Vad kan man göra inom vårt jordbruk för Östersjön? hakan.jansson@mtt.fi 13.2.2008

Minskning i den av jordbruket förorsakade vattenbelastningen: Vad kan man göra bättre? -Identifiering av de mest belastande skiftena och produktionsskedena -Slutna näringskedjor -Ett bättre utnyttjande av boskapsgödselns näring, prosessering -En förbättring av jordens struktur och en förbättring av produktiviteten Behandling av rinnande vatten och behandling av jord Eila Turtola MTT

Miljöstödsarealer Stödform Specialstödsavtal 2005 ha Skyddszoner 4 360 Våtmarker och sedimentationsbassänger 86 Reglerad dränering och liknande åtgärder 32 716 Kalkfilterdränering ock kalkning av skiften med lågt pH i alven 1 530 Effektiviserad användning av gödsel 75 637 2006 6142 Källa: Jord- och skogsbruksministeriet

MTT:s undersökning rörande nydikning -Ytjorden molera/styv lera, alven styv lera -2 ha, lutning 2% -Täckdikat med tegelrör 1962 -Avstånd mellan rören 16 m, djup 1-1.15 m -16 täckdikes-, 4 ytavrinningsförsöksrutor -Oavbruten mätning av avrinningen från -75 -Provtagningen flödesproportionell -Nydikning år 1991 med plaströr vid sidan av de gamla dikena -Dikena fylldes med ytjord i den övre delen av fältet och med träflis i den nedre delen Foto: Eila Turtola MTT

Nydikningen skar ned erosionstopparna Omdikning år 1991 Erosion, kg/ha/år Eila Turtola MTT

Skörd kg/ha N-balans kg/ha P-balans kg/ha Före Efter 3 680 4 350 45 23 Inverkan på sädesskördarna (korn), kväve- och fosforbalanserna (höstjordbearbetning = plöjning), alla rutor 1980-1999) Skörd kg/ha N-balans kg/ha P-balans kg/ha Före Efter 3 680 4 350 45 23 33 6 Eila Turtola 2006

Inverkan på jordens jordens struktur, alla rutor 1989 och 2001 20-35 cm Ksat cm/h Makroporer v/v 35-55 cm Ytavrinningens andel (vid vall) 1989 2001 2 år före 10 år efter 0.69 1.89 0.39 0.67 0.005 0.10 0.017 0.30 67% 35% (75%) (54%) Eila Turtola 2006

Hästnäringen och miljön Finlands hästar förfogar över ca 3000 ha rastgårdar År 2014 överstiger fosforbelastningen från våra rastgårdar i Finland belastningen av avloppsvattnen i glesbygden

3. Sedimentationsbassäng 4. Sandfilter Kemisk behandling av vattnet från en rasthage i Ypäjä Rasthage 1. 2. 1. Kemikalförråd 2. Doseringsbrunn 3. Sedimentationsbassäng 4. Sandfilter 4. 3.

Kemisk behandling av vattnet från en rasthage i Ypäjä Utgående

Utfällning av fosfor med ferrisulfat i ett dike på Rehtijärvi tillrinningsområde Ferix-3 Försöket finansierades av Tavastlands Miljöcentral, Jockis kommun och Jockis vattenbolags Ab och MTT. Administration: Agropolis Ab.

10.1.2007 40 l/s 11.3.2007 20 l/s lösligt-P mg/l tot-P mg/l 0,097 1,10 lösligt-P mg/l tot-P mg/l 0,132 0,25 13.3.2007 130 l/s 12.3.2007 12 l/s lösligt-P mg/l tot-P mg/l 0,111 0,20 lösligt-P mg/l tot-P mg/l 0,067 0,22 Aaro Närvänen MTT

Resultat Under tre dygn vid vårflödets början behandlades ca 14 000 m³ dikesvatten. Under den här tiden förbrukades 400 kg ferrisulfat Doseringen var i medeltal 1:35 000. Av den lösta fosforn utfälldes 91 % (1 kg). Under hela försöksperioden användes 1240 kg ferrisulfat/46 000 m³ Av den totala fosforn utfälldes 23 % (ca. 2,3 kg) Den utfällda lösta fosforin mängd var 1,5 kg

Vattendragens anemi Partikelbunden fosfor Löst fosfor PO4-P, P… + Fe2(SO4)3 Partikelbunden fosfor Löst fosfor Till algtillväxt användbar fosfor Sedimentbunden fosfor Fosforns olika former i vattendragen (källa Sharpley, 1998).

Hur den årliga belastningen av löst fosfor uppstår på ett tillrinningsområde Åkrar med de högsta fosfortalen 400 ha 180 kg Skogsområden, 7800 ha 78 kg Alla åkrar 2000 ha 360 kg Övriga åkrar, 1600 ha 180 kg Algsjön, 163 ha Mjölkrum (5) 46 kg Avloppsvatten, 700 personer 350 kg Rastgårdar för nötkreatur, 0.1 ha 3,3 kg Trädgårdar och gräsmattor, 35 ha 22 kg Hästhagar, 3 ha 30 kg Aaro Närvänen, 2007

-De ekologiska skördarna har haft en positiv trend under dessa tolv år -Det ekologiska systemet kunde på några års sikt producera lika stora skördar både torrsubstansmässigt och energimässigt som ett konventionellt system med de förutsättningar som gäller vid Öjebyns forskningsstation med dess jordar och klimat. -De ekologiska skördarna har haft en positiv trend under dessa tolv år -med den växtföljd och det tvåskördesystem som användes vid vallskörden, är det inte längre någon självklarhet att konventionell drift ger högre avkastning, speciellt inte om man ser till totalbilden av växtodlingen i ett mjölkproducerande jordbruksföretag. -Som en logisk slutsats måste värdet av mineralgödsel ifrågasättas i växtföljder som används vid intensiv mjölkproduktion http://www.njv.slu.se/RM/RM5_2004.pdf

Slutsatser… Koncentrationen av husdjursskötseln förorsakar lokal ojämvikt i näringsbalanserna. Man är tvungen att utsprida de med inköpsfoder inköpta näringsmedlen på en mindre åkerareal än som använts till produktion. En tillväxt i näringsbalanserna är en faktor, som ökar belastningen i vissa vissa delar av vårt land. I områden med växtodling minskar belastningen, därför att det inte är lönsamt att använda några höga doser av näringsämnen i växtodling. Jordbrukspolitiken styr producenternas motivation till satsningar i skötsel och förbättring av våra åkrar. Åkrarnas dränering (täckdikning) och rätt pH (kalkning) är i nyckelpositioner när man skall minska jordbrukets belastning på våra vattendrag. Kortvariga hyreskontrakt uppmuntrar inte till att förbättra åkerns skick. Jordbrukspolitiken och lagstiftningen måste sörja för att jordbrukarnas motivation till en odling, som strävar till att reducera utsläppen förbättras. Risto Uusitalo MTT