Biomedicinutbildningar Karolinska Institutet 50 Uppsala Universitet 45 Lunds Universitet 40 Umeå Universitet 36 Linköpings Universitet (Med.Biol.) 30 Högskolan i Kalmar 20 4-åriga Magisterprogram (160 p) Ingen yrkesexamen Sker vid medicinsk fakultet, vissa kurser vid teknisk, naturvetenskaplig eller farmceutisk fakultet Biomedicin belyser medicinska problem med naturvetenskapliga metoder.

Biomedicinutbildning Umeå Uppsala KI Anatomi/intro Allmän kemi Översikt Epidemiologi Allmän kemi/ org. kemi Org.kemi/läkem. År 1 Allmän kemi Basal kemi, biologi Morf/embryol. Biokemi Biokemi/ läkem.kemi Cellbiol. Mol.cellbiol. Bakt. Vävn.biol/ Immunol/ statistik Molbiol./ genetik Mikro/Molbiol Mol.biol. Genetik Organbiol. Patologi År 2 Mol.Genetik Djur/farm Biostat. Neurovet./ Farm. Cellbiologi Neurovet. Fysiol. Organs struktur/ funktion Fys/Farm Farmakol.

Biomedicinutbildning Umeå Uppsala KI Tox/läkem. Immunol. Imm/infektion Bakt. Med. biol. Sjukdomslära År 3 Valfri Virologi Onkol/statistik Patologi Läkem.utv. Sjukdomsl/ diagnostik Genetik Valfri Mol. med. Valfri Valfri Valfri Profilering Forsknings- förberedande Exarbeten Valfri År 4 Valfri Valfri Valfri Ex.arbete Ex.arbete Ex.arbete

Utbildningsmål vara förberedd för yrkesverksamhet inom olika samhällssektorer med forsknings-, utvecklings-, produktions- och informationsverksamhet med anknytning till det biomedicinska om­rådet. vara tränad i att självständigt belysa, analysera och lösa biomedicinska problem med moderna naturvetenskapliga metoder. förvärva förmåga till kritisk analys och värdering liksom till självständigt skapande och förnyelse.

Vad ska en biomedicinare kunna? Behärska grundläggande biomedicinska begrepp och experimentella metoder i kemi, molekylärbiologi, genetik, cellbiologi, immunologi och mikrobiologi. Vidare ha tillräckliga kunskaper i sjukdomslära och diagnostiska metoder för att kunna samverka med läkare och forskare inom klinisk verksamhet. Ha tillägnat sig grundläggande förmåga att utforma experiment från en given frågeställning som tillåter kritisk granskning samt kunna utvärdera resultaten.

Tekniska färdigheter Åtminstone halva arbetsdagen är laborationer Individuell laborativ träning Behärska biokemiska, molekylärbiologiska, cellbiologiska, mikrobiologiska och immunkemiska metoder Manuell teknisk träning som överträffar läkarstudenternas

Professionellt förhållningssätt Behärska rutiner för dokumentation av data och resultat Kunna reflektera över etiska aspekter och beakta redlighet i biomedicinsk verksamhet. Kunna presentera resultat och vetenskaplig litteratur muntligt eller skriftligt. Kunna tillgodogöra sig vetenskaplig litteratur. Ha erfarenhet av att sammanställa resultat i den vetenskapliga uppsatsens form.

Vad blir det av biomedicinarna? De flesta disputerar Många disputerar vid kliniska institutioner Läkemedelsindustrin, biotekföretag, kemiföretag Annan påbyggnadsutbildning, vetenskapsjournalister, informatörer Myndigheter

Framtiden för biomedicinarna? Lärare vid prekliniska institutioner? Få läkarstudenter satsar på preklinisk karriär. Många prekliniska lärare har grundutbildning som molekylärbiologer, tekniska biologer eller har hoppat av från klinisk utbildning.

Harmonisering av utbildning och anställningsbarhet inom EU Bolognaprocessen Biomedicin 3-årig kandidatexamen 2-årig master Forskarutbildning Profilering vid olika studieorter Rättsmedicin Medicinsk genetik Läkemedelsutveckling Klinisk laboratorie- medicin

Harmonisering av utbildning och anställningsbarhet inom EU Ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer. Kommande EU-direktiv (KOM(202)119 slutlig (2002/0061 COD). Sverige och Grekland saknar specialistutbildning för sjukhuskemister, sjukhusgenetiker, molekylärbiologer, biomedicinare Medicinskt ansvar gentemot behandlande läkare men inte gentemot patienten