En översyn av riksintressen pågår Regeringens direktiv till utredaren säger följande: En särskild utredare får i uppgift att göra en översyn av 3 kap.miljöbalken och relevanta delar av 4 kap. miljöbalken. Utredaren ska föreslå sådana ändringar som ger ett system för hushållning med mark- och vattenområden särskilt med avseende på områden av riksintresse som är: Ändamålsenligt, anpassbart över tiden Fokuserat på väsentliga och aktuella behov Som inte leder till onödiga inskränkningar i användningen av mark- och vattenområden eller för planeringen av hur områdena ska användas Systemet ska vara rättssäkert Enkelt, överskådligt och begripligt Samt underlätta en enhetlig tillämpning i hela landet

Grunden för riksintresseutpekande Prop 1985 / 86:3 Lägger ribban Bakomvarande syftet är att skydda det samiska sammhället och dess kultur Det är av största betydelse att beakta de funktionella samband som måste finnas mellan olika delområden för att renskötsel skall vara möjligt och samekulturens fortbestånd därmed garanteras Säger vad som skall anses vara av riksintresse “Därför får sådana områden som har avgörande betydelse för att bedriva renskötsel I en viss sameby anses vara av riksintresse”

Vad Sametinget måste förhålla sig till Minskade resurser och kompetens hos andra planeringsmyndigheter Generellt sett minskad kunskap om renskötsel i samhället Prop 1985 / 86:3 => Syftet och grunden för att rennäring utgör riksintresse och vad som behöver skyddas minns snart bara av pensionärer Vad leder detta till Krav på att riksintresseframtagning skall omfattas av likartade metoder, beskrivningar och process oberoende av vilket riksintresse det handlar om Svårare för beslutsfattare att göra korrekta avvägningar mellan intressen Svårare att kommunicera renskötselns problem och behov Ökat behov av information och utbildning Behov av fler och bättre kontaktytor mot andra myndigheter

Renbrukslandskapet

Omvärdsfaktorer

En komplex markanvändning Ökar behovet av tillgång till areal Försvårar utpekande av riksintresse Ökar kravet på tillgång till pedagogiska redskap

Renen är semi- domesticerad ”det betyder, så tam som den behöver vara för att fungera i renskötsel” Renen har kvar mycket av sitt naturliga beteende Se renen som en skördemaskin den samlar in betesresurser som är utspridda i landskapet Den hämtar resursen på olika platser beroende av årstid och väder och vind och de förutsättningar som råder under just detta år Renen undviker infrastruktur och mänsklig aktivitet med ett avstånd av 1-12 km

Vad händer på riksintressefronten? Sametinget avser peka ut riksintresse i Härjedalen och Dalarna Remissvaren visar ett behov av Ökat stöd till de som skall tillämpa miljöbalk, hushållningsförordning samt plan och bygglag Ökad samordning mellan myndigheter Ökad kunskap om renskötsel hos planeringsmyndigheter Förbättrad rutin hos sametinget för att säkerställa en god arbetsprocess vid framtagande av riksintressen Införande av spårbarhet av varför intresseutpekandet förändras över tiden det vill säga uppbyggnad av en kunskaps bas över vad som påverkar rennäring och på vilket sätt Sametinget avser att arbeta med ovan nämnda frågor samt genomför också i nuläget en översyn av hur rennäringens intressen hanteras och tillvaratas vid prövningar.

Många av dessa behov kan lösas med hjälp av projekt RBP Organisationen inom RBP bidrar med följande: Kunskapsinsamling genom referensgrupper Kunskapsspridning/Utbildning/stödfunktion Samordning genom en övergripande Renmarksgrupp - Sametingets politiker - Sametingets tjänstemän - Samiska intresseorganisationer Myndighetssamverkan mellan Sametinget, andra centrala myndigheter och Länsstyrelse Teknikplattformen inom RBP bidrar med följande: Webbapplikationer som innehåller kartor, information och analys möjligheter. Det vill säga pedagogiska redskap Sametinget arbetar förnärvarande med att: Hitta nya sätt att arbete med remissförfarande inför planprocess och miljöprövning Genomlysa hur renskötselns behov av mark och vatten beaktas i samhällsplaneringen