Familjeverksamheten Råd och Stöd Familjebehandling

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Individuppföljning inom äldreomsorgen.
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Brukarfokus i biståndshandläggning
Hur vet vi att detta är ett bra familjehem för just detta barnet?
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
NORRBUS Gemensamma riktlinjer för barn- och ungdomar
Samverkan socialtjänst, skola och förskola
Samarbejde mellem plejefamilier og kommune
Säters förskolor fastställd vt.2009 ( rev.ht. 2010)
Förhandling MBL Och Samverkan.
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
som underlag för skolutveckling och eget lärande
Kompetensombudsträff
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Samverkansavtal Varför avtala om samverkan?
Psykosocial problematik Barn som far illa Lagstiftning Elisabeth Cedervall 2011.
Utväg barn och ungdom Lena Hogander, Barnhuset.
Att främja psykisk hälsa under förskoleåren
SET Social Emotionell Träning
AU Digital samverkan LO Process
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Barnens behov i centrum
Utvärdering av BBIC på Södertörn
Familjehemsenheten Angered
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Samverkansinsats Trampolinen
Dagens program Presentation Syftet med projektet
Försäkringskassans roll i samverkan
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
Målgrupp Barn och ungdomar i åldern 7 – 16 år i grundskola och grundsärskola. Låg Skolnärvaro Två delar i uppdraget -Tidiga insatser -”Problematisk skolfrånvaro”
Välkommen till Kattfots föräldramöte!
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Presentation av data kring barn och unga i SIMBA-området.
Effektivisera med ökad kvalitet
Nordstjernen Film og TV De tysta barnens röst Dialog- och informationsfilmer om och med barn till föräldrar med en psykisk sjukdom.
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Delaktighet.
Överenskommelse om samordning kring barn
BARNET I FOKUS Storforsmodellen.
ART Aggression Replacement training
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Gävleborg/Hudiksvall
Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
1 Barnkonventionen - en introduktion Fisksätra
Case management I Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn.
”Picknick i sängen” och andra erfarenheter Annette Leger Barndiabetessjuksköterska Lund 6 mars 2012.
Kaktusen är taggig, har en mjuk insida, och är en riktig överlevare. Alla kaktusar kan blomma om förutsättningarna är de rätta!
Elin Ståhl Johansson och Ulla Lindström
Barnmisshandel ur socialtjänstens perspektiv
För ett bättre samarbete runt barn och ungdomar med psykisk ohälsa
Förvaltning/avdelning/enhet Socialförvaltningen/ Barn och familjeverksamheten.
Föräldrakraft oktober 2006 Föräldrakraft. ”Moderna familjen” – dagens föräldrar har sällan tillgång till andra vuxna.
Utredningen om tvångsvård för barn och unga Utredningen om tvångsvård för barn och unga (2013 – 2015) Håkan Ceder, särskild utredare Sekretariat: Pär Alexandersson.
Beardslees familjeintervention Lisa Wallander Linusson
Landstingets ledningskontor IFB-projektet Intensiv familjebehandling.
Min verksamhet som mentororganisation. Att vara mentororganisation Associationer till betydelsen av ”mentor” Ledare Föreläsare Hjälp-stöd-stöttning Rådgivning.
Familjegruppsamtal Att skapa förtroende och partnership vid utredningar om misstänkt barnmisshandel Hörnstenar: Bemöta familjen med respekt, öppenhet och.
ETT VIKTIGT MÖTE OM DITT BARNS IDROTTANDE
BARN I FARA ANMÄLNINGAR
OBS! Lägg gärna in er föreningslogga på denna sidan!
SSPF Socialtjänst – Skola – Polis – Fritid
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
För föräldrar till barn 6-12 år
UTKAST Rehabsamtal med arbetstagare
OBS! Lägg gärna in er föreningslogga på denna sidan!
Presentationens avskrift:

Familjeverksamheten Råd och Stöd Familjebehandling Intensiv Familjebehandling (IF) Föräldrautvecklingsprogram (FUP) Nätverksmöte

Råd och Stöd För föräldrar med barn upp till 13 år Max 5 samtal Kostnadsfritt Ingen dokumentation

Familjebehandling Ansökan Nya ärenden fördelas 1 gång/vecka Ansvarig familjebehandlare kontaktar socialsekreterare för tid till uppdragsmöte

Familjebehandling Uppdragsmöte Trepartsmöte Målet med insatsen Omfattningen av insatsen Tid för uppföljning Klargörande frågor för att tydliggöra insatsen (checklistan)

Familjebehandling Metoder/Verktyg Kartläggning (KASAM, familjeklimat) Strukturerade samtal Lösningsfokuserade samtal Nätverkskartor Observationer Reflekterande samtal Nätverkssamtal Cirkulära frågor Inlevelsematerial Video

Familjebehandling Avslut Avslutningsmöte/Trepartsmöte Skriftligt PM

Intensiv Familjebehandling IF är en intensiv, multisystemisk insats för att existerande resurser i både det professionella och privata nätverket ska samarbeta mot gemensamma mål 4 familjebehandlare arbetar med olika delar av systemet Följer en tidsaxel

