Folkhälsofrukost 15 juni

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Upplägg Vad är folkhälsa? Definition och övergripande rekommendationer för hur man bör arbeta Vad ska vi göra inom folkhälsa? Mål och styrdokument Vad.
Advertisements

Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Hälsolyftet och LSH-studien
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
METODIK FÖR FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE I PRIMÄRVÅRDEN
Socialdepartementet Strategi för funktionshinderpolitiken Nationell konferens 16 mars 2011 Ulrik Lindgren Politisk sakkunnig för Maria Larsson.
Kvinnofridsprogrammet i Malmö Grundvärderingar •Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor.
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
Långsiktig beteendeinriktad behandling för livsstilsförändringar
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Handlingsplan för barn och ungdomar Hälsosamtalet i skolan
Hälsoenheten Södertälje
Länets kommuner i samverkan
Hälsa på samhällsnivå Hur vill du jobba med kapitel 7.
Vårdsamverkan Fyrbodal
Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter
Vad menar vi med begreppet behov?
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Presentation av fokusrapporten: Prevention inom hälso- och sjukvården
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
Länsgemensam ledning i samverkan
19 november 2014 Varför SIP ? 19 november
Bilder för lokal utbildning
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Trender och förändringar  Saknar indikator: Att få ett arbete är en viktig del i etableringen.
Vägar till en jämlik hälsa
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
Disposition och utgångspunkter
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Information om pågående överenskommelser 2013 mellan staten och SKL.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
19 april april 2006 Hållbarhetsrådet 1/ bildades Hållbarhetsrådet Tillhör Boverket, med eget Råd som beslutar om.
Kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program.
Folkhälsoteamet, norra Örebro län Barns och ung- domars livs- villkor och levnadsvanor 20 Äldres hälsa Samverkan/dialog Bokslut Samhällsplanering.
1 Handlingsprogram för folkhälsoarbetet Fastställt av regionfullmäktige i september FHK2003.
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
Välfärdsrapport för Linköping 2010 Välfärdsrapporten ska  Ge kommuninvånare, förtroendevalda och anställda ökad kunskap om välfärdens tillstånd och utveckling.
Inledning: Vi kommer nu ta vid där Pia slutat där hon beskrivit förskjutningen av folkhälsoarbetets sätt att arbeta. . Vi har folkhälsopolicyn för Halland.
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
Södra Sveriges folkhälsoarbete ”En KRAM i skuggan” Emma Carlstedt
Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” -
Landstingsplanen Målområde 1 – en god och jämlik vård och hälsa Jämlik vård och hälsa För att motverka av ökade hälsoskillnader.
Hur kan vi använda Skånes befolkningsundersökningar i det hälsoinriktade arbetet? Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Region Skåne.
Ingemar Götestrand Goda exempel på hälsoinriktad struktur Vårdprogram Flödesmodeller Livsstilsteam Livsstilsmottagning Hälsorum Egenvårdsrum.
Förbättringsområde folkhälsa Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Överenskommelse mellan staten och SKL.
Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutat av landstinget och kommunerna i Östergötland.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
HFS – nätverkets grundidé Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/Region Östergötland Nationell koordinator för.
Hur arbetar vi vidare i Östergötland utifrån Östgötakommissionens och Nationella kommissionens rekommendationer? Margareta Kristenson Professor i socialmedicin.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016
En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett av de nya nationella målen för folkhälsan
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Varför en satsning på psykisk hälsa?
Avdelningen för vård och omsorg
Varför en satsning på psykisk hälsa?
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Vi är överens…. Vi samverkar för god, jämlik och
En stad för alla Göteborgarnas livschanser ska utjämnas Budget 2014
Samordnad utveckling för god och nära vård
SKL:s uppdrag Intressebevakning och omvärldsanalys
Universellt preventionsarbete – tidigt främjande insatser
Presentationens avskrift:

Folkhälsofrukost 15 juni Folkhälsan angår alla. Hur kan vi som arbetar i landstinget tillsammans med andra aktörer bidra till bättre folkhälsa? Välkommen!

