Yrkesutbildning, klass och kunskap Mattias Nylund, mattias.nylund@ped.gu.se Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik (IPS), Göteborgs Universitet

Bakgrund: klass och integrering Turbulent utbildningspolitiskt läge (+100 reformer). Yrkesutbildning Reproduktionsproblemet. Människor från olika samhällsklasser får olika utbildningar som förbereder dem för helt olika roller i samhället. Yrkesutbildning. Reproduktionsproblemet: centralt problem i svensk utbildningspolitik under efterkrigstiden. Symboliska reformer: enhetsskolan 1962, Integrerad gymnasieskola 1970. En trend: 1976, 90-talets gymnasiereform (t.ex. kärnämnen och allmän högskolebehörighet), 25:4-regel, utbyggnad av vuxenutbildningen, mm. Styrande princip för svensk utbildningspolitik: ”integrering” (och utjämning). Denna utveckling bryts med de senaste årens utbildningspolitik som istället kännetecknas av ambitionen att hålla isär, att särskilja. T.ex. Gy11

Gy11: bakomliggande ideologi Allmän avsmalning av innehållet (programmål ersätts av examensmål, innehållet i kursplaner mer kontextbundet). NÄSTA SIDA Kärnämnen ersätts av gymnasiegemensamma ämnen (750-600 p) Allmän högskolebehörighet avskaffas som allmänt mål

Gy11: ett avsmalnat innehåll Tidigare programmål (för fordonsprogrammet):   ”Utbildningen förbereder för både nationella och internationella verksamheter, vilket ställer krav på språkkunskaper och förståelse av andra kulturella mönster. [ …] kan kommunicera på svenska och engelska med sikte på behovet i yrket, samhällslivet och vidare studier.” (Skolverket 1999). … vilket ersätts av följande skrivelse i de nya examensmålen: ”Eleverna ska också utveckla ett yrkesmässigt språkbruk som fungerar i olika situationer med ett ordförråd som är relevant för yrket i både svenska och engelska. Dessutom ska eleverna utveckla sin förmåga att dokumentera sitt arbete enligt de krav som finns inom branschen.” (Skolverket 2011b).

Gy11: vad är viktig kunskap? Generellt: Samhällskunskap halveras, svenskämnet halveras, estetisk verksamhet tas bort, 50p i historia införs; ind.val. minskar (300 till 200 p) och skall som princip styras mot programfördjupning. I korthet; minskat utrymme för allmänteoretiska kunskaper och samhällsorientering, etc., mer utrymme för det programspecifika.

Gy11: efterfrågestyrning och mytbildningar Allmänt om innehåll: stark framflyttning av arbetsgivarnas inflytande. ”Efterfrågestyrning” Historisk erfarenhet av arbetsgivarstyre Kunskapers livslängd Ett glapp mellan elever och reformen om vad som uppfattas som viktig kunskap i yrkesutbildning Detta illustreras förmodligen också av att färre ungdomar sökt sig till de nya yrkesprogrammen (ca 10%). Intressant ur ett historiskt perspektiv. Myter om yrkesutbildning: 1) Ungdomar ointresserade av teoretiska kunskaper? 2) Låg genomströmning i de yrkesorienterade utbildningarna?

Gy11: kritiska reflektioner ”Två olika läroplaner”, på flera sätt tillbaka till strax innan tiden för den integrerade gymnasieskolan (tidigt 70-tal). - kategoriskillnad yp/sp (mål, ämnen, avnämare), examen, arbetsgivarkontroll (lokalt), färdigutbildning, avskaffad högskolebehörighet, mycket olika lärarutbildningar ”Just-in-time”: affärsmässig planering (av arbetsgivare) snarare än politisk planering (av folkvalda). Arbetsgivarnas inflytande a) en ideologisk social kraft, b) inte folkvalda, c) inte representativa för folkflertalet, d) speciellt problematiskt för LO-kollektivet Svårt att se hur skolans kritiska utjämnande funktioner skall få utrymme. Reproduktionsproblemet cementeras. Olika elevgrupper förbereds för olika framtida roller i såväl samhället som i den sociala arbetsdelningen.

Gy11: en del av en trend En ”devalvering” av yrkesutbildning som fält, ökad ojämlikhet för samhällets sociala fördelning av kunskap mellan samhällsklasser. Gy11: ingen allmän högskolebehörighet för yrkesprogram. Avskaffandet av 25:4-regeln. Kraftiga nedskärningar i Komvux. Yrkeslärarutbildningen halveras, blir tillsammans med lärlingslärarutbildningen de kortaste lärarutbildningarna. Yrkeslärare och lärlingslärare (och modersmålslärare) är de enda lärarkategorierna undantagna från kravet på legitimation. ”Avpedagogisering”: arbetsmarknadens diktat vinner allt mer företräde på bekostnad av inflytandet från utbildade, eller professionella. Utbildning – samhälle/ socialisation. Ökade klasskillnader.