Regnet och Kommunmolnet

Tanken bakom Regnet  : Datakommunikation i Sverige var  avståndberoende (pris/km)  hög kapacitet till rimliga priser fanns i befolkningscentra, Mälardalen mm  Mål för Regnet:  Eliminera avståndsberoendet, samma pris i Ljusdal som i centrala Stockholm  Knyta samman kommuner i Gävleborg  Stimulera länets utveckling  Säkerställa tillgången till datakommunikation även i glesbygd

Vad har Regnet uppnått  Har bidragit till a de ursprungliga målen uppnåtts med råge  Regnet är en viktig del i stadsnätens verksamhet  Regnet har blivit en förutsättning för samverkan mellan kommuner och stadsnät inom Gävleborgs län  Bidragit till ett flertal operatörer kan verka och verkar på och levererar till hela Gävleborgs län och speciellt till inlandskommunerna  Regnet bidrar till att konkurrensen mellan bredbandsoperatörer i Gävleborg fortsatt kan upprätthållas

Regional nytta - regionala utvecklingsplaner - regionalt perspektiv  Initialt, under etablering och uppbyggnad av Regnet, många politiska initiativ och stort politiskt intresse  När verksamheten fungerar och inte visar underskott minskar fokus från politiken  Idag deltar i princip inte några politiker i arbetet/utvecklingen av Regnet, man följer Regnetutveckling indirekt  Viktigt att prisbilden och priskonkurrensen inom regionen bibehålls.  Nya applikationer (t.ex. e-hälsa, resfria möten) kommer att kräva nya/höga bandbredder till/mellan kommuner och landsting och sannolikt en fortsatt utbyggnad

Kommunmolnet Ursprungligt syfte och mål •Höja kvalitet på kommunernas IT-användningen genom: •Ökad redundans, tillgänglighet och säkerhet •Sänka tröskeln för samverkan •Kontroll över infrastruktur •Gemensam drift av applikationer - “spara pengar” •Skapa förutsättningar för samverkan mellan de olika förvaltningsnäten - “spara pengar”

Orsaker till oönskat nuläge •Begränsat intresse till samverkan •Hålla verksamheten inom den egna organisationen •Intresse finns så länge inte någon vinner eller förlorar •Kanske tycker/tror samverkan kan lösas över Internet •IT-verksamheten har inte tid att hitta och skapa lösningar? •Kännedomen om Kommunmolnet och andra metoder finns inte, framförallt inte på lednings- och verksamhetsnivå •Kommer inte upp på rätt nivå inom respektive organisation •Ansatsen har hittills enbart varit strategiskt, inte operativ och taktisk

Många pågående aktiviteter - som kan dra nytta av och fungera som viktiga exempel - •Gemensam gymnasieskola Hälsingland •Upphandling gemensamt omsorgssystem •Gemensam HR i Hälsingland •Gemensam nämnd för Gästrikland - Gästrikekluster - verksamhetsstöd kommer att generera aktiviteter •Digitala möten – videokonferens •Avvikelsehantering Landstinget - Sandviken •e-delegationen nationell plattform för hela sociala området, vidga e-hälsa •e-förvaltnings-utveckling

Problem avseende Regnet och Kommunmoln vid regionbildning • Risker för konflikt med LOU och upphandlingsregler vid samverkan mellan kommuner. • Ägande av Regional fiberinfrastruktur med tillhörande kanalisation • Driftansvar för Region fiberinfrastruktur • Hantering av befintliga avtal mellan Region Gävleborg och andra parter • Begränsat/lågt utnyttjande av Kommunmoln

Konflikt med LOU och upphandlingsregler • Region Gävleborg äger idag Regnet – kommuner och Landsting kan använda utan att blanda in upphandling. • Hanteras inte ägandet vid regionbildningen riktigt kan LOU- konflikt komma att uppstå • Kommunmolnet är endast ett ”virtuellt” begrepp/benämning på en avgränsad tillgänglig bandbredd inom den regionala fiberinfrastrukturen, Kommunmolnet är en del i Regnet • Förändras ägarbilden utan att man tar hänsyn till behovet av kommunikation mellan länets kommuner kan kravet på konkurrensutsättning komma att uppstå. • T.ex. kan Gävle och Ockelbo kommun tvingas konkurrensutsätta den inbördes kommunikation man har behov av • T.ex använder Ockelbo använder Regnet till Lingbo och Jädraås osv

