Etiska värderingar Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola

Etiska värderingar - sex teman Min inställning till min samtid Människans värde Vad är rätt handling – hur tar vi ställning? Vad är ett gott och meningsfullt liv? Vilka etiska personegenskaper bör vi ha? Bemötande

1 Min inställning till min samtid

Om våra moraliska reaktioner och vår uppfattning om samhället och den tid vi lever i.

Våra kärnvärderingar och uppfattningar av samhällets utveckling och det moderna livet Vad gör mig moraliskt upprörd? Hoppfull? Etiska förändringar: Framsteg, förfall, pendelrörelse? Förändringar i synen på barn, invandrare, personer med funktionsnedsättning, äldre, kvinnor – män etc? Värderingsförändringar: Trygghet & stabilitet! Frihet & självbestämmande! Stå ut! Var lycklig/ha kul! Ställ krav! Utvecklas! Gör karriär! Bli entreprenör! Sköt dig! Ökad uppmärksamhet på etik, t ex frågor om värdegrund och bemötande.

Frågor för eftertanke och samtal Hur tänker och talar jag om den tid och det samhälle jag lever i? Nämn något som du uppfattar som en klar förbättring vad gäller värderingsförändringar och attityder i samhället. Finner du något som visar på en försämring – vad i så fall? Vad sprider jag för stämning omkring mig – livet och på min arbetsplats? Optimism? Pessimism? Dysterhet? Misstänksamhet? Tillit? Medkänsla? Livsglädje? Entusiasm? …?

2 Människans värde

Vilket värde har människan? Människovärdesprincipen: Människans värde är … högt, lika, obetingat/givet med livet & överordnat djurens värde. Ur FNs förklaring om de mänskliga rättigheterna, Art 1: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla mot varandra i en anda av broderskap. Ur Regeringsformen (RF 1 kap, 2 §): Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

Ur LSS 5-7§§ Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet ... Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. .. Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall … anpassas till mottagarens individuella behov … och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv (min kursivering).

Människovärdesprincipen innebär inte att alla har exakt lika villkor eller att vi ska känna lika starkt för alla människor. Men i en professionell roll inom välfärdssektorn betyder det att vi ska ge lika uppmärksamhet, respekt och omsorg åt dem vi har ett ansvar för. Det betyder också att vi ska förhålla oss till våra arbetskamrater med en grundläggande respekt, uppmärksamhet, förväntan och vänlighet. Men det betyder naturligtvis inte att vi ska känna lika starkt för alla.

Fall för diskussion

Okänsliga anhöriga Emil är autistisk, har en grav utvecklingsstörning och är synskadad. Han har en bostad med särskild service enligt LSS. Emils mamma (som också är god man för Emil) och hans syskon bor på en annan ort och när de varannan vecka besöker Emil så bor de hos honom. Personalen bedömer att Emil far illa av besöken av de anhöriga eftersom de inte tar hänsyn till honom utan ockuperar lägenheten och hänvisar Emil till sovrummet. Dessutom röker mamman inne i lägenheten, något som Emil störs mycket av. Verksamhetschefen har talat med mamman om detta men någon förändring har inte skett. Kan/bör/ska verksamhetschefen sätta gränser för hur mamman ska förhålla sig när hon besöker Emil? Hur bör man agera?

