Nya ST-regler - vad händer med geriatrikspecialiteten?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Nationella screeningprogram
Advertisements

Specialistutbildning i Sverige
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Nya specialiseringstjänstgöringen för läkare
Kartläggning av mas m.fl Åsa Borén enheten för uppföljning avdelningen för statistik och utvärdering.
Geriatrik del 1 Presentation av geriatriska kliniken
Gemensam webbinformation inom området psykisk ohälsa
AU Digital samverkan LO Process
Webbkollen hemma Följ upp förbättringsåtgärder för att säkra en trygg utskrivning Intervjustödet Webbkollen hemma kan användas vid uppföljning av åtgärder.
palliativ medicin, pediatrik, geriatrik, infektion etc
Hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi
AT- och ST-läkare som handledare för läkarstudenter
Etableringsreformen – att utreda och bedöma prestationsförmåga
om vuxenpsykiatriska verksamheten om äldrepsykiatri vår målgrupp
I Ledningssystem för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess i VGR anges att: Regionens verksamheter ska ha en aktiv roll i en kring individen.
1 Systematiskt Säkerhetsarbete Rosersberg VT 2007 Systematiska Säkerhetsstrategier Föreläsning Leif Svanström.
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Vad menar vi med begreppet behov?
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Kungsör 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Emmaboda 2012 Lokalt företagsklimat.
SBAR Modell för bättre kommunikation
Patientlagen Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv Börjar gälla 1 januari 2015 Patientlagen ger en samlad bild av vad som gäller.
Tove Filén, psykolog Jenny Huhta, kurator
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Sjukgymnastik för äldre personer
Ramverk för patientmedverkan
Utsatta EU-medborgare Ove Ledin Vård och socialtjänst Leif Klingensjö Lärande och arbetsmarknad.
Försäkringskassans roll i samverkan
Äldresatsningen Äldresatsningen Läkemedel –Olämpliga läkemedel –D-interaktioner –Utsättning av neuroleptika Återinläggningar inom 30 dagar.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Åtvidaberg 2012 Lokalt företagsklimat.
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Nya specialiseringstjänstgöringen för läkare
SOSFS 2012:9 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Föreskrifter är bindande regler.
Webbenkät genomförd maj 2010 Regeltillämpning i praktiken 1-2. Vem 3-8. Beslut och struktur Myndighetsutövning och ”service” Kvalitetsfrågor.
OBS Material bearbetat av GBG: Stad
Landstingsfullmäktiges program för mål, uppföljning och insyn för verksamhet som utförs av privata vårdgivare Syfte med programmet är att lyfta frågorna.
Patientlagen och information till patienter och närstående
SBU-Alert – Laserbehandling vid nacksmärta
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Katrineholm 2012 Lokalt företagsklimat.
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Nya ST 2015 Mars 2015 Version
Hälso- och sjukvårdsdirektör
Palliativ Medicin – ny specialitet! 1987 i Storbritannien 2010 i 17 länder + Finland, …, Sverige Utvecklingen av palliativ vård i landet korrelerar med.
Regeringsuppdraget Länsstyrelsernas tillsyn: Granskning av handläggning och dokumentation Granskning av anmälningar Särskild tillsyn av alla HVB Tillsyn.
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
Rätt läkemedel till rätt patient vid rätt tillfälle !
Nya specialiseringstjänstgöringen för läkare Anna Sundberg och Frida Nobel.
Varmt Välkomna! Geriatriken hörnstenar!.
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Studierektorsinformation
Nya ST 2015 Mars 2015 Version
Hur bör servicen i framtiden se ut för äldre? Aija Ström, Chef för social- och hälsovårdsenheten1.
Region Östergötland Om ST Vt-2016 Lovisa Farnebo, MD, PhD Övergripande ST-studierektor Överläkare ÖNH-kliniken.
Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18.
Äldre Bikupediskussion. Kunskapsstyrning Kunskapsstyrning på allas läppar men ännu inget genomslag i praxis Data samlas i mängd, men systemet agerar inte.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Framtidens nära vård Delbetänkande
Ramverk för patientmedverkan
Kvalitet i särskilt boende
Neurorehabilitering i Primärvården
Ulrika Henriksson Studierektor BUP Stockholm
Framtidens rehabilitering
SPF, PRO, Apoteket Farmaci
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
För alla läkare under hela karriären
Kunskapsguiden Ny webbutbildning om läkemedelsbehandling av äldre
Samordnad utveckling för god och nära vård
Utbildningsplan Lärandemål
Presentationens avskrift:

Nya ST-regler - vad händer med geriatrikspecialiteten? Frida Nobel

Översiktlig disposition Bakgrund Översyn Uppföljning Hur tas nya regler fram Arbetets upplägg Vad har vi sett hittills? Gemensam kunskapsbas internmedicin Ny målbeskrivning i geriatrik

Vad vet vi innan? Översyn av läkarnas specialitetsindelning gemensam kunskapsbas fler specialiteter som tilläggsspecialiteter nya specialiteter Uppföljning av regelverket regler för handledning och dokumentation relationen mellan produktion/utbildning samt styrdokument målbeskrivningarna, särskilt mål 13-21

Gemensam kunskapsbas syfte Kompetens för primärsjoursuppdraget Bakjourer inom respektive specialitet kan som tidigare behövas som stöd för att handlägga komplicerade ärenden  Primärt handlägga vanliga tillstånd från angränsande specialiteter inom såväl sluten som öppenvård Här innefattas goda kunskaper inom prevention, palliativ medicin och handläggning av multisjuka äldre.

