Bo Ohlson, Michael Ashton 2012-MM-DD

Apotekarens historia – en farmacihistorisk introduktion BMC Uppsala 201Å-MM-DD

med substantiella bidrag från prof. Michael Ashton, Göteborg Bo Ohlson (leg. apotekare -68) Farmacihistoriska Sällskapet Apotekarsocieteten http://www.apotekarsocieteten.se med substantiella bidrag från prof. Michael Ashton, Göteborg

Kompendium: http://pharmhist.ownit.nu/Forelasn/index.html e-post: bo.ohlson@ownit.nu

Det var som det var tills det blev som det blev. Det blir som det blir när det är som det är. Det är som det är tills det blir som det blir. Faran är att det blir som det var. (Alf Henriksson)

Don´t forget to remember the past you may need it in the future! (Geoff Miller) Man måste känna sin forntid för att kunna forma sin framtid! (Rune Lönngren)

Man måste känna sin forntid för att kunna forma sin framtid! (Geoff Miller) Man måste känna sin forntid för att kunna forma sin framtid! (Rune Lönngren)

Den som bara ser framåt, och aldrig bakåt, den får se upp! (Tage Danielsson)

Without knowing the past you can´t understand the present; without knowing other cultures you can´t understand your own. (Martin Scorsese)

Det handlar nog egentligen om - att lära känna sina rötter / rota sig själv - att förstå sitt fackspråk bättre - att kunna diskutera professionen - att förstå förändringsdynamiken - känna ödmjukhet inför andra kulturer - få insikt om de egna tolkningsmönstren. Jfr: Anderson, S.; Hudson, B.: Pharmacy Education, 11(1), 60-64 (2011)!

Farmaci: Den tvärvetenskapliga läran om resp. utövandet av urval, utveckling, egenskaper, framställning, handel, hantering, användning och verkningar (allt i vida bemärkelser) av, hos resp. med medikamenter.

Historia (som vetenskap/ akademisk disciplin): Forskning om det förflutna; avgränsas av tradition kronologiskt till tid, från vilken det föreligger skriftligt källmaterial.

(Akseli Gallén-Kallela, ca 1908) I Kalevala-sångerna, upptecknade ~1830, nämns beredning av salvor 645 gånger! (Irene Soinio-Laaksonen, 2007) - inte historia! Lemminkäinens moder (Akseli Gallén-Kallela, ca 1908)

tolkningsmönster, ”kodnyckel”. Paradigm: Urpsr. språkvetenskapligt: ”böjningsmönster”; numera ofta överfört: tolkningsmönster, ”kodnyckel”.

ஃ Medikamentparadigm: Tankemodell, som styr ett samhälles ”farmaci” (enl. föregående definition).

Några grunder för olika medikamentparadigm: Magi Emot tandwerk. Skrif Nio Nummer up i taket der du ligger. Sålunda tag en skospik, peta dig emelan tanden som wiker och slå hon (Johan Gustaf Bergman i Holtäkt, ca 1850) Animism Fyrsaftlära Iatrofysik Cellularpatologi Molekylärbiologi

~2600 BCE

Babylonien Recept 2100 BCE

~2600 BCE 1950 BCE

Egypten Recept på host-medicin ur Papyrus Ebers, 1550 BCE

. ~400 BCE . ~2600 BCE 1950 BCE

I det antika Grekland förekom drogsamlare (”rhizopoloi”) och medicinkrämare (”pharmakopoloi”) (med tvivelaktigt rykte)

Aristoteles Hippokrates 384 – 322 BCE Hippokrates ~460 - ~377 BCE Theophrastos 372 – 287 BCE

~2600 BCE 400 BCE 760 CE 1950 BCE

Baghdad - de första apoteken Beredning av aromatiskt vin mot hosta. Dioskorides-skrift, övers. till arabiska i Baghdad 1224. Mesue, Ibn Sina (”Avicenna”) ...

