Hur anpassar sig hushållen till ändrade kostnader för bilanvändning?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Carina Begquist Palm, 12 april
Advertisements

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Årsbokslut för svensk turism 2012 Satellitkontoberäkningar med turismens effekter på ekonomi, export och.
Arbetskraftsinvandring - en lösning på försörjningsbördan
Vem bor i HSB 2009?. Sammanfattning •Ca bostadsrättsföreningar i HSB • personer bor i HSB.
Empiriska analyser av bilanvändning och bilägande i Sverige Roger Pyddoke Urban Björketun Finansierat av Bisek.
Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland
Julshopping 2012 Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea
KONJUNKTURBAROMETER 29 APRIL 2014 ROGER KNUDSEN.
Arbetsmarknadens kompetensförsörjning på kort och lång sikt Med kommentarer till förundersökning av Thång, Ohlsson & Holmer, (Institutionen för arbetsvetenskap,
Vad är Envi-Card? - Ett effektivt intranetverktyg som underlättar
Konsekvenser av förändrade bilkostnader för kvinnors sociala aktivitetsmönster Ulrich Olofsson och Charlotte Alm Linköpings universitet.
Demografikonsulten 2005 Den demografiska utvecklingen i Norrtälje med utblick mot 2020 Demografikonsulten Åke Nilsson Edsvägen 2C Upplands.
Olika villkor Socialstyrelsens rapport 2010
Resvaneundersökning Syd 2007
Semesterekonomi 2012 Ingela Gabrielsson, Privatekonom
Oväntade utgifter – något att räkna med Ingela Gabrielsson, privatekonom
De sysselsättningspolitiska reformerna •Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?
7 juni 2006 Copyright © Splitvision Research. All rights reserved. Resultat från GR:S effektstudie 2006 Gällande studerande.
Region Skånes tjänsteresor 2012, per förvaltning
Marknadsanalys MKB Sammanfattning
1 Sårbarhetsanalyser av vägnät - gjort sedan förra mötet Referensgruppsmöte 16 november 2009.
För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyn: Visa/Sidhuvud och sidfot
Analys av gång- och cykelåtgärder Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB.
1 Sårbarhetsanalys av vägtransportnätverk Erik Jenelius Avd. för transport- och lokaliseringsanalys, KTH VTI Transportforum, Linköping, januari 2007.
Arbetsmarknadsrapport 2013
Kapitel 9 November 2008/Leif Carlsson Hem och hushåll Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och 2008.
Figur 3 Figur 3 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd
Figur 2 Antalet konkurser i Lunds kommun
Pay no pay UE, tester Pirjo Svedberg MMS.
Årsbokslut för svensk turism 2013
Tillväxt i Lidköping Tillväxtrapport för Lidköping Utveckling åren och benchmarking med Grupp24 och Hela landet
Konjunkturläget Juni Prognosen i sammandrag (mars inom parantes) BNP4,2 (4,4)3,6 (3,9)3,7 (3,4)3,0 Sysselsättning1,9 (1,9)2,2 (2,2)1,2.
Utgifter på äldre dar. Vad gör Budget- och skuldrådgivarna? Finns i alla kommuner Gratis hjälp och rådgivaren har tystnadsplikt Hjälper till att göra.
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Ekonomirapporten. April 2014
Bisek – fortsatt forskning Henrik Swahn Biseks programledare Presentation vid seminarium 4/4-06.
Hur ska landstingen klara de framtida utmaningarna? Forum Vårdbyggnad Av Björn Sundström Sveriges Kommuner och Landsting.
1 GfK Consumer TrackingHomogen marknad Fredrik Ydell Maj 2009 Exempel på hur layouten ser ut för undersökningen. De indelningar som ingår i undersökningen.
Ylva Yngveson, Institutet för Privatekonomi
Resvanor i Ludvika och Smedjebackens kommuner Resultat från resvaneundersökningen Våren 2014.
Budgetdagen februari 2014 Annika Wallenskog.
Fyra viktiga element i konsumentbeslut
ROGER KNUDSEN KONJUNKTURBAROMETER 29 JANUARI 2015.
Rörelser.
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
Skolelevers drogvanor 2011 Diagram 1–22 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet.
Finansiell stabilitet 2004:2 Pressträff
BNP-gap, euroområdet Procent av potentiell BNP.
BISEK Bilens sociala och ekonomiska betydelse
Ekonomirapporten. December 2014 Diagrammen.. 1 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2014.
Samtliga diagram MakroNytt Diagram 1 BNP i Sverige, säsongrensad Procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt resp. miljarder kronor.
KONJUNKTURBAROMETERN 26 januari 2012 ROGER KNUDSEN.
Utkomststöd 2013 Ari Virtanen Utkomststöd 2013/ Ari Virtanen1.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Årsbokslut för svensk turism 2014 Satellitkontoberäkningar med turismens effekter på ekonomi, export och.
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. Oktober
Sida 1 Så oroas svensken inför förändringar En nordisk studie genom Synovate Temo för Nordea Anna Bäcklund Privatekonom Nordea SNR
Sida 1 Så planerar svensken sin semester 2006 Synovate Temo för Nordea SVERIGE Ingela Gabrielsson
Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010.
Utkomststöd 2014 Ari Virtanen
Robert Hrelja, Per Henriksson, Hans Antonson
Bostadsbristen i Västerås
Att spara långsiktigt? En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Resvanor och faktorer som påverkar bilresandet Jonas Eliasson Trafikdirektör, Stockholms stad Professor i transportsystemanalys, KTH Basfakta om.
Transportprojekt hemvården Uppsala
KONJUNKTURINSTITUTET
Cykelresor i Stockholm: en jämförelse mellan och
åkermarkspriser Helår 2016
Korta fakta om staten som arbetsgivare
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Presentationens avskrift:

Hur anpassar sig hushållen till ändrade kostnader för bilanvändning? Åsa Vagland och Roger Pyddoke VTI

Uppdraget Uppdrag från Bisek Essä Kunskapsöversikt Tidplan

De flesta resor görs med bil Antal resor Antal resta km Källa: RES 2001

Fritidsresorna är vanligast Källa: RES 2001

De flesta hushåll har bil Källa: RES 2001

Morgondagens pensionärer har körkort Källa: Vägverket

Vanligt med korta avstånd till arbetet Källa: SCB

Norrlandskusten reser längst Genomsnittlig färdlängd och restid per person och dag efter region, samtliga färdmedel. Källa: RES 1999-2001

Bensin en liten del av hushållsbudgeten De genomsnittliga bensinutgifternas andel av hushållens totala utgifter ligger mellan 3 och 7 procent. De genomsnittliga totala utgifterna för bil ligger mellan 12 och 14 procent. Källa: SCB:s hushållsutgiftsundersökning 2004

Få hushåll har stora bensinkostnader Ett litet antal hushåll använder mer än 7 % av hushållets budget för bensin. Dessa hushåll känner därför mer av bensinprisökningar. För flertalet hushåll har även kraftiga bensinprisökningar små effekter på hushållets budget.

Bilanvändningen okänslig för bensinpris Om bensinpriset ökar med 10 % minskar antalet bilresor 1,6 % på kort och 1,9 % på lång sikt. Om bensinpriset ökar med 10 % minskar antalet bilkm 1,6 % på kort och 2,6 % på lång sikt.

Bilkm på fritid något mer priskänsliga …än genomsnittet. Om bensinpriset ökar med 10 % minskar antalet bilkilometer med resändamålet fritid med 2 % på kort och 3 % på lång sikt. Jämför med genomsnitten över alla resändamål 1,6 % respektive 2,6 %.

Bensininköpen mer priskänsliga Om bensinpriset ökar med 10 % minskar efterfrågan på bensin med 2,5 % på kort och 7 % på lång sikt.

Anpassning av bilinnehav Om inkomsten ökar med 10 % ökar bilinnehavet med 3 % på kort och med mellan 6 och 9 % på lång sikt. Om inköpskostnaden ökar med 10 % minskar bilinnehavet med 3 % på kort och med mellan 5 och 12 % på lång sikt.

Bilinnehavet är robust Mellan 24 och 80 år är det ytterst få som överger sitt bilinnehav. I åldrarna 18-24 år och över 80 år är det däremot många som upphör äga bil.

Forskningsidéer Potential att använda resvaneundersök-ningar för att beskriva bilanvändning. Mer kunskap om de som åker långt. Studera hur hushållen anpassar sig till kostnadsförändringar. Empiriska studier av hur hushållen anpassar sig till skatteförändringar behövs.

Sammanfattning Bilen är viktig! Bilanvändning okänslig för prisökningar De flesta använder liten del av hushållsbudgeten till bensin Få goda alternativ till bilen Stora möjligheter att förbättra kunskaper om bilanvändning