Lat brukare eller för krävande personal Lat brukare eller för krävande personal? Petter är lätt utvecklingsstörd, bor i en gruppbostad och deltar i en daglig verksamhet. Vid flera tillfällen har han kommit till den dagliga verksamheten och varit upprörd och ledsen och vid några tillfällen har han gråtit och inte velat tala om vad som har hänt. En dag råkar arbetsledaren höra ett samtal mellan Petter och en flicka, som också hon bor i gruppbostaden, som handlar om att en i personalgruppen ”inte är snäll”, hon tjatar och skäller på de boende. Arbetsledaren lyckas lirka ur Petter vad som orsakar att han är ledsen ibland och får då veta att en i personalen på boendet skäller på honom om att han inte städar och diskar hemma hos sig. ”Hon blir aldrig nöjd”, säger Petter, ”och jag blir så ledsen”. Eftersom Petter varit ledsen vid flera tillfällen tar arbetsledaren på den dagliga verksamheten upp frågan med arbetsledaren på gruppboendet, men får till svar att Petter bara är lat och inte vill städa och diska och att det inte är något att bry sig om.   Arbetsledarens etiska dilemma Bör arbetsledaren på den dagliga verksamheten göra som personalen på gruppboendet säger – inte bry sig om vad Petter säger? Vad bör göras?

Frågor för eftertanke och samtal Hur kan man resonera om man vill argumentera för människovärdesprincipen? Hur tycker du att människovärdesprincipen efterlevs inom: Rättsväsendet? Sjukvården? Omsorg och service för personer med funktion-nedsättning? Grundskolan? Följer du själv den principen i ditt arbete? Hur tycker du att människovärdesprincipen efterlevs på din arbetsplats, vad gäller relationen till brukarna och mellan medarbetarna? Kan något förbättras för att skapa ökad uppmärksamhet, respekt, vänlighet, jämställdhet, tillgänglighet och delaktighet? Ta en särskild diskussion om just jämställdhet, tillgänglighet och delaktighet på din arbetsplats och hur ni tar ansvar för detta.

3 Vad är rätt handling – hur tar vi ställning?

Vad gör en handling/regel/praxis rätt? Att den har sin grund i goda intentioner! SINNELAGS-ETIK Att den stämmer med min/vår moraliska intuition (i en konkret situation)! SITUATIONS-ETIK Att den bygger på giltiga etiska principer och normer! T ex värdighet, frihet-självbestämmande, tolerans, rättvisa, jämlikhet, jämställdhet, humanitet, solidaritet, mänskliga rättigheter, människovärdesprin PLIKTETIK Att den (sannolikt) ger de bästa konsekvens-erna! KONSE-KVENSETIK

Konsekvenser – för VEM/VILKA? För ALLA berörda – största möjliga antal! UTILITARISMEN Främst för personer som är i eller riskerar en särskilt UTSATT SITUATION! Skadeobservans, minimering jmfr barnperspektivet Och/eller en närhets(ansvars)princip; Värnande om mina brukare och arbets-kamrater i första hand!

Fall för diskussion

Förälskade ungdomar på elevhem Inför höstterminen 2009 flyttade Bertil och Britta, båda 16 år, till samma elevhem för att gå i gymnasiesärskola. På elevhemmet bor fem ungdomar, med varierande grad av begåvningshandikapp. De är elevhemmet från måndag till fredag. Efter skolans slut åker de hem till sina respektive föräldrar. Bertil och Britta kände inte varandra tidigare men nu blommar kärleken och de säger att de inte bara vill pussas och kramas också att ”ha sex”. Britta har berättat för sin mamma om Bertil och att hon är kär. Mamman är emot att de har samlag – de bör vänta tills de blir äldre. Britta vill ha preventivmedel vilket hennes mamma sagt ja till. Brittas mamma vill dock att personalen skall hålla uppsikt så att ”inget händer”. Bertil har sagt att hans föräldrar tycker det är roligt att Bertil träffat en tjej som han är kär i. Bertils föräldrar har sagt att han skall ”ta det lugnt”. Hur bör personalen agera? Bör skolan sätta upp regler som att eleverna ska sova i sin säng i sitt rum och att kompisar inte får sova över?