~800 CE . . ~2600 BCE ~400 BCE . 760 CE 1950 BCE

Sjukvård Medicinalväxter Informations-utbyte Klosterordnar i Centraleuropa (främst benediktiner och cistercienser) Sjukvård Medicinalväxter Informations-utbyte Klosterplan från S:t Gallen, ca 830 (Das Lorscher Arzneibuch, sent 700-tal)

~800 CE ~800 CE . ~2600 BCE ~400 BCE 760 CE 1950 BCE

Den moriska högkulturen på iberiska halvön (kalifatet I Córdoba 755 -1013!) Avenzoar, Averroës, Ibn el Baitar…

Dioskorides (c.40 – 90 CE; byzantinsk mosaik, 500-talet) De antika, grekiska auktoriteterna (Hippokrates, Aristoteles, Dioskorides, Galenos...) Galenos (120?-200? CE) Dioskorides (c.40 – 90 CE; byzantinsk mosaik, 500-talet) åberopades på fullt allvar ännu på 1600-talet, alltså efter mer än 1500 år!

Nyheter i västra Europa1500+50 år: Den europeiska boktryckarkonsten - effektiv informationsspridning Amerikatrafiken Kyrklig reformation - opposition mot auktoriteterna - dissektion av människor - stängning av kloster o.likn.

Farmakopéer (Florens 1450, Nürnberg 1546…) För farmacins del t.ex: Farmakopéer (Florens 1450, Nürnberg 1546…) Amerikanska medicinalväxter Paracelsi ”spagyriska” medikamenter Utvecklad signaturlära (åsså Sveriges första apotek)

Det stora naturvetenskapliga paradigmskiftet i slutet av 1600-talet (Descartes, Newton, Leibnitz, Leeuwenhoek, Boerhave...) fick förvånansvärt litet genomslag i farmacin. 1600- och 1700-talen blev i stort sett en transportsträcka för farmacins del. OBS dock Baumés pillerapparat 1762 och ...

Carl Wilhelm Scheele (1742 – 1786) Sammansatta molekyler: glycerol vätecyanid citronsyra slemsyra vätesulfid vätefluorid kasein - & cetera Grundämnen: fluor (1771) syre (1772) klor (1774) barium (1774). mangan (1774) molybden (1778) wolfram (1781) Carl Wilhelm Scheele (1742 – 1786)

Digitalis purpurea William Withering: ”An Account of the Foxglove, and Some of its Medical Uses; with Practical Remarks on Dropsy and other Diseases…” , 1785.

Men det är 1800-talet som innebär den stora explosionen:

1804/5 isolerar Friedrich Wilhelm Sertürner som första alkaloid morfin ur opium ...och testar på sig själv och sina kompisar...

1810 lanserar Dalton sin atomteori 1818 publicerar Berzelius den första atomviktstabellen 1823/24 startas den första alkaloidindustrin (för kinin) 1827 gör Wöhler den första organiska syntesen ...

1830 erkänns farmacin som egen vetenskapsgren 1843 patenteras tablettframställningen 1852 uppfinner Pravaz den moderna injektionssprutan 1886 lanseras det första helsyntetiska läkemedlet: fenazon et cetera

1800-talet: Ny generation mediciner Naturprodukter (blad, bark, rötter) Isolering av alkaloider (~1820-t.) Synteskemi Färgämnen (1840-t.) Kolindustri Alkemi / organiska & oorganiska ämnen

Under 1800-talet fick vitalismen dödsstöten genom Wöhler (1828), infördes eternarkos (Morton,1846), fick åderlåtningen dödsstöten genom Dietl (1849), etablerade Virchow cellularpatologin (1856), etablerades mikrobiologin (-80-talet)..

...och läkemedelsindustrin började växa fram.