En god och jämlik hälsa för alla i länet 1. Goda livsvillkor 2. God miljö 3. Goda arbetsförhållanden 4. Hälsosamma levnadsvanor 5. God psykisk hälsa FHP 2005 Alla förvaltningar och bolag - utgångspunkt för folkhälsoarbetet i alla landstingets verksamheter. Alla mål kan omfatta hälsosamt åldrande minst kring arbetsförhållanden

GODA LIVSVILLKOR Inledning Catharina Barkman - Hälso- och sjukvårdsförvaltningen God Morgon Vården Ludvig Rasmusson kåserar kring hälsa och livsvillkor Olika livsvillkor – en utmaning för vårdcentralens hälsoarbete Lena Lundh - Centrum för Allmänmedicin Kommunalt folkhälsoarbete i möte med landstinget Elisabeth Skoog Garås - Botkyrka kommun Från handlingsplan till insatser – information Gunnar Åberg, Jenny Sydhoff - Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin

Lena Lundh Distriktssköterska, FPU ledare doktorand Olika livsvillkor – en utmaning för vårdcentralernas hälsoarbete Folkhälsofrukost 15 juni 2012 Lena Lundh Distriktssköterska, FPU ledare doktorand

Fortbildning inom hälsofrämjande, exempel: Motiverande samtal Levnadsvanor - Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Hälsosamtal för 75-åringar Risk för undernäring

Bakgrund Stora skillnader i hälsa Södertälje har den högsta dödligheten i länet 20 % av männen och 15 % av kvinnorna röker dagligen 61 % av männen och 46,5 % av kvinnorna är överviktiga Hälften av kommunens invånare är av utländsk härkomst Folkhälsorapport 2011

Livsstilsskolan ”Tänk om” En kurs om livsstilens betydelse för hälsan Startade som ett projekt 2009, Hälsoenheten i Södertälje Målgrupp: personer med socioekonomisk svår situation Utländsk härkomst

”Tänk om” Serie med 6 föreläsningar där olika områden belyses ur ett hälsoperspektiv Individuella möte konditionstest, samtal om fysisk aktivitet, motiverande samtal Fortsatt stöd och behandling på hälsoenheten

Samverkanspartners Södertälje kommun Arbetsmarknadscentrum ABF Ortodoxa kyrkorna Arbetsförmedlingen Arbetslivsresurs Öppen vårds psykiatrin Efter projekttiden slut Man Power – deltagarna går kursen innan de går ut i arbetslivet

Resultat 166 bjöds in till 11 kurser 83 personer deltog (2009-2010) 61 fullföljde hela programmet 58 deltog i hälsoenhetens program Stark samverkan och samsyn mellan olika aktörer för att stödja målgruppen. Långsiktigt arbete, tålamod och att se möjligheterna. Små livsstilsförändringar och under lång tid 10

Wasa vårdcentral Hälsofrämjande mottagning Start våren 2010 – arabisk/assyrisk talande sjuksköterska Målgrupp: socialt och ekonomiskt utsatta grupper i Geneta och Ronna Utskick informationsblad på arabiska Kontakt med kyrkor SFI Deltagarna Avgiftsfria besök

Program Individuella möten Frågeformulär om hälsotillstånd, fysisk aktivitet, tobak/alkoholvanor Provtagning kolesterol, blodsocker, längd och vikt (BMI), midjemått, blodtryck

Åtgärder Kost och motionsråd – arabiska Hänvisning t.ex. sjukgymnast, blodtrycksmottagning, diabetessjuksköterska, kurator, hälsoenheten Friskvårdsaktörer i området Föreläsningar på SFI Stavgångs/promenad grupper 1 timme 3 ggr/v Genetadagen 13

Resultat Identifierat 80 % med högt BMI (324) Hälsosamtalet underlättas när samtalet kan genomföras på patientens eget språk och vårdgivaren är förankrad i kulturen Ökad förståelse för samband mellan fysisk aktivitet och viktminskning/hälsa

