Det finns bara 30 minuter tid, alltså man borde antingen plocka bara de viktigaste bilder från dessa eller gå genom alla bilder ganska snabbt.

Varför strukturreform? / 1 Finland – enhetsstat med 2 förvaltningsnivåer: staten och kommunerna, med delat ansvar för förverkligandet av invånarnas grundläggande rättigheter Kommunerna skiljer sig från varann: - invånarantal (131 – 559.046) - befolkningstäthet ( 0,2 – 3034,2 / km2) - geografiskt område (men Finland stort…) - ekonomisk kapacitet - … men alla har samma skyldigheter Uppgiftsfältet är möjligtvis det bredaste i världen

Varför strukturreform? / 2 Demokrati: 431 kommuner men 900 kommunala förvaltningsstrukturer – kommunalt samarbete har varit alternativ till såväl kommunfusioner som till mellannivå Kommunerna förmår inte effektivt kontrollera sina samarbetsnätverk utan blir betalautomater Knapphet i ekonomin (inkl. statliga åtgärder) och internationellt tryck (skattenivån, företag flyttar ut…) Åldrande befolkning, nya behov Rekryteringsproblem inom den kommunala sektorn (särskilt vård & omsorg)

Kommunal indelning i Finland 2006 431 kommuner Antalet minskat under senare år (84 fusioner f.o.m. 1970, 14 år 2007) Indelningen baserad på församlingar och städer i medlet av 1800-talet

Kommunala utmaningar inför 2015 Överkommunalt samarbete (Regioner, landskap, storområden etc.) Förändrad åldersstruktur: befolkningen åldras, pensionsavgångar, nativitet Förändrad efterfrågan på tjänster Invandring Migration, utvecklingen i invånarantalet Övriga interna struktuella faktorer: tillgång till arbetskraft etc. Ändrade uppgifter EU-integration Skattetryck/ finansiella problem Förändringar i finansieringen Utmaningar, som kommuner lever med. arbetsplats- Förändrad struktur/ regional utveckling Inflytandeunderskott Kommunal gräns

65 år fyllda 2003 och 2020 Hela landet 15,6 % % av befolkn. 6 ,0 - 9 ,9 (14) 10 19 (221) 20 29 (207) 30 32 ,4 (2) Hela landet 22,8 % % av befolkn. 11 ,2 - 19 ,9 (42) 20 ,0 29 (240) 30 39 (161) 40 42 ,3 (1) 65 år fyllda 2003 och 2020 Källor: Statistikcentralen, Finlands Kommunförbund (RK)

Äldreförsörjningskvot antalet 65 år fyllda genom antalet 15-64 år Italien Finland Sverige Tyskland Frankrike Grekland Belgien Det här visar det allra viktigaste budskapet: Finlands befolkning blir ä Danmark Spanien Nederländerna Österrike Storbritannien Källa: EU Kommission, HIM Portugal Irland år 2000 tillsammans år 2010 tillsammans år 2020

65 år fyllda år fyllda år år Källor: Statistikcentralens befolkningdprognos 2004, Finlands Kommunförbund

Hälso- och äldrevård, totalkostnader enl. åldersgrupp, 2002 och 2020 Meur, sammanlagt Åldersgrupp

Social- och hälsoservicekostnader i åldersgrupper enligt förmånsform år 2004, euro Läkemedel och service täckta av sjukförsäkring Socialservice Hälsoservice

Befolkningsfaktorernas inverkan på efterfrågan på basservice (Ind Ändringar, % per år Utgifter 2006 2011 år 2003 -2010 -2020 Utgiftspost milj.euro 2005 2010 2020 UTBILDNINGSTJÄNSTER 5368 100 97 95 -0,5 - 0,3 - förskoleundervisning 65 100 99 102 -0,1 0,3 - grundskola 3134 100 93 92 -1,4 - 0,2 - gymnasium 528 100 104 92 0,8 -1,2 - yrkesutbildning 1136 100 102 92 0,3 -0,9 - yrkeshögskola 505 100 102 92 0,3 -0,9 HÄLSOVÅRDSSERVICE 5914 100 104 117 1,0 1,0 specialiserad sjukvård 3853 100 104 109 0,6 0,6 hälsovårdscentraler 2061 100 105 130 1,7 1,7 SOSIALSERVICE 4051 100 111 135 2,1 1,9 barndagvård 1928 100 99 101 -0,2 0,2 ålderdomshem 723 100 116 149 2,9 2,6 hemservice 541 100 113 139 2,5 2,1 serviceboende 859 100 109 128 1,7 1,6 Källa: SHM

