Forum för vårdbyggnadsforskning En bra miljö för anställda - Ulla Rosenius Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Arbetsmiljöverket Vilka är vi? Vad gör vi? Hur fungerar arbetsmiljölagstiftningen? Vilka krav ställer vi? Vi arbetar för att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv, det vill säga både när det gäller fysisk, psykisk som social och arbetsorganisatorisk synpunkt. Utfärda föreskrifter - inspektera arbetsställen - sprida information Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Vad är Arbetsmiljöverket? Förordning (2007:913) med instruktion för Arbetsmiljöverket: Ansvarig förvaltningsmyndighet för arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor. Regeringens och riksdagens uppdrag att se till att arbetsmiljön uppfyller de krav som finns i arbetsmiljölagen om att alla ska ha en bra och utvecklande arbetsmiljö. Även arbetstidslagen och tobakslagen. Arbetsmarknadsdepartementet ARM Regleringsbrev årligen Regeringen kan också ge Arbetsmiljöverket särskilda uppdrag när som helst under året. Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Arbetsmiljöverket Se till att arbetsmiljön uppfyller de krav som finns i arbetsmiljölagen. Meddela föreskrifter och allmänna råd med mer detaljerade bestämmelser än arbetsmiljölagen (AML) Utarbeta och sprida information inom arbetsmiljöområdet Tillsyn - Gör inspektioner, kontrollerar att arbetsmiljölagstiftningen följs, besöker fler än 38 000 arbetsplatser varje år Inspektion Inspektionsmeddelande Underrättelse om föreläggande/förbud Beslut om föreläggande/förbud, eventuellt förenat med vite Beslut kan överklagas till Förvaltningsrätten Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Arbetsmiljöverket Tillsyn – Marknadskontroll Remisser Ansvara för arbetsskadestatistik Standardiseringsarbete Olycksfallsutredningar Arbetsmiljöverket är en av 14 sektorsmyndigheter med ansvar för att förverkliga den politik som rör funktionshinder. I samverkan med berörda myndigheter och organisationer följa och främja företagshälsovårdens utveckling, och främja samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare på arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljöverket ska samråda med arbetsmarknadens parter samt med andra organisationer och myndigheter i den utsträckning som behövs för verksamheten Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Organisationsplan Generaldirektör Inspektion syd Distriktet i Göteborg Distriktet i Malmö Distriktet i Växjö Inspektion mitt Distriktet i Linköping Distriktet i Stockholm Distriktet i Örebro Inspektion nord Distriktet i Falun Distriktet i Härnösand Distriktet i Luleå Distriktet i Umeå Regelarbete och expertstöd Stab Människa och omgivning Kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Teknik och marknads- kontroll Toxikologisk riskbedömning Juridik Registratur och arkiv Administration och kommunikation Ledningsstab Ekonomi och service Kommunikation IT Personal Statistik Svarstjänst Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Inspektionsavdelningen Distriktet i Luleå Distriktet i Umeå Distriktet i Härnösand Distriktet i Falun Distriktet i Stockholm (Inkl. Gotland) Distriktet i Linköping Distriktet i Växjö Distriktet i Malmö Distriktet i Göteborg Distriktet i Örebro Inspektionsverksamheten är indelad i 3 regioner, syd, mitt och nord Varje region består av 3-4 inspektionsdistrikt Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Mer info på www.av.se Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Lokaler för vård- och omsorg Sjukvård Särskilt boende Arbete i enskilt hem - Personliga assistenter - Hemtjänst Krav enligt arbetsmiljölagstiftningen? Är det någon skillnad på kraven från olika myndigheter? Hur fungerar arbetsmiljölagstiftningen??? Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Arbetsmiljölagstiftningen Arbetsmiljölagen – en ramlag AFS - Arbetsmiljöverkets föreskrifter med allmänna råd Funktionskrav - Utformningen beror på verksamheten Ansvarssubjekt: - arbetsgivare - upplåtare - byggherren eller dennes uppdragstagare - projektörer och andra som medverkar vid projekteringen - byggarbetsmiljösamordnare Krav kan ställas för det arbete som faktiskt utförs Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Följden av detta… …är alltså att för att kunna säga vilka krav som kan ställas enligt arbetsmiljölagstiftningen, måste man veta vilket arbete som utförs. Problem Kraven för ett utrymme kan ändras om arbetet ändras. Ändrat vårdbehov - ändrade krav. Vilket arbete kan man förutse kommer att utföras? Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Arbetsmiljölagstiftningen Arbetsmiljölagen (AML) Arbetsmiljöverkets föreskrifter med allmänna råd – de flesta gäller alla typer av arbetsplatser AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning AFS 1998:1 Belastningsergonomi AFS 2000:1 Manuell hantering AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete AFS 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