Hälsoenheten i Södertälje Ulla Lennartsson BM, Mia Löfqvist sjukg, Gerda Adelgren DSK och Anne Larsson DSK 08-550 254 85 www.slso.sll.se/halsoenheten Carema vårdcentral Wasa, Suheyla Aslan, sjuksköterska, 08-550 288 00

Vill du veta mer? Lena.k.lund@sll.se

Kommunalt folkhälsoarbete i möte med landstinget Elisabeth Skoog Garås

Såväl landstinget som kommunens styrdokument: Utvecklingsfokus

Policy och handlingsplan folkhälsa Statens ambitioner Kommunens ambitioner Policy och handlingsplan folkhälsa Nuläge Landstingets ambition Botkyrkaborna är friskare och mår bättre Folkhälsoarbetet ska leda till att hälsoläget förbättras för alla och att skillnader i hälsa minskar mellan olika grupper inom Botkyrka och i jämförelse med länet och landet kvinnor och män med olika livsvillkor (socioekonomi) , levnadsförhållanden (boendemiljö, arbetsmiljö etc), olika ursprung, med eller utan funktionsnedsättning, olika faser i livet mm .

Likheter - policy Ojämlikhet i hälsa ska minska Grupper = samtliga MR Hållbar utveckling: i all verksamhet - långsiktigt främja befolkningens hälsa Barn ungdom, unga vuxna, mitt i livet, äldre Hälsoläget förbättras för alla och att skillnader i hälsa minskar Grupper = samtliga MR Hållbar utveckling: en av 6 utmaningar: Botkyrkaborna är friska och mår bra Barn-tonår, unga vuxna-mitt i livet, seniorer

Skillnader - policy Några utvecklingsarbeten som andra aktörer kan genomföra Några verksamheter är utpekade Utvecklingsarbete som kommunen själv kan påverka Andra aktörer viktiga Verksamheterna har angett vad de kan påverka

Mål 1. Goda livsvillkor: ojämlikhet i hälsa ska minska Beakta skillnader i hälsa grupper Motverka utanförskap och segregation, stimulera till delaktighet Uppmärksamma flickors och pojkars livsvillkor - barnkonventionen Förbättra förutsättningarna utifrån medellivslängden och hälsan Folkhälsoarbete utifrån kunskap om hälsans bestämningsfaktorer Följa hälsan & bestämningsfaktorer - kunskap om livsvillkor, jämlik hälsa Samverkan olika aktörer, hälso- främjande livsvillkor + levnadsvanor Generella lösningar systematiskt utformas -> nå med störst behov Fånga upp olika gruppers behov - målgruppsanpassa service/stöd Arbeta med såväl strukturella som kompenserande åtgärder Samtliga nationella folkhälsomål – lyft utvecklingsbehov Samverkan andra aktörer

Likheter/skillnader – handling - utveckling Minska skillnader i hälsa Goda livsvillkor Likheter/skillnader – handling - utveckling Hälsoinformation till utsatta grupper Riktade insatser/kulturkompetens i primärvården -> motverka ojämlikhet i hälsa Utveckla, utvärdera, sprida kunskap om skadeförebyggande insatser Förbättra stöd för patienter/anhöriga som drabbas av våld i nära relationer Utveckla förutsättningarna trygghetskänsla i kollektivtrafiken Vidareutveckla/sprida metodik HKB Utveckla kunskap för att underlätta ett liv i balans Hälsokommunikatörer - skapa förutsättningar alla grupper integrera aktuell kunskap proportionell universalism Stärka skadeförebyggande arbetet bland seniorer flera risk- och skyddsfaktorer Förebygga + insatser för våld i nära relationer + hedersrelaterat våld/förtryck Miljö som stimulerar åtgärder för god folkhälsa samt mål om trygghet i miljön Hållbarhetskonsekvensbedömning - HåKB Interna (arbetsmiljö) och externa åtaganden (miljö) - BGV