H.W.Florey, E.B.Chain (Oxford) 1938/41 1939 Gerhard Domagk, 1932 Alexander Fleming, 1928 (Obs dock Clodomiro Picado m.fl.!) 1945 H.W.Florey, E.B.Chain (Oxford) 1938/41 James Black 1988

De 10 mest betydelsefulla läkemedlen globalt hittills (enl. M. Ashton): Vacciner, t.ex. smittkoppor (Jenner, 1798), polio (Salk, 1955) Morfin (Sertürner, 1804 / 1817) Eter (Morton, 1846) Hjärtmediciner (digoxin, furosemid m. fl.) Acetylsalicylsyra (Hofmann, 1898) Salvarsan (arsfenamin; Hata / Ehrlich, 1909) Insulin (Banting / Best, 1921-2) Penicillin (Fleming/Florey/Chain, 1928 / 1941) Antipsykotika (klorpromazin 1952; haloperidol 1958) P-piller (McCormick / Pincus m.fl.; 1960-tal)

RAST!

Vad är / gör en apotekare? Vilken plats har apotekaren i samhället?

Bra Böckers Lexikon (1984) har t. ex Bra Böckers Lexikon (1984) har t.ex. ingen definition av ”apotekare”, men: Farmacevt: titel inom apoteksväsendet och läkemedelsindustrin för personer som genomgått receptarie-, farmacie kandidat- (magister-) eller apotekarutbildning. Jaha.

Nationalencyklopedin (1990): Person som genomgått utbildning vid apotekarlinjen vid Uppsala universitet. Utbildningen omfattar 160 poäng, dvs 8 terminer, och är uppbyggd av block för kemi, biovetenskap, farmaci och socialfarmaci. Flertalet apotekare är verksamma på apotek med Apoteksbolaget som arbetsgivare, men många arbetar inom läkemedelsindustrin etc. Men vad GÖR dom (för nytta)?

Webster´s New Collegiate Dictionary då? Apothecary: one who prepares and sells drugs or compounds for medicinal purposes. Druggist: one who sells or dispenses drugs and medicines: as a) pharmacist, b) one who owns or manages a drugstore. Pharmacist: one engaged in pharmacy.

Kejsar Fredrik II lagstiftade ca 1242 om åtskillnad mellan läkarens och apotekarens yrken.

Fredrik II:s medicinalordningar innebar bl.a. att apotekarna skulle stå under tillsyn av akademiskt utbildade och av staten godkända läkare, att läkare inte fick bedriva apoteksverksamhet, att apotekarna edsvuret skulle arbeta efter av staten utfärdade föreskrifter, att en statlig etableringspolicy skulle följas och att läkemedelspriserna skulle fastställas av staten.

Omkr. 1675 började Stockholms då 5 apotekare samverka i en ”societet”, bl.a. som remissinstans gentemot det 1663 bildade Collegium medic(or)um. ”Societeten” tillerkändes detta år kungliga monopolprivilegier på tillverkning, lagerhållning och försäljning av medikamenter.

Lärling > Studiosus > Apotekare I Sverige var apotekarprofessionen ett strikt manligt hantverksyrke, dock utanför skråväsendet, fram till mitten av 1800-talet. Lärogången: Lärling > Studiosus > Apotekare Statliga kompetenskrav från 1798

Studiosi-examination inför Collegium medicum, provinsial- el Studiosi-examination inför Collegium medicum, provinsial- el. stadsläkaren: - botanik, materia medica, kemi, översättning från tyska, latin och franska, svensk historia, ha berett och uppvisat två farmaceutiska preparat.

[Rollbild av apotekaren Fleurant i Molières ”Den inbillade sjuke” (1673) , tecknad av J.F.M. du Devant omkr. 1860.] Ännu 1775 ansåg Collegium medicum att apotekseleverna skulle vara skyldiga att sätta lavemang, men i 1777 års medicinaltaxa fanns inget pris angivet för detta.