Kommunernas lånestock och kassareserv, kuranta priser, mrd € Lånestock Kassareserv Källa: Åren 1985-2004 Statistikcentral. Prognos för åren 2005-2009: KUTHANEK 1.3.2005. Finlands Kommunförbund

Kommunanställda i pension 2006-2020 % av nuvarande personal Kajanaland Lappland Sydkarelen Södra Savolax Norra Savolax Satakunta Kymmenedalen Norra Karelen Päijät-Häme Södra Österbotten Mellersta Finland Birkaland Egentliga Finland Mellersta Österbotten Tavastland Norra Österbotten Österbotten Källa: Halmeenmäki Tuomo: Kunta-alan eläkepoistuma 2006-2020. Kommunernas pensionsförsäkring, 2005. Östra Nyland Nyland Åland

Jämställdhet, sysselsättning, karriär och ekonomisk ställning Kommunsektorns personal enl. branch och kön, oktober 2004   Summa Kvinnor% Socialvård 113 577 92,7 Hälsovård 129 052 87,5 Bildningsväsen 115 964 69,9 Allmän förvaltning 15 371 69,3 Affärsverksamhet med tjänster 19 775 52,2 Fastigheter 9 566 51,0 Planering och allmänna arbeten 18 984 32,9 Ordningsväsen 7 734 22,8 Okänd 1 243 74,9 Kommunsektorn summa 431 266 77,4 Källa: Statistikcentralen

Uppgifter… förslag till hur de lagstadgade kommunala tjänsterna och frivilliga kommunala åtaganden lämpligen kan ordnas. Analys av förändringar i kommunindelningen och samarbete över kommungränserna på alla nivåer, allt från lokal- till riksnivå. leda till att bästa praxis tas i bruk för organisering och produktion av tjänster.

…uppgifter förslag till utveckling av styr- och utvecklingssystemen samt forskningsverksamheten gällande tjänster, samt utvärdera fördelningen av uppgifter och finansiering mellan stat och kommun och ställa förslag om detta bereda lagändringar gällande kommunernas uppgifter och finansiering, organiseringen av kommunala tjänster, kommunernas samarbetsnivåer och genomförandet av samarbetet samt kommunindelningen och ändringar i den

Projektet förväntas utmynna i: Att de tjänster som kommunerna ansvarar för får en tillräckligt stark strukturell och ekonomisk bas för att tjänsterna skall kunna organiseras och produceras också i framtiden. Att kvaliteten på tjänsterna, deras genomslag, tillgången till dem samt och den tekniska utvecklingen av tjänsterna beaktas.

Den nya välfärds-modellens ramkriterier och verktyg KOMMUNAL EKONOMI Kommunernas uppgifter STATLIG EKONOMI BEFOLKNINGS- OCH ÅLDERSSTRUKTUR Styrning och tillsyn Kommunal finansiering DEMOKRATI GLOBALI- SATION KOMMUN- INVÅNARE Organisation av kommunala tjänster Kommun- indelning TEKNOLOGISK UTVECKLING EUROPEISKA UNIONEN Kommunalt samarbete NÄRINGSLIV- POLITIK OCH SYSSEL- SÄTTNING PRODUKTIVITET KOMMUNERNAS PERSONAL

Organisation Statsrådet Basserviceministergruppen Kommun- och servicestrukturgruppen Sekreteriat Beredningsgruppen för social- och hälsovårds- tjänster Beredningsgruppen för utbildnings-, kultur-, fritids- och idrottstjänster Beredningsgruppen för tekniska och andra tjänster Beredningsgruppen för det regionala genomförandet

