britta Susann.
Advertisements

Måltidsobservationer på Tre Stiftelser
Tidigare… From 2008: Projektanställd på kommundietist
Här skriver ni in ett namn på ert förbättringsarbete
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Bättre mat och hälsa för äldre
Vårdprevention- ett långsiktigt förbättringsarbete
Äldreguiden jämför vård och omsorg om äldre
Resultat Vi kan konstatera att de framgångsfaktorer och de insatser vi genomfört gjort skillnad. Personen ifråga har fått ett jämnare humör. Enligt diagrammet.
Att införa LCP – LCP-ansvariges roll Marie-Louise Ekeström
Mat och ätande ett komplext område Lusten att äta likaså
Måltiden som helhet Rummet (ljus, ljud, rekvisita, färg, form)
Balansen Balanserad resultatredovisning med balanserat styrkort.
En vård värd samverkan Femtio år av insikt.
Projekt ”Barnets rättigheter i vårdnadstvister” Projektet drivs i samarbete med Socialstyrelsen, FoU i väst GR, regionförbundet i Örebro och sex kommuner.
Välkommen till Ledardagen!
Resultat Införandet av rapporter uppskattas och ses som mycket värdefullt av personalen. Personalen känner sig tryggare och bättre informerade. Alla tar.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Mark Särskilt boende.
Distriktssköterska Annelie Bobeck-Axling
Matlagning i hemmet.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hammarö Särskilt boende.
Mötet i hemmet november 2007 Christine Tell
Resultat: Mätningarna efter förändringarna visade ett gott resultat. De boende åt mer och de gick upp i vikt. Deras livskvalitet visade sig även ha ökat.
Resultat: Vi ser en ökning av antalet tillfällen av utevistelse och promenader. Antalet boende som får erbjudande om utevistelse har ökat, under den tredje.
UPPDRAG för vård och omsorg
NU-sjukvården. Tiderna förändras Krav och förväntningar ändras samtidigt som sjukvården utvecklas och förändras. Det är dags att tänka nytt.
Strategiska perspektiv på verksamheten
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Passion för livet utvecklas och stödjs av Region Jönköpings län
Palliativ vård och samordning
Ett förbättringsprojekt i Värdeforum Bättre liv för sjuka äldre -team Stockholms län- Maria Beckman Inoussa Mounira Irene Andersson coach Pernilla Fransson.
KOSTPOLICY VUXENNÄMNDEN I ESKILSTUNA KOMMUN ANTAGEN AV VUXENNÄMNDEN
Lönekriterier för lärare inom samtliga skolformer inom Utbildning Gävle och Näringsliv & arbetsmarknad Gävle (gäller från och med 2016 års löneöversyn)
Bilaga 2 Äldreomsorgens värdegrund Trygghet Engagemang Hushållning.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mora Särskilt boende.
LINNEA 10 SENIOR ALERT NUTRITION MEDVERKANDE: ELSA BENGTSSON, ELLINOR GLANSBERG, GUNILLA FREBORN, SABINA WARD, SARA LIDÉN TINGSRYD KOMMUN.
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
Vetlanda Kommun Vård och omsorgsförvaltning Funktionshinderomsorgen
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Lundens måltidsprojekt
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vuxennämnden i eskilstuna kommun
Förbättrad patienters delaktighet i sin egen rehabilitering
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
LEDSTJÄRNOR HSL-ENHETEN
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Trygg hemma Förstärkt samarbete i öppenvård Arbetsgrupp träff 2
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Workshop Arbetsplatslärande.
Omställningen av hälso- och sjukvården
Barn som anhöriga Ett projekt som Habiliteringscentrum deltar i utifrån ett nationellt projekt.
KPR april 2018.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Samarbetsformer för SoL och Hälso- och sjukvård (ordinärt boende och hemtjänst) Hur hittar vi samverkan/ samarbetsformer mellan SoL och Hälso- och sjukvårdsorganisationen.
Verktyget Utmärkelsen….
Nav-projekt Arbetstidsförkortning samt friskvård inom förskola.
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Presentationens avskrift:

Stadsdelsnämnderna i Göteborg 21 stadsdelsnämnder infördes 1990 för att decentralisera de politiska besluten i kommunen.

