Näringslivets transportbehov – nuläge och framtid Stig Wiklund vVD Stora Enso Logistics AB Ordf Näringslivets Transportråd Europaforum 2010-03-26

Näringslivets Transportråd: Arbetar med nationella transportfrågor i ett internationellt perspektiv. Är godskundernas röst i transportpolitiken. Bakom Rådet står ca 30 företag inom industri och handel och deras branschorganisationer. Rådet ska verka för ökade investeringar och uppnå en struktur för transporter och infrastruktur som är bra för svenskt näringsliv och stärker dess konkurrenskraft. Europaforum 2010-03-26

Näringslivets transportråd - Medlemsföretag ABB Preem Arlafoods Rottneros AstraZeneca Sandvik Billerud SCA Transforest Boliden Scandfibre Logistic Coop Norden Sverige Scania EKA Chemicals Skanska Electrolux SKF Ericsson SSAB Holmen Paper Stora Enso ICA Södra Skogsägarna IKEA Trelleborg Lantmännen Volvo Outokumpu Stainless Perstorp Europaforum 2010-03-26

Näringslivets transporter Tillväxt, utrikeshandel och transporter hänger ihop. Väl fungerade transporter är både en förutsättning för och en konsekvens av en ökad utrikeshandel, som lagt grunden för ekonomisk tillväxt. Transportarbetet har sedan 1950-talet ökat snabbare än den ekonomiska utvecklingen mätt i BNP. Den ekonomiska utvecklingen och strävandena efter ökat välstånd styr transporternas omfattning, inte tvärtom. Godstransporterna har ökat inom alla transportslag. Tillväxten har framförallt varit hög inom vägtrafiken och sjöfarten. Transporternas positiva samhällsnytta är en viktig del i en hållbar utveckling. Europaforum 2010-03-26

Infrastrukturen: Främjar ekonomisk tillväxt och en aktiv jobb-politik. Sverige har långa transportavstånd, är jämförelsevis glest befolkat och har långt de stora marknaderna på den europeiska kontinenten. Nuvarande kapacitet är otillräcklig. Ökade investeringar behövs. För industri och handel är transporterna ett konkurrensmedel. För att klara en internationell konkurrens krävs effektiva transporter. En effektiv infrastruktur med hög kapacitet och ett sammanhängande transportsystem är en viktig del i en framsynt klimatpolitik. Generellt går en bättre infrastruktur hand i hand med en bättre miljöeffektivitet. Europaforum 2010-03-26

Om infrastrukturplaneringen: Sveriges infrastruktur måste sättas in i ett EU- och Europaperspektiv. Planeringen inom trafikverken måste utgå från en helhetssyn på transportbehovet. Från transportslagsorienterat till transportslagsövergripande synsätt. Alla transportslag behövs. Samordnad infrastrukturplanering för ökad intermodalitet, inklusive sjötransporter och flyg. Kapacitetsstarka stråk och noder är avgörande för rationella godsflöden. Alla transportslag måste effektiviseras utifrån dess förutsättningar – för järnväg t.ex. längre tåg med högre axellaster för ökad kapacitet och för tunga vägtransporter längre och tyngre vägfordon. Åtgärdande av flaskhalsar i transportsystemet är viktigt. Med kapacitetsförstärkningar på vägsidan och på järnvägen. Europaforum 2010-03-26

ETT projektet (En Trave Till) Minskad bränsleförbrukning med 20-25 % Minskade utsläpp av CO2 med 20-25 % Minskat vägslitage Ökad trafiksäkerhet Europaforum 2010-03-26 7

Transportsystem på järnväg för virkesråvara

Skogsindustrins prioriterade nationella järnvägsstråk Godsstråket genom Bergslagen – dubbelspår Hallsberg/Mjölby Hamnbanan/ Marieholmsbron ( kapacitet/risk) Bergslagsbanan Gävle – Kil (vidare GBG) ( kapacitet) Ostkustbanan ( slottider, dubbelspår, kapacitet) Norra Stambanan – partiella dubbelspår, mötesspår - kapacitet Stambanan genom övre Norrland ( 1400T – 2000T) Södra stambanan ( kapacitet, STAX 25 ton)

