Internationella relationer

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Marxism ”Historien om alla hittillsvarande samhällen är en historia om klasskamp.” Det kommunistiska manifestet Ekonomi, materialism. Människan.
Att förstå anonymiteten (översättning från
Livsåskådning och religion
Liberalism Individer och stater är rationella.
Samhällskunskap B Moment: Samhällets ekonomi Oskar Walther
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Samhällsekonomi 2.
Samhället är mer än summan av sina delar
Mellankrigstiden.
En av de främsta samhällsteoretikerna.
Invitation till sociologi
”Existensen föregår essensen!”
Nationalitet, etnicitet, klass & kön
Lag och rätt.
Konjunkturer.
Grundkurs 10 sp 1.Introduktion a) resursfördelningsteori
Industriella revolutionen
Konsten att leda sig själv
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Enhet Politik på människans och naturens villkor
Lag och Rätt.
Behövs det pengar? Byteshandel.
Fattigdom och ett gott liv
Vad är ekonomisk teori? EKONOMI ...
Handel i världen - varför då?
Etik- Modet att välja!.
Hur mäter man välstånd?.
Ta ställning och handla!
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Etik och Moral Läran om rätt och fel.
Ekonomiska kretsloppet
Det regionala planeringen och växande arbetsmarknadsregioner
Etik Moral Filosofi.
Etik Religionskunskap, åk 9.
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Kina ett U-land? Enorm ekonomisk utveckling, risk att man ser ner på Kina som en kommunistisk diktatur. Stora problem... Men samtidigt måste vi inse att.
OLIKA FORMER AV ETIK.
Harriet Borg Unander Leg psykolog
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Cecilia Karlsson, Folkhälsocontroller.
Ekonomiska system Viktiga begrepp
Allmän Introduction Allmän Introduction Principerna.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
BETYGSKRITERIER I GEOGRAFI
Konjunkturer.
Välfärdsrapport för Linköping 2010 Välfärdsrapporten ska  Ge kommuninvånare, förtroendevalda och anställda ökad kunskap om välfärdens tillstånd och utveckling.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
1 Inför den skolförlagda utbildningen. ”Den nya gymnasieskolan i ljuset av en reform”
Del 1 – mellanösterns bokreligioner
Globalisering.
Integrations- och jämställdhetsdepartementet Dialog om värdegrund.
Varför dog Jesus? Vad är problemet? Vad kunde God göra åt det?
Var går gränsen mellan att bota och förbättra? – eller är frågan fel ställd? Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Men vad är ’fri vilja’ för något?
Del 1 Medicinens och omvårdnadens etik
Kunskap och värden – måste vi välja? Sven-Eric Liedman.
Moral och Etik Moraliska frågor berör frågor om vad som är rätt och fel/orätt, ont och gott. Andra vanliga begrepp som använd är bör, plikt och rättvisa.
KONSUMTIONSSAMHÄLLET. V AD ÄR KONSUMTIONSSAMHÄLLET ? Vi handlar mer än vi behöver för att överleva – ökad konsumtion av mat, kläder, saker mm Massproduktion.
N ATIONALEKONOMI OCH EKONOMISK TILLVÄXT. B EHOV, PRIS OCH EKONOMISK TILLVÄXT.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
FL 1 Vad är marknaden?. Marknaden som fenomen Säljare och köpare möts Auktionsförfarandet Marknadsekonomi kontra planhushållning Gåvoekonomin?
Livsåskådningar - hur människor beskriver och tolkar livet
Geografi / samhällskunskap
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Arbetslöshet och utanförskap
Häsokunskap 1 hösten 2008 Emelie Åhlberg.
Hållbar utveckling.
Produktion, handel och transport
Presentationens avskrift:

Internationella relationer Nina Nikku Avd för pedagogik och sociologi

Internationella relationer/globalisering Hur människor berörs av detta Litteratur Bauman, Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen Giddens, Sociologi, kap 2, 10, 11, 13, (20), 21 och 22

Seminarium torsd 14/2 Fm och em 3 grupper varje seminarium Var sin uppgift Disponerar 30 min var Beskriva, teoretisk koppling, diskussionsfrågor Kort skriftligt underlag inlämnas Projektor finns om så önskas

Arbetsetik och konsumtionsetik Två begrepp som hjälper till att förklara Baumans tankar om samhällets utveckling, välfärdsstaten, arbetslöshet och fattigdom