Stadsdelsnämnden Högsbo Stadsdelschef Äldreomsorg Administrativa avdelningar Hemsjukvård/ Rehabilitering Flatås Gård Hemsjukvård Gerdas Gård Rehabilitering Kansliavdelning Personalavdelning Ekonomiavdelning Högsbotorps- hemmet Kaverös Äng Högsbo hemtjänst Bistånds- enheten Bemannings- enheten

Gränsöverskridande ”kunskapsö” Alla yrkesgrupper med vid planeringen av kompetensutvecklingen i äldreomsorgen och hemsjukvården i Högsbo Anne-Marie Almthén sjuksköterska palliativa teamet, Hemsjukvården Ann-Kristin Andersson, planeringsledare äldreomsorgen, Högsbo

”Den röda tråden ” En modell för hur stärka kompetensen hos sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. – en inspirationskälla. Ett tvärprofessionellt- tvärsektoriellt projekt – 05—06 vilket permanentats och lever i högsta grad! Målet: att analysera kompetensbehov och utveckla strategier för kompetensutveckling Förväntningar: långsiktiga strategiska kompetensutvecklingsplaner mot behov i syfte att höja vårdkvaliteten.

Organisation Styrgrupp Projektarbetsgruppen ”Fammi” Chefsgrupp ”Kunskaps ö- grupp”

De fyra stegen 1. Nulägesbeskrivning Frågeformulär, SWOT analys 2. Behovsanalys : Områden identifierades Vårdproblem – kompetensbehov -befintlig kompetens - kompetensutvecklingsbehov

Steg 3 och 4 3. Implementering : testa den egna modellen ”Kunskapsön” nutrition bildades Ny ”ö” bildad: Vård vid livets slut 4. Spridning av resultatet, såväl nationellt som lokalt

Hur vi kom fram till kunskapsön Nutrition Gemensamt förbättringsområde för de olika professionerna Beslut i samråd med styrgruppen om att satsa på detta område.

Nutrionsön, legitimerad personal med Uppdrag att; Hålla sig ajour med ny kunskap Förmedla och underhålla kunskap Uppmärksamma kostfrågor Påtala brister och föreslå förbättringar Stödja vård och omsorgspersonalen i kost och nutritionsfrågor

Utgått från Göteborgs stads kostprogram som säger att Ansvaret för att hemmaboende personer får den hjälp man har rätt till enligt biståndet vilar på verksamhetschefen Erforderlig kompetens krävs för de personer som beställer, levererar och/eller tillagar mat. Hemlevererad mat skall vara väl sammansatt, variationsrik och näringstät. Alla anställda skall vara välinformerade och väl insatta i kostens betydelse för hälsan.

Mat inom Äldreboende Alla skall serveras god, vällagad och näringsriktig mat anpassad efter de boendes behov. Ansvaret för att de boendes näringsbehov tillgodoses åvilar verksamhetschefen. Rekommenderar 6 måltider/dygn med 3 huvudmål. Dygnsfastan bör ej överstiga 10-11 tim. Måltidsmiljön bör vara lugn och fräsch utan störande moment.

Övriga med ansvar för nutrition Mas, ansvarar för att kvalité och säkerhet tillgodoses samt samordnar nutritionsrutiner i kommunen. Sjsk/dsk har omvårdnadsansvaret för vårdtagarnas näringstillstånd. Sjsk/dsk identifiera nutritionsproblem. Ser till att läkarordinationer angående nutritionsbehandling följs. Informerar, dokumenterar och rapporterar.