Vad bör man göra för/med Nils Vad bör man göra för/med Nils? Nils är 59 år och har en medelsvår utvecklingsstörning. Han tillhör personkrets enligt LSS och bor på en gruppbostad. Han bodde hemma hos föräldrarna fram till deras död och ärvde då en stor summa pengar. Han har en förvaltare som personalen trots upprepade försök inte har lyckats träffa. Förvaltaren ser till att Nils har stora summor pengar att disponera. Nils väger ca 130 kg, och hans stora intresse är han äter kopiösa mängder mat. Han kräver dubbla portioner på boendet och köper också själv mat. Personalen på boendet har försökt att påverka honom att gå till den dagliga verksamheten, som han helt slutat att gå till efter det att han fick ärva pengar. Han betraktar personalen som sina ”betjänter” och blir arg om han inte får service. Hans aggressiva beteende har gjort att han ryckt loss kylskåpet från väggen och kastat det på personalen om han inte får mat när han vill. Efter sitt arv har Nils kunnat köpa sig mängder av mat och vill gärna använda pengarna till att åka på färjeturer och äta obegränsat av smörgåsbordet. Nils har sedan många år en diabetes typ II som kräver att han regelbundet tar insulin. Men han sköter inte sin diabetessjukdom och det uppstått många komplikationer, t ex sårinfektioner och kronisk hjärtsvikt mm. Han har också varit mycket nära att få benen amputerade. En sköterska kommer varje dag för att ge honom insulin men det vill han oftast inte ha. Detta har inneburit att han ibland har LPT-vårdats. Vad bör personalen göra?

Frågor för eftertanke och samtal Hur resonerar du när du diskuterat fallbeskrivningarna? Vilka principer och normer har du tänkt på? Har du främst funderat på vad konsekvenserna blir av olika sätt att handla? Har du funderat på konsekvenserna både för brukare, deras närstående och medarbetarna? Fundera också på om frågan hur man ska handla främst handlar om olika metoder och pedagogiska försök att lösa ett problem – även om man är överens att problemet bör lösas. Är det främst konsekvenserna vi ska fundera på när vi tar ställning i olika fall? Hur ser du på närhetsansvarsprincipen i relation till brukarna och i relation till dina arbetskamrater?

4 Vad är ett gott och meningsfullt liv?

Vad är ett gott och meningsfullt liv Vad är ett gott och meningsfullt liv? Vad har egenvärde i ett gott liv – och vad har instrumentellt värde för att ge ett gott liv? LYCKA! Livsglädje /lust/eufori som enda egenvärde. HEDONISM UPPFYLLDA ÖNSKNINGAR! … som enda egenvärde (PREFERENS-UTILITARISM) FLERA EGEN- VÄRDEN! T ex: Kärlek, livsglädje, frihet, kunskap & personlig- existentiell identitet ”OBJEKTIV PLURALISM”

Fall för diskussion

Ommöblering? Ella är en 50-årig kvinna med en utvecklingsstörning med autistiska drag. Efter en ungdomspsykos fick hon också diagnosen schizofreni. Hon har problem med talet, kan uttala vissa ord men inte riktigt formulera meningar. Hon svarar enstavigt på tilltal och det går inte att ha en konversation med henne. När hon har fått hjälp med att borsta tänderna kan hon t ex säga: ”Jag ska borsta tänderna nu.” Ella har inga anhöriga och hon har en förvaltare. När hennes föräldrar dog ärvde hon en ansenlig summa pengar. Hon bor i en egen lägenhet om 2 rum och kök. Hon har fyra personliga assistenter som arbetar på schema dygnet runt. Assistenterna har en säng i Ellas vardagsrum där de övernattar. Tre av assistenterna vill nu ”stajla” om Ellas hem som de tycker har för mycket omoderna möbler (från Ellas föräldrahem). De vill köpa en bäddsoffa, som de kan sova i och ta bort den gamla sängen, det gör rummet trivsammare, menar de. Några av assistenterna har tagit ner några av tavlorna från väggen och börjat möblera om. Förvaltaren har inga invändningar och förser assistenterna med pengar för inköp av nya möbler. Enligt en av assistenterna känner inte förvaltaren Ella som person. När en av assistenterna frågar Ella hur hon vill ha det, gråter hon och svarar: ”Jag kan inte säga.” Är det rätt att ”stajla” om Ellas hem när hon inte kan säga hur hon vill ha det? Är det kanske troligt att hon kommer att gilla förändringen när hon väl ser den?