Ägande av Regnet  Regnet ägs idag av Gävleborgs län genom Region Gävleborg  Det händer en hel del inom bredbandsmarknaden för närvarande:  Telia är aktiva och vill förvärva/komma över stads- och fibernät på olika sätt.  EQT/IP-Only vill skapa ett nationellt nät genom förvärv av nätverksamheter.  Finns en tendens att marknaden konsolideras  I samband med regionbildningen inom Gävleborgs län och avvecklingen av Region Gävleborg finns det olika ägaralternativ för Regnet  Viktigt att framtida ägande klargörs och formaliseras

Tänkbara ägaralternativ  Som idag, fortsatt samlat regionalt ägande  Det offentliga ägande behålls men respektive kommun äger sin del av nätet.  Ägande överförs till Norrsken AB  Regnet säljs till en extern, icke-offentlig ägare

Pågående utveckling av bredbandsmarknaden  Omstrukturering har inletts, ingen egentlig marknadsförändring de senaste 10 åren  Trend med en konsolidering mot färre, större och starkare aktörer  Uppdelning i företags- och privatmarknad verkar bli tydligare  Ett antal aktörer verkar "släppa" privatmarknaden  Omogna lokala stadsnät/energiverk och liknande verkar "ambivalenta”  Hur många tjänar pengar?  Hur många är egentligen ett förvaltningsnät för kommunverksamheten och kommunbolagen?  För små för att långsiktigt kunna bygga ut i den omfattning som krävs för vinst?  Kan inte expandera över kommungränsen?  Tydlig trend:  ”Lokala aktörer" börjar säljas till Svenska Stadsnät (Telia) eller EQT/IP-Only  De kommuner som f.n. säljer är de kommuner där man inte fått fart på/har problem med ”stadsnätet”  Kommuner och stadsnät får ”sockrade” bud både från Telia och EQT  Jämför med elnäten  15 – 20 år sedan, populärt att sälja kommunala elnät  Idag köper kommuner/kommunala elbolag tillbaka elnäten!!

Konsekvenser av olika ägarformer för Regnet

Fortsatt samlat regionalt ägande bibehållen vision och verksamhet Påverkan på visionen och den regionala utvecklingen Bra vision som uppfylls. Bra med regionalt samarbete. Det strategiska regionala samarbetet ger stadsnäten lokala affärer på sikt. Offentligt ägande av infrastruktur är viktigt för politikerna, oavsett partitillhörighet. Kontroll över infrastruktur och fortsatt utbyggnad mycket viktigare är avkastning och egen användning. Regnets verksamhet Positivt för Regnet. Verksamheten bör fortsätta som nu, behöver kanske förstärkas med bättre styrning och inriktning. Samarbetet inom regionen Driva/samordna frågan om nätbyggnation hos respektive kommun Det operativa samarbetet mellan kommunerna bör förbättras Teknik och nätBra med samarbetet våra nät binds ihop och blir starkare Samarbetsfördelar på sikt med t ex gemensam övervakning, drift etc Samordna utrustning, på sikt

Ägande överförs på respektive kommun Påverkan på visionen och den regionala utvecklingen Samverkan mellan kommunerna kommer att minska. Regnets verksamhet Regnet blir inte längre (i varje fall inte på längre sikt) en sammanhållen struktur med sammanhållen teknik, funktion och kvalitet Samarbetet mellan kommunerna Tveksamt om två kommuner kan samverka via sina nät, finns inget gemensamt nät, ingen gemensam organisation. Kommunikation via nätet mellan kommuner måste antagligen konkurrensutsättas och upphandlas Teknik och nät Nätstrukturen kommer att försvagas. Teknik i och kvalitet på nätet kommer att divergera

Norrsken övertar ägandet av Regnet Påverkan på visionen för den regionala utvecklingen Visionen riskerar att försvagas om man inte kan hantera det avtalsvägen. Norrsken i första hand kommersiell, kan inte sätta Gävleborg i förhand. Regnets verksamhet Allt måste (och kan kanske) hanteras avtalsvägen. Samarbetet mellan kommunerna Allt mellankommunalt kommunikationsbehov måste konkurrensutsättas och upphandlas enligt LOU Teknik och nätEkonomin inte behoven kommer att styra

Extern, kommersiell part köper Regnets nät Påverkan på den regionala utvecklingen Kommer att försvinna Regnets verksamhet Kommer att försvinna. Kommunerna kommer inte att kunna påverka, i varje fall inte på längre sikt. Samarbetet mellan kommunerna Alla mellan-kommunal (och även viss inom-kommunal) verksamhet måste konkurrensutsättas och upphandlas enligt LOU. Teknik och nätKommunerna kan inte påverka

