Är svensk intensivvård könsjämlik?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Datajuridik i vardagen av betydelse för kvalitetsregister
Advertisements

SCB i Almedalen 2012 Statistikens betydelse för samhället
Rapport Allmänheten om vegetarisk mat Djurens Rätt
Intensivvård och äldre
SIR IT-möte 2010 Stockholm Svenska Intensivvårdsregistret
Medlemsundersökning 2012 Organisationsutredningen
Asperger syndrome and schizophrenia Psychiatric and social cognitive aspects Tove Lugnegård 2012.
Inventering av personer med psykiska funktionshinder i Halland
SIR:s fortbildningskurs & årsmöte mars 2012 Välkommen!
SIR-utbildningsdag Välkomna! SIR-utbildningsdag
Landstingsplan Landstinget i Kalmar län.
Primärvård 2012 Kaisa Mölläri, Sanna-Mari Saukkonen och Sami Fredriksson Primärvård
Behöver vi främja kvinnors företagande? Vad behöver kvinnor som företagare? Ser kvinnors och mäns behov olika ut? Gör stöden någon nytta? Spelar kön någon.
M Bergeling, Qulturum Resultatrapport patientskador Resultat från strukturerad journalgranskning enligt GTT (Global Trigger Toal), för patient inskriven.
Young People from a Public Care Background - pathways to education in Europe(YIPPEE) ”Ungdomar som varit placerade i familjehem eller på institution –