Bör en personlig assistent underlätta/medverka till sexköp Bör en personlig assistent underlätta/medverka till sexköp? En man vid ett LSS-boende vill åka på semesterresa till Danmark tillsammans med sin personliga assistent. Till personalen har han uppgett att han har för avsikt att köpa sexuella tjänster i Danmark. Hur ska personalen förhålla sig till detta? Att köpa sexuella tjänster i Danmark är inte olagligt.   Vad får/bör den personliga assistenten göra, t ex hjälpa mannen att ”slå telefonnumret” men i övrigt inte vara involverade i detta? Hur bör man ställa sig till att medverka till en handling som är straffbar i det egna landet – som också finansierar resan?  

Frågor för eftertanke och samtal Hur resonerar du när du diskuterat fallbeskrivningarna? Vilka principer och normer har du tänkt på? Har du främst funderat på vad konsekvenserna blir av olika sätt att handla? Har du funderat på konsekvenserna både för brukare, deras närstående och medarbetarna? Fundera också på om frågan hur man ska handla främst handlar om olika metoder och pedagogiska försök att lösa ett problem – även om man är överens att problemet bör lösas. Vad är din egen uppfattning om de tre olika alternativen inför frågan om vad ett gott och meningsfullt liv är? Påverkar din uppfattning i den frågan ditt sätt att arbeta och förhålla dig till brukare och arbetskamrater?

5 Vilka etiska personegenskaper bör vi ha?

Några klassiska ”dygdelistor”

Aristoteles (d 322 f Kr) dygdelista Dumdristig Modig Feg Omåttlig Måttfull Insensibel Slösaktig Frikostig Snål Vulgär Storslagen Lågprofilerad Inbilsk Stolt Försagd Karriärlysten Ambitiös Lat Lättretlig/vresig Tålmodig/godlynt Andefattig Skrytsam Uppriktig Blygsam Pajasaktig Spirituell Tråkig Inställsam Vänlig Gnällig Avundsjuk Empatisk Skadeglad

Dygder enligt Paulus (d ca 65) Kärlek, innerlig medkänsla, glädje, frid, mildhet, vänlighet, ödmjukhet, godhet, trofasthet, tålamod, självbehärskning m fl ”Tro, hopp och kärlek … störst av dem är kärleken.”

Benjamin Franklin 1706-90 (från 1784:) Måttlighet, tystlåtenhet, ordning, beslutsamhet, sparsamhet, arbetsamhet, uppriktighet, rättvisa, hovsamhet, snygghet, lugn, kyskhet, ödmjukhet.

Franklins modell för moralisk självuppfostran Dygd & dag Må Ti On To Fr Lö Sö Måttlighet Tystlåtenhet Ordning Beslutsamhet Sparsamhet Arbetsamhet Uppriktighet Rättvisa Hovsamhet Snygghet Lugn Kyskhet Ödmjukhet

Etiska personegenskaper för socialarbetare Ur Akademikerförbundet SSRs etiska kod för socialarbetare • mod/civilkurage • rättskänsla • balanserat omdöme • empati – lyhördhet • vidsynthet & tolerans • integritet • respektfull, jämlik & vänlig grundhållning till andra

• samförståndsvilja & samarbetsförmåga • självständighet Personegenskaper med en etisk dimension Ur Akademikerförbundet SSRs etiska kod för socialarbetare • ansvarstagande • kritisk självinsikt • kreativitet • samförståndsvilja & samarbetsförmåga • självständighet • saklighet & tydlighet • social kompetens • noggrannhet • humor

