Lägesbeskrivning: EU och Vetenskapsrådets syn på forskningsdata Presentation vid workshop – Hantering av forskningsdata Luleå 2 april 2012 Magnus Friberg.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vad menar vi med forskningsinfrastruktur?
Advertisements

Nya bibliotekslagens betydelse för personer med funktionsnedsättning Niclas Lindberg, generalsekreterare SDK:s jubileumskonferens 2013 Stockholm 29 november.
Det svenska ekosystemet för forskningsinformation Workshop kring vidareutveckling av SwePub, Stockholm 12 september 2013 Torulf Lind It-strateg, Vetenskapsrådet.
Våra utlysningar ansökningar kom in ansökningar beviljades 19,4 procents beviljandegrad 3,7 miljarder kronor fördelades Fakta stora utlysningen.
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Kulturdepartementet Arbetet med att ta fram en nationell strategi för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling(/tillgängliggörande)
Universities in the ”eye of the hurricane” Interaction – Globalisation – Humboldt – Resources – Innovation.
PSI Vad är det? Vad är på gång?
Hantering av forskningsdata Birgitta Bergvall-Kåreborn Professor i Informatik.
Rymdstyrelsens strategi med fokus på 2011 – 2015 Olle Norberg Generaldirektör Svensk rymdverksamhet i ett europeiskt perspektiv © Rymdstyrelsen
Yhmyndigheten.se Myndigheten för yrkeshögskolan ”Myndigheten för yrkeshögskolan bidrar till att försörja arbetslivet med rätt kompetens i rätt tid vilket.
Forskningsdata inom humanistiska och konstnärliga vetenskaper - open access? Sofia Arvidsson & Urban Andersson, Göteborgs universitetsbibliotek Mötesplats.
Kommunikationssamordnare EU-kommissionen i Sverige
SND: Erfarenheter av hantering av forskningsdata Iris Alfredsson, Svensk nationell datatjänst Hantering av forskningsdata Workshop vid Luleå tekniska universitet.
Landstingsdirektörens stab Forskning och Utveckling, FoU Skapar förutsättningar för människors välfärd samhällets utveckling näringslivets konkurrenskraft.
FoU-samverkan på EU-arenan – Regionala FoU-strategier för Norra Sverige Erik Bergkvist Rapportör EuropaForum.
Branschrådet SERAC Single European Railway Committee Bakgrund / kommitténs grund och roll Nätverk och arbetsgrupper Vad har hänt ? möten,
Open access Lisbeth Söderqvist Avdelningen för forskningspolitisk analys.
Vad innebär ett barnperspektiv
Försöksverksamhet 2007 Universitetsförvaltningen Uppdragets bakgrund, syfte och mål Avidentifierade ansökningshandlingar.
Tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen Vi har forskningsinfrastruktur av högsta klass och är internationellt ledande inom ett par områden som.
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
1 Använd gärna denna presentation! Presentationen beskriver arbetet i projektet som arbetar med det kommande fiskeriprogrammet Presentationen.
Våra utlysningar ansökningar kom in ansökningar beviljades 19,4 procents beviljandegrad 3,7 miljarder kronor fördelades Fakta stora utlysningen.
Arbetssätt och inflytandestrukturer Nationella referensgruppen 29 mars 2007 Gunnar Sahlin.
Kammarkollegiets upphandlingsstöd Birgitta Nelson ,
Aina Svensson, Ultunabiblioteket, Elektronisk publicering och Open Access Nya alternativ för vetenskaplig kommunikation.
Elektronisk publicering - Epsilon, Open Access och juridiska avtal Presentation vid Forskarutbildningsrådet Aina Svensson, SLU-biblioteken,
Aina Svensson, Ultunabiblioteket Elektronisk publicering vid SLU Open Access och nya alternativ för vetenskaplig kommunikation Biblioteksnämnden
Valideringsinfo.se En webbportal för samlad information om validering i Sverige. Yh-myndigheten i samverkan med Högskoleverket, Verket för högskoleservice,
Digitala steget Ett offentligt Sverige i världsklass
Open Access. bakgrund olika typer av OA hur mycket publiceras OA på MDH idag, och hur stor "OA-potential" finns det? vad gör vi på MDH:s bibliotek idag?
Energieffektiviserings direktivet
Det digitala kulturarvets framtid Norvalla, Vörå
Följa upp läget i landet
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Det nationella digitala biblioteket
Lantmäteriets informationsförsäljning
Konfigurationsanalys Cosmic. ”Agenda” Sammanfattning Bakgrund Metodik/Angreppssätt Avgränsningar Resultat Observationer Slutsats och rekommendationer.
Bibliotekets FORSKNINGS- och FORSKARSTÖD. Nya uppgifter för biblioteken: Publikationsregistrering och publicering i DiVA Bibliometri Stöd i publicering.
4. Starta ett projekt Ni har fått beskedet Vad gör man sen?
OECD Territorial Review of Sweden
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Upphovsrätt FALK-konferens maj 2005.
Nya föreskrifter och allmänna råd
Luleå 4 juni 2012 Arbetsförmedlingen och Arbetsintegrerande sociala företag.
Sidnummer Vad händer och vart är vi på väg? Biblioteksstämman 2010 Gunnar Sahlin Foto: Jimmie Mac.
Strategisk plan MEDICINSKA FAKULTETEN VID LUNDS UNIVERSITET.
Nationella Geodatastrategin – Geodatasamverkan - Standarder Gunnar Lysell Lantmäteriet 19 november 2013.
Biblioteksstämma 2007 Viktiga frågor ur KB:s perspektiv 23 november 2007 Gunilla Herdenberg och Gunnar Sahlin.
Ministry of Education and Research Framtiden för Europas forskning, det svenska ordförandeskapet prioriteringar Presentation av Olof Sandberg Utbildningsdepartementet.
Lunds universitet / Samordnat IT-stöd vid LU / Mars 2010 NETinfo-möte Samordnat IT-stöd Lunds universitet Johnny Nilsson, PL Birgitta Lastow,
Fördjupad utvärdering 2015 Nuläge, vad händer framöver, regionala inspel Ann Wahlström Naturvårdsverket 10 december 2014.
Samverkan kring öppna data © KSL 2014 Text & form: gdz / mhe.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Länsstyrelsen roll och uppdrag
Gemensamt kartstöd för Blåljus Det kan bli verklighet ! Hitta rätt!
Finansdepartementet Använda myndigheters information - vad får man och vad har man rätt till? Mikael Vall Finansdepartementet.
EU:s kulturprogram ( ). Programområden Programområde 1: Stöd till samarbetsprojekt (fleråriga kulturella samarbetsprojekt, kulturella samarbetsinsatser,
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
SND-samarbetet - ett nationellt samverkansprojekt för lagring och tillgängliggörande av forskningsdata Biblioteksrådet Lisa Petersen.
The Kvarken Multimodal link
Vem äger forskningsdata? Blekinge tekniska högskola
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
SND:s workshop 2016: Datahanteringsplaner
Samverkansprogram IED informations-försörjning (NV, Lst mfl)
Universitet och högskolors framtida roll – samspel med UKÄ
Kommissionen för jämlik hälsa
KB – Utvidgat uppdrag från 2011
Forskningsrådet Formas
Presentationens avskrift:

Lägesbeskrivning: EU och Vetenskapsrådets syn på forskningsdata Presentation vid workshop – Hantering av forskningsdata Luleå 2 april 2012 Magnus Friberg Forskningssekreterare Infrastruktur

Ur vårt VRs regleringsbrev •Vetenskapsrådet ska stödja grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom alla vetenskapsområden. •samverka nationellt och internationellt med andra myndigheter och organisationer som bedriver och finansierar forskning, •i samverkan med universitet och högskolor medverka till att skapa goda forskningsmiljöer och främja en prioritering av forskarutbildning och forskning av hög kvalitet,

Policydrivande genom infrastruktur •Database Infrastructure Committee (DISC) •Flera utredningar: Individ, Survey och Registerdata, Klimat- och miljödata, Biobanker….. •Samarbetar med andra svenska aktörer – SUHF, FAS, Formas, SMHI, SKL, Socialstyrelsen, UoH •Pågående arbete med tillgång till data från myndigheter – Register och Geodata •Flera inspel till regeringen om datatillgång •Driver öppen datatillgänglighet i internationella forskningssamarbeten •Inrättar stödfunktioner för forskare •Villkor för mottagare av forskningsbidrag

Syfte med utredningen: Uppdrag till Lars Eklundh (LU) se hur forskare kan få tillgång till miljöövervakande myndigheters data Slutsats 1: Forskare hade i stor utsträckning tillgång till myndigheters data, Naturvårdsverkat, Fiskeriverket, SGU, SMHI mm Slutsats 2: Forskares och myndigheters tillgången till data producerad vid UoH var mycket begränsad. Hur det hela började……..

VR initiativ för tillgängliggöra forskningsdata Bidrag till databaserInfrastrukturer Datapubliceringsplan 2005/ / /2012

Stora Databaser – Individdata A. Uppbyggnad av nationellt tillgängliga forskningsdatabaser. Bidraget gäller främst individbaserade forskningsmaterial som skapar förutsättning för internationellt konkurrenskraftig forskning. Bidraget kan användas till: -Uppbyggnad av nya databaser. -Kompletterande datainsamling för existerande databaser. -Dokumentation och åtgärder för att göra databaser allmänt tillgängliga för forskare Även databaser med andra inriktningar kan beviljas bidrag.