Framtidens transporter och infrastruktur (1): En kapacitetsstark infrastruktur lägger grunden för effektiva transporter. Effektivisera transportflöden och sektorns energiåtgång. Skapa goda förutsättningar för rationella transporter bl.a genom en utbyggnad av infrastrukturen. Fokus bör vara att bryta sambandet mellan transportarbete och klimatpåverkan, inte på en minskning av transportarbetet. Längre och tyngre vägfordon och tågbildningar bör tillåtas. Europaforum 2010-03-26

Framtidens transporter och infrastruktur (2): Staten har det yttersta ansvaret för underhållet och utbyggnaden av infrastrukturen genom anslag. Infrastruktur är och förblir en statlig kärnverksamhet. Andra finansieringsformer kan utgöra komplement. Stora satsningar på enskilda transportslag bör finansieras i särskild ordning och får inte ske på bekostnad av bortbyggande av flaskhalsar, investeringar i intermodalitet, underhåll av vägar och järnvägar. Det regionala inflytandet bör förstärkas. Europaforum 2010-03-26

Europaforum 2010-03-26

Förväntningar………………. Infrastrukturpropositionen: - investeringar i viktiga godsstråk och noder - transportslagsövergripande synsätt - koppling till internationella godsstråk Tidigare underinvesteringar i infrastruktur jmf konkurrentländer Uppfyllande av klimat- och miljömålen: - effektivisering av godstransporter erfordrar effektivare infrastruktur, ”längre, tyngre, bredare” Europaforum 2010-03-26

Otillräckliga medel – för sent Angivna ekonomiska ramar räcker inte för att långsiktigt tillgodose näringslivets behov av transporter Visioner och mål för transportsystemet återspeglas inte i åtgärdsplanen Viktiga investeringar i centrala godsstråk ligger för sent i planperioden Klimat- och miljömålen för transportsektorn äventyras Staten har ett huvudansvar för de nationella godsstråken och anslutningarna till noderna.   Europaforum 2010-03-26

Regeringen bör ge trafikverken i uppdrag att i genomförandet av åtgärdsplanen 2010-2021: Tidigarelägga investeringarna i de tre centrala godsstråken Hallsberg-Mjölby, Hamnbanan/Marieholmsbron, Bergslagsbanan/Väster om Vänern. Det nya Trafikverket på nationell nivå, regionerna och länen bör ges ett större utrymme att besluta om resurser till marknadsdrivna anpassningar av infrastrukturen. Genomför samhällsekonomiska kalkyler för hela stråk istället för delsträckor för att tydliggöra effekterna av investeringar, drift och underhåll i ett samlat stråkperspektiv. Utveckla kalkylmodellerna för godstransporter. Att lösa upp flaskhalsar ger pålitligare transporter och minskad sårbarhet vilket inte fångas upp av de samhällsekonomiska kalkylerna. Europaforum 2010-03-26

Infrastruktur för hela Sverige och de nordiska länderna Ökade investeringar i infrastruktur Godsfokus Långsiktighet Stråk & noder Hög kapacitet Hög tillgänglighet Strategiska terminaler Internationella anslutningar Eliminera flaskhalsar Europaforum 2010-03-26

Infrastruktur för hela Sverige och de nordiska länderna Infrastrukturplaneringen får inte ta slut vid landsgränserna. Samordnad planering mellan myndigheterna i respektive länder. Ta ett samlat grepp inom EU med TEN-T, Green Corridors, MoS och järnvägskorridorer för gods. Presentera nordiska kandidatprojekt för stöd från EU till Trans-Europeiska Transportnätverk (TEN-T). Europaforum 2010-03-26

Tack för uppmärksamheten! Europaforum 2010-03-26