Fall för diskussion

Ska personalen informeras om brukares hälsotillstånd Ska personalen informeras om brukares hälsotillstånd? I en kommun finns ett antal gruppbostäder enligt LSS för personer med utvecklingsstörning. Under de senaste 2½ åren har enheterna uppmuntras till att umgås med varandra genom att t ex fika och träffas för aktiviteter och fira högtider tillsammans, för att öka brukarnas sociala samvaro. På en av enheterna har en av brukarna, Gunnar, Hepatit B och personalen på den enheten har fått vaccination mot detta, vilket inte vikarierna har fått. Personalen på de andra enheterna (varav många är undersköterskor) känner inte till att Gunnar har Hepatit B och enligt enhetschefen skulle de inte tveka att ingripa om han eller någon annan råkar ut för olyckor, med risk för att drabbas av blodsmitta. Enhetschefens etiska dilemma Enhetschefen är orolig för att personalen kan komma att drabbas av blodsmitta om de ingriper vid någon akut händelse. Ska hon informera personalen vid de andra enheterna om att Gunnar bär på Hepatit B?

Inflytande för person som har LSS-insatser Anne 21 år har en lindrig utvecklingsstörning och bor i ett LSS-gruppboende. Hon har god man förordnad. Nyligen har hon gift sig enligt islam med Sammi, som saknar uppehållstillstånd. Anne och Sammi vill bo ihop i Annes lägenhet. Enligt kommunens riktlinjer är detta dock inte möjligt eftersom det är en lägenhet avsedd för en person med LSS-insatser. Undantag kan dock göras från fall till fall, men LSS-handläggaren anser inte att Anne klarar ett serviceboende tillsammans med Sammi. Sammi sover dock ofta över hos Anne – men de smyger med detta för att inte Anne ska vräkas. En annan hyresgäst i samma gruppboende har berättat för personalen att Anne blivit slagen av Sammi ”tills hon nästan svimmar” och att Sammi säljer droger som han förvarar i Annes lägenhet. Det ledde till att ledningen för boendet polisanmälde Sammi. Anne informerades inte om detta. Några dagar senare greps Sammi. I samband med gripandet gjorde polisen en husrannsakan i Annes lägenhet medan hon var borta. Polisen lämnade lägenheten med ett par papperskassar. Ledningen för gruppbostaden har valt att inte informera Anne om polisanmälan i avsikt att skydda henne och de andra hyresgästerna och för att skapa lugn och trygghet i boendet. Övrig personal står bakom ledningens agerande. Personalens dilemma En i personalgruppen, Klara, ifrågasätter dock ledningens agerande, och undrar om man inte bryter mot LSS och självbestämmanderätten. Hon undrar om man inte borde informera Anne om polisanmälan – och man borde inte alls gjort någon anmälan. Klara vill inte göra någon lex Sara anmälan – men vill veta om personalen och ledningen agerar rätt eller fel? Vad är din mening om dessa frågor?

Frågor för eftertanke och samtal Hur resonerar du när du diskuterat fallbeskrivningarna? Vilka principer och normer har du tänkt på? Har du främst funderat på vad konsekvenserna blir av olika sätt att handla? Har du funderat på konsekvenserna både för brukare, deras närstående och medarbetarna? Fundera också på om frågan hur man ska handla främst handlar om olika metoder och pedagogiska försök att lösa ett problem – även om man är överens att problemet bör lösas. Vilka egenskaper tycker du är särskilt viktiga om man arbetar med personer med funktionsnedsättning? Vilka egenskaper tycker du att du bör sträva efter vad gäller din relation till dina arbetskamrater och för att bidra till en bra arbetsplats?

6 Bemötande

Ordet bemötande är belagt i svenska språket från 1734, i betydelsen 'gå i svaromål’. Ordet bemötande i betydelsen 'uppträda mot någon’ förekommer första gången i en titel 1979 i uttrycket ”Vårdyrkesinriktat bemötande”. Sedan slutet av 1990-talet har just bemötandet blivit en nyckelfråga. Bemötande är en handling och den säger också något om vilket slags person man är.