Stora Databaser – Klimat och Miljö B. Tillgängliggörande av forskningsdata för klimat- och miljöforskning som skapar förutsättningar för internationellt konkurrenskraftig forskning. Bidraget kan användas till: -Migrering, kompilering och strukturering av befintliga databaser för att göra data allmänt tillgängliga för forskare och kompatibla med standardiserade dataformat. -Digitalisering av viktiga forskningsdata för att göra dem allmänt tillgängliga för forskare och kompatibla med standardiserade dataformat. Kan inte användas för insamling av ny data

VR finansierade data infrastrukturer •Svensk Nationell Datatjänst •Environment Climate Data Sweden (ECDS) •LifeWatch och GBIF – Biodiveristet •Elixir – Bioinformatik inom EMBL •BBMRI.se – Biobanker, inkl. data •Swestore (inom SNIC) •MONA – Forskningsdata via SCB Övriga infrastrukturer: Data som produceras av nationella forskningsanläggningar och deras användare ska vara öppet tillgängliga

Datapubliceringsplan – Nytt 2012 En datapubliceringsplan är obligatorisk för ansökningar om bidrag från Vetenskapsrådet för projekt eller motsvarande där insamling av data utgör en betydande del. Syftet är att säkerställa framtida återanvändning av forskningsdata för andra än de som medverkar i projektet. Detta innebär att forskningsdata inom skälig tid bör publiceras och göras tillgängliga genom relevanta nationella och/eller internationella datasamordningsorganisationer.

Datapubliceringsplan - Innehåll •Beskrivning av data. Metadatabeskrivning •Datainsamling och förvaring. dataformat samt lagringsplats •Datapublicering. Motivera eventuell fördröjd, utebliven eller selektiv publicering •Licensiering. Med vilken rätt får data användas, vanligen genom citering •Budget för datapublicering. Kostnader för datalagring ska inte ingå i ansökan. •Kontaktperson. Vem kontkata angående dessa data.

Uppföljning av datapubliceringsplan ?

Bakgrund - Omvärlden •Berlindeklarationen 2005 – Avser även data •OECD och ICSU – Starka rekommendationer om kvalitetssäkring och tillgänglighet av data •NSF – Införd 2011 villkor om datahanteringsplan •FWF – Österike har krav om tillgänglighet •NORSTORE Norge – förvaring och tillgänglighet •EU – reglering om forskningsinfrastruktur (ERIC) förutsätter öppen datatillgång

Bakgrund - Juridik UoH följer samma lagar som andra myndigheter Tryckfrihetsförordningen (TF 1766) •Förvarade handlingar (TF 2:3) •Inkomna handlingar (TF 2:6) •Upprättade handlingar (TF 2:7) Lärarundantaget (LAU 1949:345) •1 § Denna lag avser här i riket patenterbara uppfinningar av arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. •Forskningsresultatet kan omfattas av annan immaterialrätt, Se SOU 2005:95 (litterära och musikaliska verk, fotografiska bilder)

Exempel på handlingar som skall undantas från gallring •Omfattande primärmaterial, insamlat genom försök, mätningar, enkäter, intervjuer osv. som är unikt eller som endast med stor möda kan återskapas •Register och databaser avseende data med särskilt hög täckningsgrad och kontrollerbarhet •Handlingar som belyser –En vetenskaplig disciplins historiska utveckling –Den akademiska miljön i ett kulturhistoriskt perspektiv –En bemärkt persons verksamhet •Handlingar som rönt stor uppmärksamhet i den allmänna debatten, eller kan förväntas göra det när forskningsresultaten når vidare spridning

Slutsats – Forskningsdata •Universitet och högskolor har ansvaret för att deras forskares data förvaras säkert •Villkor från VR på att forskningsdata enkelt ska kunna återanvändas •Infrastukturer som ger expertstöd till datahantering och möjlighet till att göra data åtkomliga •Stöd till forskare för att göra data tillgängliga och begripliga för andra forskare Vi är medvetna om att data knutna till individer kräver tillstånd och etisk granskning

Och nu lite om EUs datapolicy Finns nu •PSI direktivet om offentliga myndigheters handlingar •Global Monitoring for Environment and Security •INSPIRE om delning av geografiska data •Horizon 2020 •Direktiv om europeisk forskningsinfrastruktur (ERIC) På gång •Direktiv om skydd av personlig integritet •Öppen datastrategi för EU

Öppen datastrategi för Europa We are sending a strong signal to administrations today. Your data is worth more if you give it away. So start releasing it now: use this framework to join the other smart leaders who are already gaining from embracing open data. Taxpayers have already paid for this information, the least we can do is give it back to those who want to use it in new ways that help people and create jobs and growth. Neelie Kroes, EU Kommissionens Vice President

EU kommission föreslår en uppdatering av PSI direktivet för att: • Införa en allmän regel så att alla handlingar som gjorts tillgängliga ska kunna återanvändas oavsett syfte • Etablera principen att offentliga myndigheter inte får lov att ta högre avgifter än vad som kan motiveras utifrån vad en enskild begäran kostar att administrera • Göra det obligatorsikt att tillhandahålla data i standardiserade, digitalt läsbara format så att de effektivt kan återanvändas • Införa tillsyn för att genomföra dessa principer • Utöka direktivet till att även omfatta bibliotek, muséer och arkiv.