Förändringsmodellens komponenter? I den kommunala planeringen av hur ramlagen förverkligas behövs beaktande av flere faktorer: C. Effektivering av ledning och styrning I samtliga fall bör C och D ingå som en del av planeringens resultat. I samtliga fall bör dessutom genomgås både A. och B. granskas. I samtliga fall bör A. ingå som en del av planeringens resultat. D. Effektivering av tjänsternas organiserings- och produktionssätt A. Samlande och effektivering av interkommunala tjänster B. Kommunfusioner Dessutom krävs ytterligare åtgärder för att beakta regionala särdrag.

Enskilda exempel på komponenterna: B. Kommunfusioner D. Effektivering av produktions- och organiseringssätten av servicen Flerkommunfusion Delkommunfusion Livscykelmodell Servicesedel B. Att förena och effektivera interkommunala tjänster C. Effektivering av ledning och styrning Social- och hälsodistrikt Regionsamarbete Att leda förändring Informations- styrning

Uppgiftsfördelning stat-kommun Ministergruppen beslut i january 2006 om vilka uåågifter som skulle överföras från kommunerna till staten, om vilka uppgifter som gick till vidare beredning och om vilka som skulle kvarstå som kommunala uppgifter. Övergår från kommunerna till staten: Hälsovårdskostnaderna för utländska invånare Utredning gällande sexuellt övervåld mot barn samt övriga rättsliga psykiatriska utredningar Konsumentupplysning Offentlig intressebevakning enl. lagen om förmynderskap

Ramlag om planeringen och förverkligandet av en reform av kommun- och servicestrukturen Avsikten med reformen (stadganden om lagens målsättning) Befogenheter som ges statsrådet och övriga myndigheter (stadganden om förvalningen av reformen) Finansieringen av reformen (standganden om reformens finansiering Reformåtgärderna (stadganden om reformens innehåll) Kommunernas och regionernas skyldigheter i beredningen och förverkligandet av reformen (stadganden om förverkligandet av reformen ) Periodisering och tidtabell för förverkligande av reformen (standganden om ikraftträdande och övergång)

Preliminär tidsplan för kommun- och strukturreformen Planeringsfas V/2005 – V/2006 Förberedelse för beslutsfattande och implementering VI/2006 –XII/2008 Implementeringsfas I/2009 – XII/2011 Implementering av reformen Planerings-fas II II-V/2006 Förberedelse för implementering av reformen PARAS-PROJEKTET II FAS Region- fas X/2005- II/2006 Planerings- fas I V-IX/2005 Statsrådets beslutsfas XI/2005-VI/2006 Stiftande av lagar i anslutning till reformen och antagande i riksdagen Ramlagen utarbetas och antas av riksdagen Utvecklingsfas i Finlands Kommunförbunds regi VIII/2006-XII/2011 Styrnings- och utvärderingsfas i inrikesministeriets regi VIII/2006 - XII/2011

Reformen träder i kraft / 1 2006 s.k. ramlag i riksdagen inleds detaljerad beredning sektorvis av lagstiftning på basen av ramlagen, material till nya regerings- programmet kommunerna börjar organisera planeringen av implementeringen av ramlagen 2007 ramlagen i kraft 1.1.2007 lagberedning i ministerierna kommunerna planerar implementeringen 2008 ny vallag ikraft kommunerna och regionerna bereder implementeringen hösten 2008: kommunalval till nya fullmäktige

Reformen träder i kraft / 2 2009 starkare kommuner och samarbetsorgan fungerar från den 1.1. flere nya lagar träder i kraft 2010-2011 lagstiftning i kraft utvärdering regeringen ger redogörelse till riksdagen beslut om granskning av lagstiftning 2012-2013 kommunalval oktober 2012 ramlagen i kraft till 31.12.2012 ekonomiskt stöd för fusioner i kraft till 2013