Bemötandets uttryck och sammanhang • Språkbruk och tonfall • Ansiktsuttryck och kroppsspråk som framtoning och som beröring • Tid – hur ofta och hur länge • Sammanhang och situation

Bemötande – olika aspekter Pedago- giska aspekter Estetiska aspekter Etiska aspekter Person- bemötande Organisations- /verksamhets- bemötande

Nyckelord för bemötande att reflektera över • Respekt: Artighet och hänsyn • Empati som uppmärksamhet – intresse och lyhördhet • Jämlikhet (trots att relationen är asymmetrisk i fråga om makt) • Värdighet – stil och god smak • Vänlighet • Neutralitet och opartiskhet (likabehandling – i vissa avseenden) • Saklighet, tydlighet och fasthet • Kritik och konfrontation • Stöd och uppmuntran • Empati som medkänsla • Tillit och inkludering • Vänskaplighet • Sympati • Humor Vilka nyckelord bör vi ta bort resp komplettera med?

Fall för diskussion

Bör personal medverka till att brukare med funktionsnedsättning kan ha sex med sig själv? En personlig assistent är anställd hos en brukare och de båda har gemensamt och frivilligt för assistenten kommit fram till att denne under arbetstid ska hjälpa brukaren med att kunna ha sex med sig själv, dvs. att onanera.   Assistentens dilemma: Medverkar assistenten till att brukaren begår brott dvs. köper en sexuell handling, vilket är straffbart? Den personliga assistenten är anställd med lön från den statliga assistansersättningen. Får denna ersättning indirekt användas för detta ändamål? I vilken utsträckning är överenskommelsen mellan assistenten och brukaren att betrakta som frivillig? Är den personliga assistenten i en beroendeställning i egenskap av anställd av brukaren?

Förskingrar släktingarna Förskingrar släktingarna? Olof har en utvecklingsstörning som gör att han inte riktigt förstår vad som sker i hans omgivning och det blir ofta språkliga missförstånd. Han kan varken skriva eller läsa. Personal vid vuxenhabiliteringen har försökt att hjälpa honom med att förstå pengars värde och har ställt upp alla utgifter och tydliggjort dem med bilder. Eftersom Olof inte kan hantera pengar har hans svägerska tagit hand om hans pengar och gett honom fickpengar veckovis. Personalen uppfattar dock inte att svägerskan ger Olof det stöd han behöver för att få inblick i sin ekonomi. Olof har ingen god man, och personalen har försökt få till stånd ett godmanskap, men detta motarbetades av släkten som drev frågan till hovrätten vilken gick på släktens linje. Överförmyndaren har varit inkopplad ett par gånger. Olof skrev på ansökan om god man, men sedan fick släktingarna Olof att ta tillbaka ansökan. Olof är mycket ensam, och släkten är viktigt för honom. Släktingarna hotar med att Olof inte får fira jul eller åka på semester med dem om han har en god man. Personalen har följt med Olof till banken för att få utdrag över hans ekonomi för att sammanställa en pengapärm. De uttag som gjorts på Olofs konto går långt utöver vad han själv förbrukar. Personalen uppskattar att det är ca 2 000 kr i månaden som försvinner från kontot utan att gå till Olof. Personalen har träffat de släktingar som hjälper Olof med ekonomin, men nu vägrar dessa att komma till fler träffar. Personalens etiska dilemma Personalen är orolig för att Olof kommer att bli av med sina pengar om inget görs. Personalen befarar att Olof kan minsta kontakten med sina släktingar om de driver på hårdare. Hur ska man göra för att det ska bli så bra som möjligt för Olof?