1 Sårbarhetsanalys av vägtransportnätverk Erik Jenelius Avd. för transport- och lokaliseringsanalys, KTH VTI Transportforum, Linköping, januari 2007.
Regional tillväxt- och innovationspolitik Claes Norell
VG Primärvård Ordförandekonferens 10 juni Antal registrerade vårdval.
UNIONEN - tillgänglighet under semestern 2014
Södra Älvsborgs Sjukhus Självskadenoder Satsning av regeringen Överenskommelse mellan regering och SKL Södra Älvsborgs Sjukhus.
Vara vård värd Överblick över svensk ätstörningsvård utifrån Riksät.
Svenska Intensivvårdsregistrets 10 nationella kvalitetsindikatorer
Riskjustering Johan Bring. Målsättning Förklara de statistiska grunderna för att kunna förstå beräkningarna i SAPS3.
Angela Bång Johan Herlitz Karin Winge Birgitta S Wireklint Rapport 3 1:e mars 2010 LINDRA studien LINDRA studien.
Tänk Sepsis - Tid är liv! Pär Lindgren Anna Wimmerstedt
Kvalitetsutveckling av studie- och yrkesvägledningen.
Olika mått på grad av fetma - Spelar det någon roll hur vi mäter?
Rapport i 3 delar Del 1 och 2 Del 3.
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Elmarknadens vinnare och förlorare Medial debatt vintern FERA 16 februari 2011 Per Forsling.
Projektansvarig ST-läkare Caroline Beijar Trossö vårdcentral
Nyheter inom barnfetmabehandling
Europeiska socialfonden
Ekonomirapporten. April 2014
Ambulant bedömning Rätt vård för äldre Glenn Larsson Verksamhetsutvecklare Ambulanssjukvården Halland.
Attitydundersökning – Myrorna 2010
Vägar till en jämlik hälsa
Systematisk uppföljning UIV
Ekonomiredovisning SIR 2009 Göran Karlström
Projektledare Åsa Bruhn, Högskolan Dalarna
Experimentell utvärdering Språkteknologisk forskning och utveckling (HT 2006)
Inventering av personer med psykiska funktionshinder i Halland 2015 Bakgrund Kommunerna ska enligt 5 kap. 8§ socialtjänstlagen göra sig väl förtrogen med.
Omnibuss KPA Pension. 2 Hur skulle du reagera om du fick veta att dina pensionspengar placeras i företag som producerar pornografi? Med pensionspengar.
Projekt Kortare Väntetider - mål Tillgänglighet till vård och behandling ska följa regionens vårdgarantier Patienterna ska erhålla överenskommen tid för.
Det ekonomiska värdet i personnamn Angela Djupsjöbacka & Jonas Lagerström Åbo Akademi University
1 Anneli Juhlin FP
BORIS dagen 22/ A three-year behavioral treatment of obese children: the effect of age on change in BMI SDS and dropout rate Pernilla Danielsson,
SIR’s Årsrapport 2005 Thomas Nolin, FoU Caroline Mårdh, IT SIR
UNIONEN – ALLMÄNHETEN OM EGET FÖRETAGANDE MINDRE MÄTNING I SYFTE ATT TITTA PÅ INTRESSET FÖR MENTORSKAP VID START AV FÖRETAG Kund: Unionen Kontakt: Åsa.
VAD TÄNKER FINLÄNDARNA OM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA SERVICE OCH DESS FRAMTID?
Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Tankar om effekter och vidareutveckling.
Övervikt och fetma i Sverige
Benign hysterektomi Utfallsanalys av robotassisterad laparoskopi jämfört med andra operationsmetoder Nina K Billfeldt, spec.läkare KK Hallands sjukhus.
Genus och Kön.
Nationell Nivåstrukturering peniscancer
Primärvårdsforum Antibiotika Peter Iveroth.
Fysikexperiment 5p Föreläsning Utdrag ur Sten Hellmans föreläsning i Experimentella Metoder 2005 I allmänhet är den asymptotiska fördelningen.
Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) IVAStrama-SIR Mikrobiologi i svensk intensivvård Mossbylund RAF/RAF-M, Augusti 2007 Greger, Hans, Håkan, Lennart,
| Senior alert Könsskillnader Jan 2013 – Mar 2015.
Arbetsmarknadspolitiska insatser för kvinnor och män Hur effektiva är programinsatser utifrån ett könsperspektiv? - Några aspekter Jonas Månsson Linnéuniversitetet.
HALMSTAD KULTURFÖRVALTNING - KULTURUNDERSÖKNINGEN 2015 Anna Ragnarsson Senior Consultant Tel: Kontakt: Maria Gellert.
Statistik för AT-läkare Robert Hahn, Södertälje sjukhus.
Korstabeller och logistisk regression Samband mellan kvalitativa variabler.
”Cognitive ability, alcohol use and alcohol-related harm” Sara Sjölund MD, PhD Dept. of Public Health Sciences, Karolinska Institutet Presentation av avhandling.
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Strategi för hälsa
Samband mellan ohälsa i munnen och MNA ≤ 7 – data från Senior alert Jan 2013 – Juli Dennis Nordvall Statistiker, Qulturum.
Livsmedelsbegränsningar vid neutropeni efter allogen stamcellstransplantation Erik Sjögren Nellie Haraldsson.
Presentationens avskrift:

Är svensk intensivvård könsjämlik? Malin Banck*/Folke Sjöberg/Sten Walther/Göran Karlström/Thomas Nolin/ Silvana Naredi/Caroline Mårdh/Lotti Orvelius/Carolina Samuelsson*, Svenska Intensivvårdsregistret, Karlstad *och Hallands sjukhus Region Halland 

Svenska Intensivvårdsregistret Är svensk intensivvård könsjämlik? Malin Lindskog*, Folke Sjöberg, Sten Walther, Göran Karlström, Thomas Nolin, Silvana Naredi, Caroline Mårdh, Lotti Orvelius, Carolina Samuelsson * Svenska Intensivvårdsregistret, Karlstad och *Hallands sjukhus Halmstad Region Halland BAKGRUND Det kan föreligga epidemiologiska, sociala och biologiska skillnader mellan kvinnor och män som påverkar deras respektive behov av intensivvård och effekt av intensivvård. För en del tillstånd, såsom exempelvis hjärtstopp, multitrauma, sepsis, KOL och ARDS (Acute respiratory distress syndrome) tyder experimentella studier och case control studier på att kvinnligt könshormon är associerat med överlevnadsfördel. Jämlik vård innebär att patientens kön inte ska påverka vårdens omfattning och kvalitet. Historiskt har könsskillnad i terapival, resursallokering och utfall identifierats inom sjukvård. När osakliga skillnader uppmärksammas finns förutsättningar för att initiera insatser för en jämlikare vård (1). 2017-04-03 Svenska Intensivvårdsregistret

