Vad vill man uppnå med resan till det förflutna? Peter Aronsson, petar@ituf.liu.se, 22/5 2003, seminariet Kulturminner og reiseliv, RA Oslo Syfte med min kommentar: Perspektivera historiskt och tematiskt Strategiska aktörer behöver: Samtidsanalys - förändringskunskap Förstå och utveckla sitt uppdrag Rollfördelning - resursanvändning

Historiebrukets föränderlighet -1600-talet: monarker legitimeras och tar plats i Europa. Antik bildningsresa 1800-talets nation/region formas. Medborgarfostran o 1900 placeras för-industriellt samhälle på museum: framsteg och tradition bryggas. Skolresa och rekreation o 2000 industri, nation, demokrati till museet?

Några trender i samtiden - återkomsten Global – lokal dynamik: medialisering och exotisk platsrealism Upplevelser i fokus – kultur central produktivkraft – kulturpolitik i alla departement Från uppvisning och bildning till deltagande, kommers och identitet Fler aktörer än stat, museer och hembygdsrörelse – nya allianser vetenskap, EU, regional och kommunal utveckling, besöksnäring Musealisering av hela miljöer och i fler situationer ”Landet längesedan” inspirerar- industrisamhället?

Historiekulturens fält kulturarv skola akademi Privatlivets berättelser och artefakter Offentlighetens historiebruk Media, underhållning, konsumtion

Det förflutna som samhällsresurs Resurs - eller hämsko (ex bruksandan)? Direkt ekonomisk nytta av kulturmiljön: investeringar, besöksmål, multiplikator Långsiktigt samhällsbyggande – nätverk, identitet, förtroende, tillit = gemenskap Direkt bruksvärde – hälsa, rekreation, kunskap, tolerans, demokrati, jämställdhet, sammanhang = välfärd

Det förflutna som existensdimension A. Skapa mening B. Ge legitimitet C. Hantera förändring

A. Mening med historia Skapar helhet genom kronologiskt och berättande sammanhang Gestaltning ger liv och upplevelse Expandera erfarenheten till andra samhällen, andra tider Evigt liv genom minnen och ritualer Göra tolkningar till saklighet

B. Skapa legitimitet Delade offer och framsteg binder det förflutna till nuet Uråldrig hävd … fortsatt bas för äganderätt och nationalitet Min och Vår historia – identitetsarbete för både individer och grupper genom representation

C. Att hantera förändring Vetenskaplig historia förklarar förändring Kritik öppnar ögon och skapar vilja till förändring Förebilder i det förflutna inspirerar till efterföljd Känsla för plats, ting och människor skapar ansvar

Kulturarvets grundfrågor - igen Vad är värdefullt? (unikt/typiskt, vackert/betydelsefullt, isolat/sammanhang) Varför skall det bevaras?(estetik, hot, didaktik, legitimitet, förebild, identitet, kritik, nytta) På vilket sätt skall det ske? (skyddas, vårdas, dokumenteras, gestaltas, förmedlas, brukas) För vem?(eliter/underpriv, medborgare/ konsumenter, barn/gamla, bofasta/inflyttare) Av vem? (stat, kommun, privat, förening)

Spänningsfält att verka i och med Pietetsfullt vårdande – Säljbara evenemang Socialisering till medborgare – eller flexibla identitetsbyggare/alternativa nationer Stora förhoppningar om kulturarv som utvecklingsmotor – svårt räkna hem investeringar Gemenskapande eller särskiljande genom kulturarvandet –kontraktiv/produktiv mentalitet Samhällskritik - tröst, kompensation, nostalgi Lärande – genom skräckbilder, identifikation och empati, orsakskedjor, analys – förströelse

Utbilda i kulturarv och turism Vem är producent/brukare? entreprenörer, entusiaster, skolor och lärda verk, samhällsutvecklare, turister, lokalbefolkning, elever, politiker Dubbla roller, flera syften Legering av entreprenöriell kompetens (projektform) och kulturhistorisk kompetens (innehåll) relevant för många Utbildningar växer snabbt i Sverige: Östersund, Karlstad, Kalmar, Helsingborg, Linköping – vad gör de andra, vad kan vi bäst

Litteraturtips Översikt över utbildningar och sektorn Bolin, Hans, (red.), Kulturarvsvetenskap - utbildningar och sektorsbehov (2001) Kulturarvet. Utvecklingsområde för svensk turism. Nuläge och åtgärdsprogram, (2002) Agenda Kulturarv – www.raa.se/agendak Egna arbeten: Aronsson, Peter, (red.), Makten över minnet. Historiekultur i förändring (2000) Aronsson, Peter & Erika Larsson, (red.), Konsten att lära och viljan att uppleva. Historiebruk och upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli (2002) Se vidare www.aronsson.st

Tema Q, Kultur och samhälle Linköpings universitet Kulturarv och historiebruk (Peter Aronsson) Kulturens produktion och politik (Erling Bjurström) Kulturmönster och lokal utveckling (Tora Friberg) Gestaltningsprocessens teori och praktik Kulturproduktion och ny medieteknik (Johan Fornäs utv) Hemsida: www.liu.se/temaq