Rättspsykiatrin & barnperspektivet Frida Söderberg Auktoriserad socionom, kurator och författare www.fridasöderberg.se

Dagens meny Länsgemensam rättspsykiatri Vårdformer Vårdens syfte Vad är ”allvarlig psykisk störning”? Vårdens innehåll Patientgruppen Barn som anhöriga William och Filippa

Länsgemensam rättspsykiatri Beläget i Öjebyn Upptag 14 kommuner

Länsgemensam rättspsykiatri En vårdenhet fördelad på sex vårdlag + en ”Teknisk Enhet” + ett samverkansboende. Vårdlagen är indelade i olika säkerhetsklasser och vårdbehov. Har drygt 100 anställda. Representerade yrkeskategorier är läkare, sjuksköterska, sekreterare, lokalvårdare, skötare, arbetsterapeut, kurator, psykolog och sjukgymnast. Har plats för drygt 50 inneliggande patienter. Har ansvar för ca 50 patienter i öppenvård också.

Vårt uppdrag att vårda rättspsykiatriskt dömda personer från Norrbottens län att bedriva vård och rehabilitering av psykiskt långtidssjuka som brister i sjukdomsinsikt, men behöver vård och omsorg. att akut avlasta den sektoriserade psykiatrin när det gäller ”särskilt vårdkrävande” personer. att ta hand om häktade/fängelsedömda som har behov av akut psykiatrisk specialistvård.

Vårdformer/lagrum LRV, Lagen om rättspsykiatrisk vård (med/utan särskild utskrivningsprövning) ÖRV, öppen rättspsykiatrisk vård LPT, Lagen om psykiatrisk tvångsvård ÖPT, öppen psykiatrisk tvångsvård

Vilket är den rättspsykiatriska vårdens syfte? Behandla/lindra allvarlig psykisk störning Bedöma återfallsrisk i brottslighet 3:e-mannaskydd Skapa förutsättningar för ett framtida liv utan återinsjuknande/droger/ kriminalitet Vilket är den rättspsykiatriska vårdens syfte?

Hur uppnås syftet? 1. Behandla/lindra allvarlig psykisk störning - Medicinering - Samtal - Social träning - Drogfrihet - Funktionsbedömningar 2. Tredjemansskydd / Samhällsskydd - Inlåsning - Riskbedömning 3. Förebygga återinsjuknande i psykisk sjukdom - Lämpligt boende - Sysselsättning - Professionell tillsyn - Ekonomi - Insikt - Ansvar

Vad är ”allvarlig psykisk störning”? För att kunna dömas till vård istället för fängelse ska något av följande kriterier vara uppfyllt: Psykos (Störd verklighetsuppfattning) - Förvirring - Tankestörning - Hallucinationer - Vanföreställningar Depression - Självmordsrisk Svår personlighetsstörning Impulsgenombrott av psykotisk karaktär Svår psykisk störning med starkt tvångsmässigt beteende Vissa fall av: - Demens (hjärnskada) - Kleptomani - Pyromani - Sexuella perversioner

Vårdens innehåll Teamträffar Psykopatiskattning Tidig intervention Vårdprogrammet Teckenekonomi (”token economy”) Riskbedömning (HCR-20) Suicidriskbedömning GAF PANSS Psykopatiskattning Psykologutredningar Funktionsbedömningar Ett sundare liv Affektskolan Det goda livet Ångesthantering Taktil massage

Patientgruppen Aktuell fördelning, 2011-03-21: Män: 44 inneliggande, 39 i öppenvård Kvinnor: 9 inneliggande, 10 i öppenvård Åldersspann: 17-87 år (!) Vårdform: LRV 62%, LPT 35%, HSL 3% Vårdtid: I snitt 3-4 år

Patientgruppen Vanliga diagnoser: Paranoid schizofreni, antisocial personlighetsstörning, autismspektrumstörning, blandmissbruk, ADHD, depression. Vanliga problem: Missbruk som självmedicinering, skulder, ångest, ensamhet, självskadehandlingar. Vanliga brott: Narkotikabrott, olaga hot, misshandel, tillgreppsbrott, trafikbrott.

En vanlig patient FK Försörjn stöd Boende Inkasso Krono-fogden Anhöriga Handikapp-omsorg Fastighets-bolag Krono-fogden Överförmynd AF, skola, Komvux FK Familjehem

Dags för en paus?

Barn som anhöriga

Patientgruppen Aktuell fördelning, 2011-03-21: Män: 44 + 39, varav 18 pappor Kvinnor: 9 + 10, varav 8 mammor Barn totalt: 51 st Varav minderåriga: 26 st

Barn behöver… …vuxna som en trygg bas. …vuxna som tar ansvar för att de grundläggande omsorgerna om barnen tillgodoses.

Barn behöver… …räknas med och få vara delaktiga när någon i familjen drabbas.

Barn behöver… …få åldersanpassad information om den olyckshändelse eller sjukdom som drabbat någon i familjen. …en genomgång i familjen med både information och samtal om den allvarliga händelsen, för att det kan ge en känsla av sammanhang.

Barn behöver… …få veta vilka vårdinsatser som görs, för att det avlastar dem från ansvar. …få orsaksförklaringar till sjukdomar, för att det kan avlasta skuld. …få kännedom om att andra är drabbade på ett likartat sätt, för att det kan lindra de skamkänslor som ibland förekommer.

Barn behöver… …få kunskap om vanliga reaktioner efter svåra händelser. …få besked och råd om hur man kan hantera sin situation när något allvarligt har hänt.

Barn behöver… …trots belastningar i familjen få leva ett så vanligt liv som möjligt med struktur och förutsägbarhet. Var och en gör sitt så mycket man kan och orkar. Barn behöver också få känna att det är tillåtet att ha roligt även i en svår livssituation.

Barn behöver… …hopp! De flesta barn har en inneboende förmåga att finna hopp i tillvaron, även när familjen drabbas av stora svårigheter. Men när hoppet ibland sviktar kan de behöva hjälp med att sätta ord på vad som kan vara hopp.

William och Filippa Bakgrund: Nytt klientel våren 2010 Problem: Inget känt samtalsmaterial Åtgärd: Två lättlästa böcker Syfte: Igenkänning, kunskap, förståelse Information: http://www.fridasöderberg.se

Frågor?

Tack för visat intresse!