Svenska Intensivvårdsregistret Är svensk intensivvård könsjämlik? Malin Lindskog*, Folke Sjöberg, Sten Walther, Göran Karlström, Thomas Nolin, Silvana Naredi, Caroline Mårdh, Lotti Orvelius, Carolina Samuelsson * Svenska Intensivvårdsregistret, Karlstad och *Hallands sjukhus Halmstad Region Halland MÅL Att inom svensk intensivvård studera: utnyttjande, resursallokering och utfall för kvinnor och män om epidemiologiska data tyder på att fertila kvinnor har en överlevnadsfördel vid intensivvård av hjärtstopp, KOL, multitrauma, ARDS och sepsis om organdonatorskap skiljer sig mellan kvinnor och män METOD Samtliga inrapporterade 55521 intensivvårdstillfällen hos patienter >15 år under jan 2009-mars 2011 från 48 sjukhus (57 IVA) med uppgift om sjukdomsgrad (SAPS3, Simplified Acute Physiology Score och EMR, Estimated Mortality Rate) studerades (2). För vårdtillfällen där vårdtyngd registrerats (n=40158) mättes intensivvårdsnyttjande med variablerna vårdtid, VTS (Vårdtyngd Sverige-poäng) och vårdintensitet (VTS/vårdtid). Som utfallsvariabler mättes IVA-mortalitet, 24-timmarsmortalitet, 30- dagars mortalitet (OMR 30d) och riskjusterad mortalitet (SMR). Logistisk regression, där det kontrollerades för ålder och sjukdomsgrad, genomfördes för att jämföra 30 dagars mortalitet mellan kvinnor och män med de fem utvalda primärdiagnoserna. Studien är godkänd av regional etiknämnd i Linköping. De skillnader mellan kvinnor och män som kommenteras är statistiskt signifikanta (p<0.05). 2017-04-03 Svenska Intensivvårdsregistret

Svenska Intensivvårdsregistret Är svensk intensivvård könsjämlik? Malin Lindskog*, Folke Sjöberg, Sten Walther, Göran Karlström, Thomas Nolin, Silvana Naredi, Caroline Mårdh, Lotti Orvelius, Carolina Samuelsson * Svenska Intensivvårdsregistret, Karlstad och *Hallands sjukhus Halmstad Region Halland RESULTAT Demografi: Män är äldre (median 64 vs 63 år) och har högre sjukdomsgrad (EMR 22.1% vs 20.5%) än kvinnor vid intensivvårdstillfällets start (figur 1). Intensivvårdskonsumtion: 57% av alla intensivvårdsvårdtillfällen och 60% av all intensivvårdstid användes av män. Män har längre vårdtid än kvinnor och skillnaden ökar ju högre sjukdomsgrad patienten har (figur 1 och 3). Mortalitet: Män har högre 30-dagars mortalitet än kvinnor men det föreligger ingen skillnad i riskjusterad mortalitet figur 1. Hos patienter under 45 år är SMR lägre för kvinnor än för män (könskvot 0,85). Hos patienter med låg sjukdomsgrad (EMR<20%) är SMR lägre för kvinnor än för män (könskvot 0,86) (figur 2). Organdonation: Av de som avled på IVA var 59% män och 41% kvinnor. Större andel av avlidna kvinnor än avlidna män blev organdonatorer. Överlevnad efter hjärtstopp, sepsis, ARDS, KOL och multitrauma: Efter riskjustering för sjukdomsgrad och ålder var manligt kön associerat med en högre oddskvot för död vid 30 dagar jämfört med kvinnor i gruppen under 46 år. Hos individer över 45 år sågs ej överlevnadsfördel kopplat till kvinnligt kön (tabell 1) . 2017-04-03 Svenska Intensivvårdsregistret