1786 utfärdades ett Kongl. Collegii medici reglemente för apothekarne i riket 1786 trycktes Jacob Albrecht Flintbergs ”Apothekares, Badares och Chirurgers Förmoner och Skyldigheter, i Stöd af Författningar”

Lärlingarna borde enligt detta 1799: förnyat reglemente för ”Apothekare och dem, som med Apothekare-konstens lärande och utöfning sig vilja befatta.” Lärlingarna borde enligt detta - ha uppnått omkring 15 års ålder, - vara grundligt undervisade i kristendom, - äga goda seder och håg för arbetsamhet, - kunna skriva med läslig stil, - räkna, samt - vara kunniga i latinska språket.

Kompetenskraven från 1798/9 ledde till inrättandet genom Apotekarsocietetens försorg av ett instruktionsapotek 1817, och till inrättandet av Farmaceutiska Institutet 1837. 1846 fick Institutet akademisk status.

1891 fick kvinnor samma rätt som män att tjänstgöra på svenska apotek. 1892 bereddes kvinnor tillträde till Farmaceutiska Institutet. 1897 avlade Märtha Leth som första kvinna farmacie studiosus-examen; 1903 Agnes Arvidsson den första kvinnliga apotekarexamen.

Den framväxande läkemedelsindustrin innebar problem för apotekarna, som ju hade monopol på läkemedelstillverkning m.m. sedan 1600-talet. I Sverige hade t.ex. Apoteksvarucentralen Vitrum startat 1877, Hässle 1904 och Pharmacia 1911. 1913 utfärdades en Apoteksvarustadga, där apoteken fråntogs tillverkningsmonopolet.

1913 startades Astra (statligt under en period på 1920/30-talet!), 1914 Leo 1919 Ferrosan 1931 KABI 1942 Recip 1950 Ferring etc.

1834/1873/1921 avskaffades de säljbara apoteksprivilegierna, som ersattes av personliga, osäljbara innehavsprivilegier. Under 1900-talet tillsattes drygt 40 statliga utredningar, som i något avseende berörde apoteks-/läkemedels-branschen. Rune Lönngren (1917-2010)

1971 överfördes de dittills privatägda apoteken till ett statligt aktiebolag, som fick behålla monopolet på detaljhandel med läkemedel till allmänheten. potekarsocieteten bytte roll från arbetsgivarorganisation till organisatör av ut-/fortbildning och vetenskapliga sammankomster inom läkemedelsområdet. Och sedan då?

anon.(?): ”Pharmacist – a profession searching for a rôle”, (USA), omkr. 1970. Cecilia Claesson (Bernsten): ”Apotekaryrke i förändring: en socialfarmaceutisk studie av apotekarnas yrkesutveckling och professionella status” (diss.), Inst. f. socialfarmaci, Uppsala univ., 1989. Philip Brown, : ”Are pharmacists necessary?” Scrip Magazine, May 1994, pp. 3-4. Teresa Matérn (f.-75): ”Vi borde lyssna mer på apotekarna i Ghana”, LMV, nov. 2008, sid. 50. Kjersti Bakken: ”Farmasi – en truet profesjon” Läkemedelskongressen, nov. 2010, Stockholm

”… spännande om man kunde få in ledarskap och ekonomikurser inom utbildningen” (A5:a) ”… skulle inte ha haft nåt emot att se en kurs i A8 som heter ’att driva ett apotek’ eller liknande, men …” (A8:a)

Quo vadis? (Vart går ni?)

Qui bono? (Till vad nytta?) Gravlax spisade gärna Axel Oxenstierna. Stor var i Elbing hans makt, rikt hans politiska snille – han visste precis vad han ville! Och han gillade gravlax, som sagt. Qui bono? (Till vad nytta?) Ifall detta kan anses viktigt vet jag inte riktigt; ho drar gräns mellan stort och smått? All sanning är värd att beakta – det är härligt med säkra fakta! Och gravlax är dessutom gott. (Alf Henriksson, igen)

The past is never dead. It´s not even past. Lycka till!! (William Faulkner, ”Requiem for a nun”) Lycka till!!