Intensiv Familjebehandling IF är i första hand tänkt för familjer där: Föräldrarna har relationssvårigheter Föräldraförmågan brister, omsorgssvårigheter Missbruk hos någon eller båda föräldrarna Psykisk sjukdom hos en eller båda föräldrarna Våld i hemmet Utagerande barn/ungdom i hemmet Skolproblem Missbruk eller kriminalitet hos ungdom Ungdomen har destruktiva kamratrelationer Övervägande om placering av barn/ungdom Vid akut placering av barn/ungdom Familjehemsplacerade barn/ungdomar

Intensiv Familjebehandling Ramarna för IF

Föräldrautvecklingsprogram Mellow Parenting (kognitivt program) 12 gånger á 3 timmar + uppföljning Grupp – och individinriktat

Föräldrautvecklingsprogram För vem? Föräldrar med barn upp till 13 år Osäker i sin föräldraroll Problem med gränssättning Föräldrar med barn som har särskilda behov (t. ex. ADHD)

Föräldrautvecklingsprogram Grundsyn Föräldrar är experter på sin egna barn Förstärka önskat beteende Negligera oönskat beteende

Föräldrautvecklingsprogram Lektionens upplägg Genomgång av läxa Utbyta erfarenheter Lära sig nya verktyg Praktiska övningar Ny hemläxa Social samvaro med fika

Föräldrautvecklingsprogram Teman Berömma Ignorera Föräldrars och barns ilska Graviditet Barnmisshandel Livshistoria Belöningssystem Känslor

Föräldrautvecklingsprogram Individuell del Förälder/Barn videofilmas i en hemsituation Filmen analyseras enligt de 7 punkterna Individuell genomgång tillsammans med föräldern

Föräldrautvecklingsprogram De 7 punkterna Autonomi Förberedande Värme Stimulans Hantering av upprördhet Samverkan Konflikthantering

Nätverksmöte Vad är ett nätverksmöte? Mötet leds av två nätverksmötesledare

Nätverksmöte Varför nätverksmöte? Samordna det privata nätverket och yrkeshjälparna Att försöka fånga barnets/ungdoomens totala livssituation Alla hör samma sak Nätverket knyter nya kontakter Alla kan jobba mot samma mål Delat ansvar

Nätverksmöte När kan man ha nätverksmöte? Nätverksmöten i utredningssituationer Anmälan - Ansökan Förhandsbedömning Utredning Vid uppföljning av insatser Akut kris / Stabil kris

Nätverksmöte Olika mötesformer? Nätverkssamtal Strukturerade möten Processinriktade möten Utredande nätverksmöten

Nätverksmöte Olika roller Nätverksmötesledarens roll Skapa trygghet Socialsekreterarens roll

Nätverksmöte /Nätverkskarta Barn/Ungdom Mamma Pappa Broder Katten Mormor & Morfar Kusin Farfar Familj Släkt Daglig Verksamhet Lärare Fritidspersonal Skolsköterska Idrottslärare Yrkeshjälpare Socialsekreterare Kurator BuP Övriga Vänner Andra föräldrar Nätverksmöte /Nätverkskarta

Nätverksmöte Hur går ett nätverksmötet till? 6. Genombrott Yttre dialoger & Polyfoni 7. Hänförelse & Polyfoni 3. Polarisering Kakafoni & Monologer 5. Depression Arbetsfas Inre & yttre dialoger 4. Mobilisering Monologer & Inre dialoger 2. Tribalisering 1. Inledning

Nätverksmöte Barns/ungdomars medverkan Barn är en del av familjen nätverket och är delaktig i den situation/problem som finns Barn vet ofta mycket väl hur de vill ha det för sig själva och övriga nätverket Barn känner ofta till hur de vuxna vill ha det för sig själva, barnen och övriga nätverket Barn tror att de vet hur de vuxna vill ha det. Vilket inte alltid är överensstämmande med verkligheten Barns berättelser, idéer och tankar är ofta mycket kloka och väl värda att tas på allvar Barn mår bättres av att veta att många vuxna i deras nätverk vet Barn tar inte skada av att få vara med i de möten och samtal som rör dem och deras nätverk Barn mår bra av att bemötas med respekt genom at; bli sedda, hörda och inbjudna att delat i de samtal/möten som röd dem och deras nätverk

Nätverksmöte Hur går en ansökan till? Förfrågan / Remiss skickas till oss Ett uppdragsmöte med socialsekreterare och familj bokas Uppdragsmöte med syfte och nätverksinventering Mobilisering av nätverket

Nätverksmöte Vad händer nu? Litteratur Andresen R. (2002) Sociala nätverk, grupper och organisationer Andersen T. (1994) Reflekterande processer – samtal om samtalen Forsberg G. Wallmark J. (2002) Nätverksboken – om mötets möjligheter Klefbeck J. Ogden T. (1995) Barn och Nätverk