Drift av Regnet • Driften av Regnet och Kommunmolnet hanteras nu genom avtal mellan Region Gävleborg, kommuner och Norrsken AB. • Resp kommun har ansvar för reparation av avgrävd fiber, fiber- /kanalisationsomläggning vid en större vägombyggnad. • I vissa fall har kommunen återförsäkrat/överlåtit detta ansvar på stadsnätet • Reparation och omläggning kan bli kostsamt för en enskild kommun och påverka tillgänglighet och kvalitet • Driften av Kommunmolnet sköter Norrsken genom avtal med Region Gävleborg. • Det sammantagna driftsansvaret för Regnet och Kommunmolnet är inte tydligt Det finns därmed inte ett tydligt driftansvar där det framgår vem som svarar för dokumentation, drift, support mm

Hantering av befintliga avtal • Avtalen är skrivna med Region Gävleborg alternativt SAM som avtalspart • Något avtal finns i koncept men något underskrivet avtal har inte kunnat återfinnas • Löptiden på avtalen är inte synkroniserade • Vissa avtal med externa parter (exempelvis Svenska Kraftnät) måste förlängas • Oklart om avtal och avtalsstruktur är ”heltäckande” och hanterar de situationer som kan uppstå

Nyttjande av kommunmoln • Kommunmolnet är inte en naturlig del i kommunernas verksamhetsutveckling. • Val av nya applikationer och utveckling av samarbetsformer tar inte hänsyn till det som Kommunmolnet erbjuder

Förslag till åtgärder • Säkerställ att man får en utpekad ägare av den regionala kanalisationen och fiberinfrastrukturen med fullt ansvar • Säkerställa att alla avtal avseende Regnet är på plats, är aktuella och har ”rätt” giltighetstid/är synkroniserade • Undvika/eliminera risk för konflikt med LOU och upphandlingsregler för den regionala kanalisationen och fiberinfrastrukturen • Stimulera och utveckla den kommunala och mellan- kommunala användningen av fiberinfrastrukturen genom användning av Kommunmolnet Genom att:

Rekommendation • Att arbete inleds med att bilda en gemensam nämnd med säte i regionkommunen inom vilken Regnet-frågor och övriga regionövergripande frågor kan hanteras (t.ex. bibliotekssystem) • Ägandet av Regnet formaliseras och placeras i Landstinget Gävleborg/den nya regionkommunen. • Alla avtal avseende Regnet skrivs om med ny avtalspart, förslagsvis Landstinget Gävleborg. I samband med detta görs även en genomgång och uppföljning så att avtalen är heltäckande och synkroniserade vad det gäller giltighetstid och löptid. • Frågar avseende Regnet hanteras inom en nyetablerad ”Samverkansnämnd/Gemensam nämnd”. På detta sätt hanteras även eventuell LOU- och upphandlingsproblematik Det löpande arbetet för operativa frågor avseende Regnet handläggs inom länets IT-chefsgrupp

Rekommendation fortsättning  För att aktivera användningen av kommunmolnet  Skapa organisationsplattform  Virtuell organisation  Neutral och utan egennytta  Tydliga uppdrag/projekt med budget och tidsplan  Styrd av IT-chefsgruppen och/eller kommitté inom denna  Resurser allokeras för Kommunmoln och annan mellankommunal verksamhet  Roller i organisationen  Information, marknadsföring och verksamhetsutveckling  Teknisk samordning och hantering av driftsfrågor

Fiber-/kapacitetsleverantörsmarknaden i Sverige (Rikstäckande operatörer/leverantörer med egen infrastruktur)  Tele 2  Finns indikationer på att Tele2 efterhand vill avveckla fastnätsmarknaden  Har sålt privatmarknad på fastnät till Telenor/Bredbandsbolaget  Kan komma att säljas till utländsk part?  TDC – helt orienterade mot företagsmarknad?  IP-Only, f.n. mycket aktiv, se fortsättningen  Telenor  Bredbandsbolagets slutna nät. Telenor har inget eget ägande av öppet nät i Sverige. Bredbandsbolaget levererar till KO i andras nät  Open Universe verkar enbart som kommunikationsoperatör på stadsnät (36 st över hela Sverige)  TeliaSonera/Skanova  Kommer TeliaSonera att långsiktigt leva vidare som fristående bolag?  Köps på sikt upp av stor utländsk spelare??  Svenska Stadsnät = Telia även om man har eget organisationsnummer  DGC – helt orienterade mot företagsmarknad  Alltele, Bahnhof och Bredband2 försöker bredda sig mot företag  Quadracom – vad kommer att hända?  ComHem/ITUx verkar på privatmarknaden