Zygmunt Bauman

Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen Globalisering

Att vara fattig Vem är fattig Beroende på hur vi alla lever våra liv Bauman´s diskussion kring innebörden av att vara fattig

Arbetsetik Måste ge först för att få senare Det är fel att nöja sig med mindre i stället för mer Människor har sin arbetsförmåga att sälja och kan tjäna sitt uppehälle Det är bara sådant arbete som har ett värde för andra som har moraliskt värde

Disciplinetik Strunta i stolthet och ära, mening och syfte Arbeta med all din kraft

Människosyn Fattiga umbärliga Som råttor Två alternativ Att få understöd Att arbeta

Arbete Levebröd Bestämde ställning i samhället identitet bestämde resten av livet

Industrialiseringen, arbetsetiken, att få andel av överskottet Mänsklig värdighet mäts i pengar Kom att bilda förutsättning för konsumtionssamhället

Konsumtionssamhället Tillfredsställelse av behov och BEGÄR Pengar förmedlar Att konsumera = att förstöra, förbrukas

Människor tränas till en social identitet Begär – tillfredsställelse Spänningen i det nya och okända Tillfredsställelse äv missnöje – saknar begäret och spänningen Tvång – berövad friheten att motstå frestelser

Vägen till självidentitet – måste vara konsument för att vara någon Konsumtionstro Ekonomisk tillväxt Konstruera sig själv

Identitet Förvärvas, innehas, försvinna Konsumtionsvaror bör ej vara livslänga Normativa regler dysfunktionella Konsumtionssamhället mot alla regler

Valfrihet Stratifieringsstege Förmögenhet Nu-samhälle Estetiken viktigare än etiken

Arbete Intressant eller trist Bra arbete = tillfredsställande i sig Om inte = förnedrande Arbete som självförverkligande Arbete på flexibla marknaden

Fattigdom

Arbetsetiken Arbetslöshet är onormalt Brist på arbetsvilja Dagens paradox Fattigdom fara för överlevnad Men också socialt och psykologiskt tillstånd

Utestängd från konsumtionssamhället TRÅKIGT Leda = stratifieringens psykologiska dimension Plågsamt, väcker vrede Att utmana lag och ordning blir substitut stigma

Samhällets utveckling Produktionen alltmer industriell Produktionen ökar Antalet sysselsatta minskar (omstrukturering, rationalisering, nedskärning…) Flyttad produktion Börsens uppgång, utbetalning av stora bonusar

Välfärdsstaten Statens plikt och skyldighet att garantera alla medborgares välfärd Överlevnad med värdighet

Allmän välfärd – kollektiv försäkring Förutsättningarna är att det normala är arbete Klara sig igenom svåra tider – för att återgå i arbete Välfärdsstaten ett komplement till arbetsetiken

Varför fick välfärdsstaten ett starkt stöd? Allmän, ej behovsprövad Rädslan Frihet ta risker

Välfärdsstaten i kris Behovsgrundat stöd Brist på efterfrågan av arbetskraft Offentlig omvårdnad/service standard Köper egna försäkringar

Renässans för arbetsetiken Skilja de förtjänta fattiga från de icke-förtjänta

Ekonomisk tillväxt – ökad sysselsättning = två mål som strider mot varandra

Underklass Avvikare Valinkompetens Fråntar samhället från skuldkänslor

Längtan efter ordning (enhetlighet, förutsägbarhet, regelbundenhet) Människan är nyckfull, oregelbunden, oförutsägbar, varierande Att vara mänsklig innebär ständiga val

Normen säger vad det innebär att uppträda på ordningsamt sätt i ordnat samhälle Onormal = avsteg från mönstret Mkt onormal = avvikelse, kräver ofta terapeutiskt el bestraffande åtgärd

Fattiga som en industrins reservarmé I dagens konsumtionssamhälle behövs ej arbetskraft Fattiga bryter mot normen om konsumtionskompetens inte sysselsättningsnormen Välfärdsstaten som rekommodifierade till arbetskraft idag ingen lönsam investering

Fattigdomsfrågan blivit en fråga om lag och ordning Ett fenomen som inte väcker etisk hänsyn Sudda bort smutsfläcken Försluten av moralisk gemenskap en explosiv blandning

Baumans svar Måste ställa frågor Socialförsäkring gnm beskattning utan behovsprövning Arbete betraktas i vidare mening Skilja berättigandet till en summa pengar från förmågan att tjäna pengar Mänskligheten måste förändra sig själv