Svenska Intensivvårdsregistret Är svensk intensivvård könsjämlik? Malin Lindskog*, Folke Sjöberg, Sten Walther, Göran Karlström, Thomas Nolin, Silvana Naredi, Caroline Mårdh, Lotti Orvelius, Carolina Samuelsson * Svenska Intensivvårdsregistret, Karlstad och *Hallands sjukhus Halmstad Region Halland Figur 1. Könskvot (kvinnor/män) för studerade utfallsvariabler. Kvinnor har lägre sjukdomsgrad (EMR), lägre 30 d mortalitet (OMR 30d) och kortare vårdtid än män. Riskjusterad mortalitet (SMR) och vårdintensitet skiljer inte mellan könen. 2017-04-03 Svenska Intensivvårdsregistret

Svenska Intensivvårdsregistret Är svensk intensivvård könsjämlik? Malin Lindskog*, Folke Sjöberg, Sten Walther, Göran Karlström, Thomas Nolin, Silvana Naredi, Caroline Mårdh, Lotti Orvelius, Carolina Samuelsson * Svenska Intensivvårdsregistret, Karlstad och *Hallands sjukhus Halmstad Region Halland Figur 2. SMR grupperat efter sjukdomsgrad och kön. I gruppen med EMR≤20% har kvinnor lägre SMR än män. 2017-04-03 Svenska Intensivvårdsregistret

Svenska Intensivvårdsregistret Är svensk intensivvård könsjämlik? Malin Lindskog*, Folke Sjöberg, Sten Walther, Göran Karlström, Thomas Nolin, Silvana Naredi, Caroline Mårdh, Lotti Orvelius, Carolina Samuelsson * Svenska Intensivvårdsregistret, Karlstad och *Hallands sjukhus Halmstad Region Halland Figur 3. Medianintensivvårdstid (25%-75%) hos män och kvinnor med olika sjukdomsgrad. Vårdtid är kortare för kvinnor än för män i alla tre grupperna. 2017-04-03 Svenska Intensivvårdsregistret

Svenska Intensivvårdsregistret Är svensk intensivvård könsjämlik? Malin Lindskog*, Folke Sjöberg, Sten Walther, Göran Karlström, Thomas Nolin, Silvana Naredi, Caroline Mårdh, Lotti Orvelius, Carolina Samuelsson * Svenska Intensivvårdsregistret, Karlstad och *Hallands sjukhus Halmstad Region Halland Tabell 1. Riskjusterad oddskvot (OR) 30-dagarsmortalitet män vs kvinnor. Hos intensivvårdspatienter under 46 år är oddskvot för död vid 30 dagar signifikant högre för män än för kvinnor. För patienter över 45 år ses inte motsvarande skillnad. 2017-04-03 Svenska Intensivvårdsregistret

Större andel avlidna kvinnor blir organdonatorer än avlidna män. Är svensk intensivvård könsjämlik? Malin Lindskog*, Folke Sjöberg, Sten Walther, Göran Karlström, Thomas Nolin, Silvana Naredi, Caroline Mårdh, Lotti Orvelius, Carolina Samuelsson * Svenska Intensivvårdsregistret, Karlstad och *Hallands sjukhus Halmstad Region Halland SLUTSATS Det finns könsskillnader vad gäller utnyttjande av och utfall efter intensivvård i Sverige: Manliga patienter är fler, sjukare, äldre och vårdas längre än kvinnliga patienter. Större andel avlidna kvinnor blir organdonatorer än avlidna män. Intensivvårdade kvinnor i fertil ålder har högre risk- och åldersjusterad överlevnad än män vid diagnoserna KOL, sepsis, hjärtstopp, ARDS och multitrauma. För första gången stödjer data på befolkningsnivå tidigare forskningsresultat som visat att könshormonnivåer sannolikt påverkar utfall vid svår skada eller kritisk sjukdom. REFERENSER Poon et al, Am Heart J 1: 66-73, 2012 (2) Metnitz et al, Intensive Care Med 2005, 31:1336-1344 2017-04-03 Svenska Intensivvårdsregistret