Temagruppen Unga i arbetslivet Peter Pedersen

Temagruppen unga i arbetslivet

A. MålgruppenB.Metoder/arbetssättC.Systemfel

Generella framgångsfaktorer i projekt • Välfungerande team / multikompetent arbetsgrupp • Samverkan (skola, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, rättsväsendet liksom arbetsgivare, frivilligorganisationer och föreningsliv) • Helhetsperspektiv • Bemötandet och engagemanget • En stor verktygslåda och ett flexibelt förhållningssätt • Samarbete med arbetsgivare • Individuellt • Långsiktighet – det får ta tid • Tydligt syfte med varje insats

Samtalsstöd Praktik Motivationshöjande insatser Stöd för att deltagaren ska få en struktur i sin vardag Vägledning i att söka arbete Yrkesutbildning Vägledning i att söka studier Vidareslussning till stöd/andra insatser Stöd för att avsluta grundskole- eller gymnasieutbildning Vägledning stimulera entreprenörskap/eget företagande Friskvård Entreprenörskap Transnationellt erfarenhetsutbyte med andra länder Psykologstöd Tid utomlands i arbete, studier eller praktik för deltagare Vanligt i ungdomsprojekten Mindre vanligt i ungdomsprojekten Metoder/arbetssätt

Fungerande arbetsinslag och metoder enligt utvärderare • De tre inslag som flest ansåg fungerat ganska/mycket bra: • Stöd för att få struktur i vardagen • Samtalsstöd för att formulera mål för framtida studier/arbete • Vägledning i att söka arbete • Arbetsinslag där en del upplever svårigheter • Entreprenörskap • Vägledning för att stimulera entreprenörskap/eget företagande • Transnationellt utbyte Metoder/arbetssätt

Entreprenörskap i ungdomsprojekt

Definitioner av entreprenörskap • Processer som omvandlar idéer • Starta och driva företag • Se möjligheter i kaos och göra dem tillämpbara • Förhållningssätt till livet och hur man hanterar det som kommer i ens väg

Nyckelfaktorer enligt EYNE • Medvetenhet • Engagemang • Empowering • Utrusta • Nätverk

Sociala företag • Integrera människor • Återinvesterar vinster • Delaktighet för medarbetare • Är fristående från offentlig sektor

Hinder Framgångsfaktorer • Intresse och motivation • Dåligt självförtroende hos deltagarna • Attityder hos aktörer i stödsystemet • Regelsystemet Generella slutsatser och lärdomar •Samverkan •Socialt företagande •Projektets legitimitet •Studiebesök och förebilder

Några projektexempel • Filmarbetare på väg • Inkubatorn • LINK • De Plannenmakers

10 orsaker till avhopp

•Fler än under de senaste mätningarna 2008 till 2011, motsvarar 8,5 – 10 procent av ungdomsbefolkningen •Många även i goda tider = underlätta övergångar ständigt aktuellt •Etableringen svårast för unga med funktionsnedsättning •Utrikes födda överrepresenterade •Kommunala variationer mellan 5 och 16 procent av ungdomsbefolkningen Unga som varken arbetar eller studerar 16–25 år

Många både i låg- och högkonjunktur

Vad gör de?

Målgruppen Inte avslutad utbildning Depression Bristande kunskaper i svenska språket Läs- och skrivsvårigheter ADHD Neuropsykiatrisk nedsättning Fysisk funktionsnedsättning Intellektuell funktionsnedsättning Social fobiKriminalitetMissbruk Problem i hemmet Det är en mycket heterogen grupp unga med många olika behov.

10 orsaker till avhopp Ungas erfarenheter om avhopp från gymnasieskolan • 379 unga (188 tjejer och 191 killar) mellan 16 och 29 år har svarat. • Av 126 aktuella projekt har vi fått svar från deltagare i 55 projekt. • Även besökt två ESF-projekt och intervjuat sex unga deltagare samt projektledarna om avhopp. • De flesta projekt som svarat har varit belägna i Mellansverige och södra Sverige

3 frågor 1.Hur skulle en perfekt gymnasieutbildning vara enligt dig där nästan inga elever vill avluta sina studier? 2.Varför avslutade du dina gymnasiestudier i förtid? 3.Vad hade kunnat förhindra ett beslut från din sida att hoppa av dina gymnasiestudier?

Teoretisk-, IV eller yrkesutbildning

De främsta orsakerna till avhopp • Mobbning • Bristande pedagogiskt stöd • Psykisk ohälsa vanligt • Små skillnader mellan könen. Fler killar som valt yrkesprogram tyckte det var för mycket teori.

Orsaker till avhopp (i fallande ordning) • Mobbning/ Socialt utanförskap • Brist på pedagogiskt stöd i skolan • Vuxna som inte bryr sig • Dåligt bemötande i skolan • Bristfälligt pedagogiskt stöd i skolan efter en långvarig frånvaro i skolan (på grund av sjukdom eller missbruk) • Behov av mer praktik och mindre teori • Stökig skolmiljö

• Fel val • Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som inte upptäcks under utbildningen • Dåliga hemförhållanden • Andra orsaker som nämns är att praktikperioden upplevdes som väldigt jobbig. Sex tjejer blev gravida och tolv nämner ätstörningar.

Drömskolan • Lärare och andra vuxna som bryr sig och inte blundar för problem • Pedagogiskt stöd i skolan • Mindre klasser/grupper • Individuell och anpassad studieplan • Mer praktik och mindre teori • Flexibla tider/schema

”Jag var totalt osynliggjord i min klass, kände ingen tillhörighet och lärarna ansträngde sig inte att få oss att känna att vi tillhör en grupp. Hade jag känt att jag hör till och om det hade varit glädjefullt och roligt hade jag stannat. ”. Tjej 18 år ”Det behövs fler lärare till varje klass. Jag saknade möjligheten till bra lärare som fanns till hands vid behov. Kunde få sitta länge på lektioner och räcka upp handen efter hjälp, till slut ger man upp, kommer efter och orkar inte ta igen” Kille 27 år

Gråzonselever En projektledare uttrycker det så här: ”Vi måste tala öppet och lyfta problematiken om den här gruppen. Det är absurt att tro att alla elever kan klara utbildningsmålen i grund- och gymnasieskolan. Denna tro utsätter många unga för långvarig tortyr i skolan och deras tilltro till sig själva avtar alltmer med åren, till slut ger dom upp och hoppar av. Vi måste skräddarsy utbildningsalternativ som får våra unga att utveckla de funktioner de är bra på och fokusera på deras resurser.”

• Att genomföra stora ansträngningar utan att detta leder till resultat är relaterat till utveckling av depression. • Kompetenser och prestationer i skolan är relaterade till psykisk hälsa. • Goda resultat i skolan har en positiv effekt på självuppfattningen. • En god självuppfattning bidrar inte direkt till bättre resultat, men andra faktorer som är relaterade till självuppfattning (motivation och upplevd inre/yttre kontroll) påverkar lärande och resultat. Tidigare forskning

Peter Pedersen Temagruppen Unga i arbetslivet