Nya specialiteter Palliativ medicin Äldrepsykiatri Skolhälsa Vårdhygien Arbetsmedicin

Uppföljningens förslag Följande behöver uppmärksammas vid en revision - målbeskrivningarna för mål 13-21 relationen mellan olika styrdokument för ST relationen mellan produktion och utbildning kraven på dokumentation reglerna för handledning regeltillämpning för vetenskapligt arbete för läkare från tredjeland Vidare föreslås en kartläggning av hur ST-frågorna organiseras i landet.

Hur samlar vi mer underlag? Gemensam kunskapsbas hearingar + experter Öron 18/9 Kirurgi 5/10 Folkhälsa 9/10 Internmedicin 16/10 Radiolog och fysiologi 22/10 Specialitetsspecifika möten Allergologi 25/9 Barnkirurgi 7/11 Handkirurgi 12/11 Akutsjukvård 14/11

Hur samlar vi mer underlag? Övriga möten Smittskyddsinstitutet 19/10 Försäkringskassan 26/10 Helsedirektoratet 12/10 SKL 14/11 + 18/2 Grundutbildningsutredningen 2/10 Förfrågan om synpunkter till specialitetsföreningar/sektioner Förfrågan om synpunkter till studierektorer Experter för målbeskrivningar nya specialiteter

Gemensam kunskapsbas

Förutsättningar Hearing utgångspunkt Experterna fria händer Folkhälsa särskild utredning eftersom ej med i översynen Kartläggning av behovet Expert + folkhälsovetare Andra myndigheter

Resultatet? Generell föreskrift Målbeskrivningar Vägledning

Gemensam kunskapsbas för invärtesmedicinska specialiteter Internmedicin Kardiologi Gastroenterologi Endokrinologi Njursjukdomar Lungsjukdomar Hematologi Geriatrik Basspecialiteter Kunskapsbas gemensam för grupp av specialiteter med släktskap Gemensam kunskapsbas

GK internmedicin Primärjoursuppdraget akut uppdrag, omhänderta patienten på ett adekvat sätt det första dygnet Lista på tillstånd – vägledning? övrigt uppdrag

GK internmedicin Primärt handlägga vanliga tillstånd från angränsande specialiteter De stora folksjukdomarna Multisjuklighet kräver kunskap och förmåga att handlägga sjukdomstillstånd utanför den egna specialiteten Lista på tillstånd – vägledning?

GK internmedicin Vidare kunskaper Goda kunskaper och erfarenhet av palliativ vård. Goda kunskaper kring den åldrande människan, akuta och kroniska sjukdomar hos äldre, samt veta hur detta kan skilja sig jämfört yngre individer. Förmåga att se patienten ur ett helhetsperspektiv samt kunna värdera behandlingsvinst ur ett individuellt perspektiv. Mycket goda kunskaper avseende läkemedel, farmakokinetik, biverkningar, interaktioner, dosreduktioner mm.

GK internmedicin Nuvarande målbeskrivning Att kunna handlägga de internmedicinska akuta sjukdomarna och de till internmedicin relaterade sjukdomstillstånden. Att initialt kunna handlägga de vanliga och viktiga internmedicinska sjukdomarna och sjukdomstillstånden samt vanliga och viktiga tillstånd inom grenspecialiteter och angränsande basspecialiteter. Att behärska invasiva och icke invasiva åtgärder och metoder relevanta för det internmedicinska kompetensområdet.

GK internmedicin Ny målbeskrivning Att kunna handlägga de internmedicinska akuta sjukdomarna och de till internmedicin relaterade sjukdomstillstånden. Att initialt kunna handlägga de vanliga och viktiga internmedicinska sjukdomarna och sjukdomstillstånden samt vanliga och viktiga tillstånd inom grenspecialiteter och angränsande basspecialiteter.

GK internmedicin Ny målbeskrivning forts Att behärska läkemedelsanvändning i syfte att kunna individualisera behandlingen utifrån patientens ålders, kön, njurfunktion mm. Att självständigt kunna värdera ett läkemedels farmakodynamik, farmakokinetik, bi-verkningar och interaktioner samt kunna värdera polyfarmaci. Att följa upp akuta och kroniska sjukdomar hos äldre, samt veta hur detta kan skilja sig jämfört yngre individer. Att kunna besluta om och initiera palliativ vård.

GK internmedicin Utbildningens struktur Tidigt inom egen specialitet Tidigt akutmott/AVA Flexibilitet att välja vilka placeringar som ska ingå Enheter med bred allmän invärtesmedicinsk verksamhet att föredra Placering på enhet som behandlar stroke, yrsel, EP Tidsåtgång 2 år, varav 1 på akutmott

GK Internmedicin Övrigt Dubbelspecialisering ST-utbildningen syftar inte till att uppnå bakjourskompetens Utvecklingen av specialiteten akutsjukvård påverkar

Målbeskrivning geriatrik

Målbeskrivning geriatrik, Delmål 1-12 Medicinska delmål gerontologi helhetsyn och beaktande av medicinsk, funktionell, psykologisk och social funktion etiska aspekter, individuell bedömning vanliga sjukdomar läkemedel rehab palliation angränsande specialiteter olika vårdformer hälsorisker/sjukdomspanorama äldrevårdens organisation lagar och förordningar