Frågor för eftertanke och samtal Hur resonerar du när du diskuterat fallbeskrivningarna? Vilka principer och normer har du tänkt på? Har du främst funderat på vad konsekvenserna blir av olika sätt att handla? Har du funderat på konsekvenserna både för brukare, deras närstående och medarbetarna? Fundera också på om frågan hur man ska handla främst handlar om olika metoder och pedagogiska försök att lösa ett problem – även om man är överens att problemet bör lösas. Vilka bemötandeuttryck tycker du är särskilt viktiga om man arbetar med personer med funktionsnedsättning? Vilket bemötande tycker du att du bör ha inför sina arbetskamrater och för att bidra till en bra arbetsplats som utmärks av jämställdhet, tillgänglighet och delaktighet? Ta gärna upp andra fall eller diskussionsfrågor från kursen som bör diskuteras ytterligare – och ta gärna upp fall från ditt eget arbete.

Fler fall för diskussion Gå gärna in på www. socialstyrelsen Fler fall för diskussion Gå gärna in på www.socialstyrelsen.se och klicka på ”Etik” för att se hur de olika fallen dels har bedömts ur juridisk synpunkt, dels hur etikrådet har diskuterat. Man kan också finna många andra fall inom LSS-området på denna hemsida – och man kan vända sig till etikrådet för att aktualisera egna fall.

Lättklädd i vinterkylan Monika är en 37 årig kvinna med lindrig utvecklingsstörning och autism och hon bor i en gruppbostad. Hon vill inte delta i daglig verksamhet. Monika har utvecklat tvångsrutiner när det gäller mat, dryck och tvättning. Vill helst vara ensam och tillåter inte besök i sitt rum. Hon ligger i en tältsäng med en liten barnmadrass och utan täcke. Hon tillåter inte somatiska undersökningar och är inte möjlig att nå med motivation, kommunikation eller övertalning; är extremt autonom och viljestark. Monika är normalviktig och ser frisk ut. Varje morgon efter frukosten går hon ut från sin lägenhet oavsett vilket väder det är. Hon tar sig med buss till olika centrum och är där under dagen. Hon har blivit portad från flera butiker då de tror att hon stjäl. Flera gånger har hon hämtats av polis då hon uppträder avvikande och folk reagerar. Hon har också kommit hem med pengar och man misstänker att hon kan ha utnyttjats sexuellt. Situationen blev mer akut i samband med den kalla vintern då hon ibland gick ut i ett nattlinne utan trosor i 20 minusgrader. Personalen har fått mycket kritik av andra personer som inte är insatta i ärendet. Vad kan och bör personalen göra?

Var ska Annie bo? Annie är en 61-årig kvinna som har MS och en frontallobsskada. Hon är gift och har en 16-årig dotter. Annie är mycket utagerande och saknar sjukdomsinsikt. Hon vistas sedan en tid på en psykiatrisk klinik för en kraftig krisreaktion som utlösts i samband med en brand i det hus hon och hennes familj bodde. Maken och dottern har flyttat till en ny, tillfällig bostad i väntan på att lägenheten restaureras efter branden. Psykiatrin kan inte längre behålla Annie då hon enligt dem är utskrivningsklar. Vid den senaste vårdplaneringen med kommunens biståndshandläggare framgår att maken inte vill att hustrun flyttar hem då dottern är mycket rädd för mamman, som hon uppfattar som ”helt galen”. Annie tillhör personkrets enligt LSS och kommunen kan ordna ett boende med stöd och service. Annie förklarar dock att hon inte vill ha något bistånd från socialtjänsten. Hon vill flytta in hos sin make och dotter. Pappan förstår sin dotters rädsla för mamman och kan inte tänka sig att mamman kommer hem till honom och dottern. Han kommer då att skaffa en annan bostad för sig och dottern och låta Annie flytta hem till ”ursprungslägenheten”. Annie kan inte klara sig själv, hon behöver mycket stöd och hjälp från hemtjänsten och hemsjukvården. Hur kan biståndshandläggaren resonera kring ärendet och hur bör hon agera?