Arbetssätt - likheter Policy och plan gäller alla verksamheter Samtliga verksamheter planerar, genomför och följer upp sitt folkhälsoarbete Samordning, planering och uppföljning centralt ur befolkningsperspektiv genomföra planera Följa upp analysera

Förslag till särskilda områden där vi kan samarbeta mer Utveckla samverkan mellan kommunens och landstingets aktörer Förslag till särskilda områden där vi kan samarbeta mer Sammanhållet ansvar? Kommunens nuvarande och ev kommande hälso & sjukvård Främjande föräldrar föräldrastöd under barnets hela uppväxt 0-17 år Hälsofrämjande perspektiv - flickor och pojkar i utsatta livssituationer Utbildning, praktik och arbete – integrera ”hälsa” vid kartläggning av behov, resurser och förmåga Främjande arbetet kring goda levnadsvanor – t.ex stärkt samarbete (FaR) Att kvinnor och män som brukare och anhöriga får stöd och insatser utifrån behov och förutsättningar - att göra jämlikt är att göra olika Anhörigsstöd enligt nya Hälso- och sjukvårdslagen Uppsökande och förebyggande hembesök Climatools – beredskap för värmeböljor (22 000)

Kommissionen för sociala bestämningsfaktorer för hälsa ”Det är etiskt tvingande att utjämna ojämlikheten i hälsa. Social orättvisa gör att många människor dör i onödan”

Landstinget arbetar på många sätt med folkhälsan… ”Landstinget är både en stor arbetsgivare och en stark kund… och har ett demokratiskt ansvar för jämlik service till länets medborgare avseende hälso- och sjukvård och trafik. Landstinget arbetar på många sätt med folkhälsan… Det betyder att landstingets olika verksamheter har en daglig effekt på medborgarnas hälsa och levnadsvanor.” Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg

Tre strategier i handlingsplanen Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Samverkan med andra aktörer Kommunikation och 27 prioriterade insatser FHP 2005 Alla förvaltningar och bolag - utgångspunkt för folkhälsoarbetet i alla landstingets verksamheter. Alla mål kan omfatta hälsosamt åldrande minst kring arbetsförhållanden För alla insatser anges tydligt vilken /vilka förvaltningar och bolag som har huvudansvaret för att insatsen genomförs

Mål 1 Goda livsvillkor Utveckla hälsoinformation till utsatta grupper Utveckla riktade insatser och kulturkompetens i primärvården för att motverka ojämlikhet i hälsa Utveckla, utvärdera och sprida kunskap om skadeförebyggande insatser riktade till barn, ungdomar och äldre Hälso- och sjukvården ska förbättra stödet för patienter som drabbas av våld i nära relationer och deras anhöriga 1 +2 Socioekonomiska skillnader följer med upp i åldern äldre invandrare 3 Skador bland äldre (Lollo exempel?) 4 Våld finns även i den äldre gruppen

Mål 1 Goda livsvillkor forts. Utveckla förutsättningarna för att kollektivtrafiken ska vara en plats där människor känner sig trygga Vidareutveckla och sprida metodik för hälsokonsekvens­bedöm-ningar, HKB, till användare inom SLL och i länets kommuner Utveckla kunskap för att underlätta ett liv i balans Skapa förutsättningar för ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 +2 Socioekonomiska skillnader följer med upp i åldern äldre invandrare 3 Skador bland äldre (Lollo exempel?) 4 Våld finns även i den äldre gruppen

Fem frukostmöten kommer att presentera Folkhälsopolicyns fem mål och handlingsplanen Handling för hälsa 2012-2014 15 jun Mål 1 Goda livsvillkor 14 sep Mål 2 God miljö 12 okt Mål 3 Goda arbetsförhållanden 16 nov Mål 4 Hälsosamma levnadsvanor 14 dec Mål 5 God psykisk hälsa Välkommen!