AML 3 kap om byggherre- och projekteringsansvar 6 §  Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska  1 under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet, …… 7 § Under varje skede av planeringen och projekteringen av ett byggnads- eller anläggningsarbete ska arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar, inom ramen för sina uppdrag, se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas när det gäller såväl byggskedet som det framtida brukandet. Dessutom 7a § om BAS-P, 7c § om uppdragstagare Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Investeringsstöd Förordningen om investeringsstöd till särskilda boenden för äldre samt trygghetsbostäder - 5 § bl.a. ”Byggnadsprojekt skall dessutom utformas så att omvårdnadsarbete kan utföras i enlighet med krav som kan ställas med stöd av arbetsmiljölagen (1977:1160)”. Bostäder – endast arbetsmiljökrav om det finns personal där Enligt ska AML arbetsmiljökrav för alla arbeten som kan förutses komma att utföras, även under byggskedet, beaktas. Andra arbeten/annan personal: ”seniorsamordnare”, ”bosamordnare”, vilken personal behövs för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation? Städning, fastighetsskötsel osv. samt arbeten under byggskedet. Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Belastningsergonomi AFS 1998:1 1 § Tillämpningsområde och syfte … förhållanden ska ordnas och utformas så att risker för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar förebyggs. 2 § Arbetsställningar och arbetsrörelser … så långt det är praktiskt möjligt ordna och utforma arbete och arbetsplatser så att arbetstagarna kan använda för kroppen gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser. Långvarigt eller ofta återkommande arbete med böjd eller vriden bål liksom med händerna över axelhöjd eller under knähöjd skall undvikas. Detsamma gäller arbete som innebär kraftutövning i ogynnsamma arbetsställningar… Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Belastningsergonomi AFS 1998:1 3 § Manuell hantering och annan kraftutövning Arbetsgivaren skall se till att arbete som kräver kraftutövning så långt det är praktiskt möjligt ordnas och utformas så att arbetstagaren kan arbeta med arbetsobjekt, arbetsutrustning, reglage, material eller personförflyttningar utan att utsättas för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar. Manuell hantering AFS 2000:1 Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Arbetsställningar Foto: Denny Lorentzen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Plats att arbeta och plats för hjälpmedel Film - Ergonomi inom vård och omsorg (förflyttningar) www.av.se/teman/ergonomi/informationsmaterial/film Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 ”Allt” om den fysiska utformningen av arbetsplatser. Paragrafer med funktionskrav, råd (kommentarer) med exempel på hur funktionskraven kan uppfyllas Allmänna krav (Storlek, tillgänglighet m.m.) Dagsljus och belysning Luftkvalitet, ventilation och termiskt klimat Buller och akustik El Installationer för vatten, avlopp, kyla och värme Inredning och utrustning Golv, väggar och tak Fönster, dörrar och portar Transportvägar, gångar och korridorer Trappor och fasta stegar Varumottag, kajer och ramper Lastöppningar Skyddsanordningar och nödutrustningar Larm och utrymning Personalutrymmen Drift och underhåll Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Lokaler - Typ av krav Area, mått Dörrbredder och trösklar – rullstol, rullator, hjälpare, transporter Hissar och ramper – rullande hantering Material Ventilation och klimat Dagsljus och belysning Utrymning ”Program” Rum för vård av olika slag Bostaden (i särskilt boende) – lägenheter och utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation Kommunikationsutrymmen Utrymmen för sophantering, tvätt, städ o.dyl. Jourrum? Övriga arbetslokaler? Personalutrymmen Utemiljö Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Funktionskrav - Program Funktionsprogram/lokalprogram Finns utrymmen/lokaler för de funktioner som behövs för verksamheten, t ex personalutrymmen, expedition, kök, tvätt, linneförråd, sophantering etc? Uppfyller lokalerna de funktioner/krav de ska fylla? Verksamheten avgör vad som behöver finnas, vart det ska ligga och hur det ska utformas Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Area 4 § Arbetsplatser, arbetslokaler och personalutrymmen ska ha en, med hänsyn till verksamheten, tillräcklig area och fri höjd samt vara lämpligt förlagda, utformade och inredda. Verksamhet och arbetsutrymme bestämmer storleken Mått som tillåter ergonomiskt gynnsamma arbetsställningar 0,8 m fritt t.ex. vid sidan av säng och