Samla in och sprida kunskaper och erfarenheter från ESF-projekt för unga.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Temagruppen Unga i Arbetslivet Katarina 20 år ”Efter studenten så … jag vet inte jag var jätteförvirrad när jag gick ut … och hade ingen aning.
Advertisements

Undersökning om svenskarnas brottsbenägenhet på Internet.
Temagruppen Unga i arbetslivet
– en översyn av aktivitetsersättningen
Ungdomar utanför gymnasieskolan
Framgångsfaktorer och hinder för en lyckad implementering
Temagruppen Unga i arbetslivet
Kommunikation som påverkar Göteborg 4 oktober 2012 Välkommen!
Unga och arbetslöshet En sammanfattning av publikationer sedan 2003 Susanne Zander Utredare Ungdomsstyrelsen.
Gunilla Kajrup, proj.ledare Mikael Lennartsson, bitr.
Socialfondens regionala plan. Styrkor - Stockholm är en fungerande och funktionell region där lokala problem kan lösas regionalt - Stockholm har en stor.
Svårigheter och möjligheter för ungdomar på arbetsmarknaden Anders Forslund IFAU och Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet Ungdomars etablering.
- nyckeln till framgång mellan skola & näringsliv
Det kommunala uppföljnings- och informationsansvaret
Vissa av bilderna i denna powerpoint-presentation är tagna av fotograf Paul Quant.   Fotografen har upphovsrätt till bilderna. Endast Handisam och Processtöd.
KomAn – vägar till arbetslivet för personer med funktionsnedsättning
Träning ger färdighet!.
Temagruppen Unga i arbetslivet Peter Pedersen
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
Flödesschema Unga in Inflöde Start Individuell anpassning Utflöde Uppföljning Jobb Studier Annan känd planering Okänd orsak 1.
Plug In riktar sig till elever som avbrutit eller riskerar att av bryta gymnasieskolan. Nationellt är frånvaron hög, närmare 30 %, för Västerbotten ligger.
Social investeringsfond Norrköpings kommun
Temagruppen Unga i Arbetslivet Tar fram, analyserar och systematiserar projektresultat Omvandlar projektresultat till användbara kunskaper.
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
Länets kommuner i samverkan
Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Östra Göinge 2012 Lokalt företagsklimat.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
VÄXA – en förstudie.
1 - Förstudien Tillväxt för alla - Socialfonden
Internationella programkontoret för utbildningsområdet.
Skörda frukterna! Socialfondens växthus för kompetensutveckling.
Arbete med unga som varken arbetar eller studerar Studie av arbetet med unga mellan 16 och 25 år som varken arbetar eller studerar 21 kommuner och 38.
+ Aktiviteter inom projektet: Evidensbaserad praktik inom funktionshinderområdet Hanna Egard, följeforskare
Europeiska socialfonden
Aktivitetsersättningen I november 2010 uppbar personer ersättningen. År 2007 var det personer. Psykisk funktionsnedsättning är den vanligaste.
Projektnamn, projektledare och deltagande aktörer
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Janet Wohlfarth Mia Gustavsson Jacqueline Karvik
1(31) Ett omdiskuterat ämne. Vad är det som händer? 2.
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
Övergång skola - och sen?. Ny nordisk definition dövblindhet Dövblindhet är ett särskilt funktionshinder. Dövblindhet är en kombination av funktionsnedsättningarna.
Förslag till regional handlingsplan för Socialfonden i Västsverige 26/ Strukturfondspartnerskapet.
Förstudie 2014 ”Socialfonden och kompetensförsörjning i region Örebro” – spår 1.
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
1.
KOMMUNIKATION SOM PÅVERKAR SUNDSVALL 13 FEBRUARI 2012
En hållbar ungdomspolitik? Jonas Larsson-Thörnberg
Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter:
Resursmodellen Södertörn Ett projekt medfinansierat av ESF Perioden t.o.m Programområde 2 Motverka utanförskap: Insatserna ska öka.
Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn
Operativ personal från:
VÄLKOMNA! Lärandekonferens 2017 LEVEL UP.
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Aktuella utlysningar “En jämställd och inkluderande arbetsmarknad”
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Samordningsförbundet
- Översikt Socialfondsprogrammet ESF16feb/ E Ramel
Välkommen till Svenska ESF-rådet
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Bättre brukarinflytande 2017
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
- Om de långsiktiga effekterna av ungdomsprojekt
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Workshop inför eventuell projektansökan till ESF
Presentationens avskrift:

Samla in och sprida kunskaper och erfarenheter från ESF-projekt för unga

Övre Norrland 13 % Mellersta Norrland 9 % Norra Mellansverige 9 % Östra Mellansverige 10 % Stockholm 5% Västsverige 22 % Småland och öarna 17% Sydsverige 14% Mellanregionala 1% Ungdomsprojekt 2007–2011

Målgruppen Metoder/arbetssättSystemfel

Unga år individer

En polarisering, å ena sidan… •Den mest välutbildade generationen någonsin •Intresserade av samhällsfrågor •Ser positivt på sin framtid •Har god fysisk hälsa

•Mer än var tionde elev byter gy-program under de första två åren. •Av dem får bara var tredje slutbetyg efter tre års studier, jämfört med 85 procent av dem som stannat kvar på samma program. • Varför hoppa av? Bristande vägledning, skäl kopplade till skolan, skäl utanför skolan Å andra sidan…

•Etableringsåldern är 27 år •Varannan erfarenhet av arbetslös •Ökad psykisk ohälsa/ ekonomisk utsatthet •Bor kvar hos föräldrarna/senarelagd familjebildning •Var tionde varken arbetar eller studerar Forts…

Ungdomsarbetslösheten inte ett temporärt problem

•Många både i låg- och högkonjunktur •Många har funktionsnedsättningar •Fler i åldern år men en högre andel av dem i års ålder har okänd aktivitet •En högre andel åringar varken arbetar eller studerar 2 år i följd •Förebyggande och tidiga insatser saknas! Unga som varken arbetar eller studerar under ett helt år

Problembilden är komplex Inte avslutad utbildning Depression Bristande kunskaper i svenska språket Läs- och skrivsvårigheter Saknar arbetslivs- erfarenhet Neuropsykiatrisk nedsättning Fysisk funktionsnedsättning Intellektuell funktionsnedsättning Social fobiKriminalitetMissbruk Problem i hemmet

Samtalsstöd Praktik Motivationshöjande insatser Stöd för att deltagaren ska få en struktur i sin vardag Vägledning i att söka arbete Yrkesutbildning Vägledning i att söka studier Vidareslussning till stöd/andra insatser Stöd för att avsluta grundskole- eller gymnasieutbildning Vägledning stimulera entreprenörskap/eget företagande Friskvård Entreprenörskap Transnationellt erfarenhetsutbyte med andra länder Psykologstöd Tid utomlands i arbete, studier eller praktik för deltagare Vanligt i ungdomsprojekten Mindre vanligt i ungdomsprojekten Och kräver samarbete…

Det lönar sig Den faktiska kostnadsminskningen/individ ett år efter projektdeltagande, projektkostnad avräknad 1 år SEK 5 år ( SEK) Pensionsålder (67 år) 592 individer=över 21 miljoner

”Alla mina drömmar var så långt borta förut, nu kan jag snart ta på dom!” deltagare i projekt Allt går inte att räkna i pengar

•Samverkan och samlokalisering •Helhetsperspektiv •Frivillighet •Bemötandet och engagemanget •En flexibel verktygslåda •Samarbete med arbetsgivare •Individuellt anpassade insatser •Långsiktighet – det får ta tid •Tydligt syfte med varje insats Framgångsfaktorer i arbetet med unga

Hur och varför ESF i det regionala utvecklingsarbetet? -strategiskt verktyg för ett långsiktigt arbete -strukturell påverkan -växla upp offentliga medel

•Prao •Praktik •Sommarjobb •Sommarentreprenörer •Ung företagsamhet •Mentorer •Generationsväxling •Programråd •Navigatorcenter •Vägledning och information •Kompetensutveckling för personalgrupper •Fadderklasser •Läxhjälp •Modersmålsundervisning •Ungdomsjobb •Fler förslag? I det regionala utvecklingsarbetet

• Vad ska utvecklas? (nära ordinarie verksamhet) • Hur och av vem? (ordinarie personal) • Fokus på effektmål (strukturell förändring) inte projektmål (antal deltagare) • Möjligt att implementera (inte för dyrt) • Implementering styrgruppens ansvar – inte projektledarens • Rätt personer i styrgruppen (mandat att fatta beslut) • Tänk implementering före dag ett – behoven i regionen Implementering inget att ta lätt på

• Svårt lära från genomförda insatser • Förbättrad utvärdring för kunskapsbaserad arbetsmarknadspolitik • Unga hoppar av skolan •Kommunernas informationsansvar • Kartläggningen har brister – unga anvisas fel • Problematiskt att samverka mellan myndigheter Systemfel temagruppen strävar att motverka