Processen Nutritionsutbildning för legitimerad personal på 12 tim/4ggr behandlade bl.a. Näringslära, näringsbehov, näringsbrister, undernäring, energibehov, identifikation av riskpersoner, ansvarsbiten, måltidsrekom- mendationer, EPR-kost, berikning, mellanmålsförslag, sväljproblem, diabetes, gastropares, obstipation, gluten-laktosintolerans, enteral nutrition, etik och miljö m.m.

Personal inom Äom och Htj Alla gått eller håller på att gå en utbildning inom nutrition på ca 12 tim. Utsett kostombud på varje arbetsplats/htj-lag med speciellt ansvar att uppmärksamma kost och nutritionsfrågor som dessutom fått en pedagogisk utbildning. Kostombuden träffas regelbundet för att diskutera kost och nutritionsfrågor. Ca 2ggr/termin träffas ihop med ansvarig leg personal från kunskapsön Nutrition.

Exempel från vardagen Äom jobbat med att mäta nattfastan på ett boende. Ändrat rutinerna för att förkorta nattfastan. Annat boende varit med i genombrottsprojektet mat och hälsa. Ändrat rutinerna vid måltiderna för att skapa lugn och ro och minimera störande moment.

Hemsjukvården/hemtjänsten. Utbildning av hemtjänstpersonalen pågår. Legitimerad personalen börjat träffa kostombuden för erfarenhetsutbyte och stöd. Påbörjat Nutritionspärm att ha som gemensam utgångspunkt för diskussioner inom nutrionsområdet.

Nutrition inom palliativ vård. Informerat kolleger. Tagit fram underlag för att informera patienterna. Föreläsning av dietist med vinklingen palliativ nutrition.

Teamarbetet Samarbete över professionsgränser. Samarbete över organistionsgränser.

Syfte Höja medvetandet hos all omsorgspersonal när det gäller kost och nutritionsfrågor i syfte att förbättra livskvalitén för vårdtagarna.

Vad och - hur göra? -” att veta är inte tillräckligt; vi måste använda kunskapen” - ”att vilja är inte tillräckligt; vi måste göra” – Goethe. Gapet mellan det vi vet och det vi gör måste minskas Metod: ex. genombrottsmetoden, samtals/reflektionscirklar Syfte :höja välbefinnandet och livskvaliteten för x -antal vårdtagare/brukare på enheten, avseende kost, nutritions- och måltidssituationen under tiden ……… Mål :att 80 % av vårdtagarna skall nå 7 eller mer på välbefinnandeskalan ( 1=dåligt- 10 =mycket gott ) Minska nattfastan till 12 timmar Höja BMI till minst 24

Testar och mäter , ser resultat Välbefinnande/oro/ nöjdhetsskalan - en gång per dag kl… Nattfastan - en gång per vecka: dag…. BMI - en gång per månad: dag… Testat idéer till förbättring. Små, förändringar leder till (stora) förbättringar. Resultat summeras i månadsrapporter med diagram och testjournal .

Självvärdering steg 1 och 2 Steg 1: i anslutning till avslutad kurs/cirkel etc. Processen , lärdomar, aktivitet i förhållande till verksamhet Steg 2: efter ca ½ år, när man omsatt sin kunskap i praktiken. Processen, nuvarande situation, framtid Balanserade styrkort -nöjdkundindex …..mäts årligen

Resultat Nöjdkundindex ökat i snitt med 4 enheter ;social samvaro, trivsel, aktiviteter Anhöriga upplever mer delaktighet, ser och känner att det händer pos Frukostklubb och kaffegrupper startats, med fika inkl. aktivitet Gör skillnad på helg- och vardag , dukning , fest, delaktighet Fokus estetik: Färg, form, ljus har stor betydelse Bordsplacering, avstängd radio- telefon och stängda dörrar – ger minskad oro, ökad trivsel, Näring mera jämt fördelat över dygn visar, minskad oro, sover bättre, närvarande mer aktiva, deltar mera i vardagen, färre fall, minskning av läkemedel För personalen :Större arbetsglädje, engagemang, trivsel, ”tävlan”, färre sjukskrivningar