toalettstol (måttlig kraftutövning, skjuta, dra, huka sig) Enligt minsta passagemått för person 0,6 m, i sidled 0,35 m (handboken Bygg) 0,8 m passage med rullstol, städvagn Arbetsutrymme 0,6x0,9x2,1 m Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Sovrum Mått enligt svensk standard, utökad tillgänglighet SS 91 42 21:2006, utökad tillgänglighet, 3,0x2,8 m Bra tillgänglighet för person i rullstol som klarar sig själv. Fungerar inte med mobil lyft Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Sovrum Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Sovrum Om plats behövs för hjälpare och hjälpmedel 0,8 m fritt vid sidan av säng och vid sidan av hjälpmedel Med mobil lyft (normalstor) räcker oftast 2,0 m 0,8 m mellan vägg och fotända möjliggör passage med städvagn eller rullstol 0,6 m mellan vägg och fotända passage för gående Yta för garderober och övriga möbler tillkommer Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Hygienrum Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Hygienrum Plats att arbeta vid sidan av wc-stol 0,8 m fritt vid sidan av wc-stol: Ger utrymme för hjälpare på sidan, förutsatt att inga hjälpmedel inkräktar på utrymmet För lite för person med rullstol som klarar sig själv Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Förflyttning rullstol till toalettstol Plats för hjälpare och hjälpmedel 1,0m vid sidorna av toalettstolen 0,9m diagonalt mellan toalettstol och handfat 1,3m - 1,4m framför toalettstolen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Hygienrum Mått enligt standard, utökad tillgänglighet SS 91 42 21:2006, utökad tillgänglighet Bra tillgänglighet för person i rullstol som klarar sig själv 0,9 m vid sidan av wc-stol ger dåligt med plats för hjälpare om rullstol också ska rymmas där 4,8 m2 Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Hygienrum Om plats behövs för hjälpare och hjälpmedel Plats för lyfthjälpmedel 1,0 m vid sidan av wc-stol ger utrymme för rullstol och hjälpare (Inte plats för duschvagn) 5,3 m2 Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Hygienrum Om duschvagn behöver användas Exempel på hygienrum som fungerar med 199x77 cm duschvagn (andra mått finns) 0,9 m fritt i dörröppningen (karmyttermått 10) förutsätter att vagnen kan dras ut rakt Lång duschslang Minimal golvlutning, helst < 1:50 6,5 m2 Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Hygienrum Exempel från fabrikant med specialinredning för person som klarar sig själv, men dåligt med plats för hjälpare och lyfthjälpmedel 5,1 m2 Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Hygienrum 5,3 m2 Samma koncept men med mått som gör det möjligt att anpassa efter hjälpbehovet Fungerar med duschstol men inte med duschvagn Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Kommunikationsutrymmen Hiss behövs även för transporter Ramper bör undvikas eller göras så korta och flacka som möjligt. Lutning 1:12 och höjdskillnad max 0,5 m (råd i BBR) är ofta för brant. Bygg ikapp handikapp rekommenderar lutning högst 1:20 Trösklar bör helst inte förekomma. Trösklar som ändå finns utformas så de lätt kan rullas över Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Kommunikationsutrymmen Dörröppning med 0,9 m fritt (K10) medger passage för person med rollator och hjälpare. Korridorbredder – dörröppningar – dörrslagningar. Rullstol och hjälpare, yta för att vända: ca 1,75 m Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Material Lättstädat Undvika dammsamlande material och ytor Golv med ”lagom” svikt Halksäkra golv i våtrum Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Luftkvalitet AFS 2009:2 16 § Lokaler som innehåller arbetsplatser eller personalutrymmen ska vara så ordnade och ha sådana ventilationssystem för luftväxling och uppfångande av luftföroreningar som alstras i lokalerna, att luftkvaliteten i vistelsezonen är tillfredsställande. Luftväxlingen ska ordnas så att spridning av luftföroreningar begränsas. I lokaler där luftföroreningar huvudsakligen uppkommer genom personbelastning kan koldioxidhalten användas som en indikator på om luftkvaliteten är tillfredsställande. I sådana lokaler ska en koldioxidhalt under 1 000 ppm (miljondelar) eftersträvas. Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Luftkvalitet och ventilation AFS 2009:2 17 - 28 §§ 17 §: ”Uteluft…..i tillräcklig mängd” Till 17 §: Ett uteluftsflöde på lägst 7 l/s och person plus 0,35 l/s kvm golvarea lämpligt riktvärde BBR: bostäder 0,35 l/s kvm golvarea Tidigare i BBR, råd om frånluftsflöde i bad/dusch: 10 l/s plus 1 l/s för varje m2 över 5 m2, med forcering till 15 eller 30 l/s om fönster saknas. Medför ofta att det blir tillräckligt i själva lägenheten. Bostadsventilation kan vara otillräckligt i gemensamma utrymmen, där måste ventilationen projekteras utifrån verksamheten. Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Termiskt klimat AFS 2009:2 29 - 31 §§ 29 §: ”…lämpligt termiskt klimat…anpassat till arbetets art…” Till 29 §: Riktvärden 20-24 ºC vintertid, 20-26 ºC sommartid vid lätt eller stillasittande arbete Solavskärmning? Uteluft från fasad kan ofta bli varmt på sommaren Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Dagsljus och belysning AFS 2009:2 9 – 15 §§ Dagsljus och möjlighet till utblick Belysning anpassad efter verksamheten och arbetstagarnas förutsättningar. Ej bländande. Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Larm och utrymning AFS 2009:2 75 – 89 §§ 75 §: ”…kunna utrymmas innan kritiska förhållanden uppstår….” Till 75 §: ”…Situationen för arbetstagare kan påverkas av antalet ”icke- arbetstagare” i en lokal…” Säker utrymning för de anställda, detta kan påverkas av en säker utrymning för de äldre och funktionshindrade Kommande skärpning av regler för utrymning för rörelsehindrade? Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Personalutrymmen AFS 2009:2 90-113 §§ Verksamheten och antalet arbetstagare bestämmer vad som behövs (funktionskrav) Förvaring värdesaker, ytterkläder Toaletter Mat- och pausutrymme. Möjlighet att förvara, värma och äta medhavd mat för den som vill Vilutrymme (om fler än några få arbetstagare) Omklädningsrum Dusch / tvättrum Jourrum Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Exempel på krav enl. AV Mått som tillåter ergonomiskt gynnsamma arbetsställningar 0,8 m fritt t.ex. vid sidan av säng och toalettstol (måttlig kraftutövning, skjuta, dra, huka sig) Enligt minsta passagemått för person 0,6 m, i sidled 0,35 m (handboken Bygg) Dörröppning med 0,9 m fritt (K10) medger passage för rullstol, person med rollator och hjälpare samt rak passage med duschvagn 0,8 m passage med rullstol, städvagn (K9) Utrymmen för rast och paus Jourrum Luftkvalitet (ex. rökning) Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Till synes olika krav? BBR, Svensk standard och Bygg ikapp handikapp, oftast krav med utgångspunkt från den som bor i lägenheten (t.ex. person med rörelsehinder som klarar sig själv) AFS krav på utrymme för arbetstagare, dvs. den boendes medhjälpare BBR krav på lokaler, rumsmått mm AFS krav på utrymme för det arbete som faktiskt utförs Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Exempel Rullstol och hjälpare, yta för att vända inte samma som ytan för att själv vända i rullstol Lutning på ramp inte samma för att skjuta upp någon annan i rullstol som för att själv ta sig upp med rullstol Mått i hygienrum, sovrum mm Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd www.av.se Lag och rätt: Arbetsmiljölagen Arbetstidslagen Arbetsmiljöverkets föreskrifter, bland annat: AFS 2000:42 Arbetsplatsens utformning AFS 1998:1 Belastningsergonomi AFS 2000:1 Manuell hantering AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete AFS 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Fler föreskrifter som kan vara aktuella…. AFS 1993:02 Våld och hot i arbetsmiljön AFS 2009:07 Artificiell optisk strålning AFS 2001:07 Anestesigaser AFS 2005:05 Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt AFS 2001:04 Gasflaskor AFS 2007:05 Gravida och ammande arbetstagare AFS 2005:06 Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:01 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet AFS 1990:18 Omvårdnadsarbete i enskilt hem AFS 1986:23 Skydd mot blodsmitta Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd …och ännu fler AFS 2006:04 Användning av arbetsutrustning AFS 2006:05 Användning av truckar AFS 2002:01 Användning av trycksatta anordningar AFS 2005:03 Besiktning av trycksatta anordningar AFS 1997:07 Gaser AFS 1987:02 Högfrekventa elektromagnetiska fält AFS 2008:03 Maskiner AFS 1981:14 Skydd mot skada genom fall AFS 2004:03 Stegar och arbetsbockar AFS 2005:15 Vibrationer AFS 1999:04 Tryckbärande anordningar o.s.v. o.s.v. Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd www.av.se Temasidor och frågor och svar: Omsorg och sociala tjänster Ergonomi, bland annat filmen Ergonomi inom vård och omsorg Hälso- och sjukvård Bygg och anläggning, bland annat om projekterings-ansvar för byggherrar och projektörer –delvis under omarbetning p.g.a. ändring av AML Arbetsplatsens utformning (under utveckling) Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd www.av.se Broschyrer: ADI 589 Hemtjänst och personlig assistans i en bra arbetsmiljö (= Utrymme för arbetsmiljön i hemtjänsten) ADI 447 Belastningsskador – Nej tack ADI 574 Förebyggande före byggande (under omarbetning) ADI 583 Checklista för projekteringsansvar (under omarbetning) ADI 609 Våld och hot inom vården Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20

Avdelningen för regelarbete och expertstöd Tack för uppmärksamheten Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2010-05-20