RFMA Preventionsarbete med tonårsföräldrar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Upplägg Vad är folkhälsa? Definition och övergripande rekommendationer för hur man bör arbeta Vad ska vi göra inom folkhälsa? Mål och styrdokument Vad.
Advertisements

Men det här är väl ingenting nytt?
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Beteende Orsaker Orsaker Orsaker.
Drogförebyggare Håkan Fransson
det här bildspelet har ”kommit till åren”…så känns den gamla tidsinställningen för seg…tryck och håll ned ”page down”…och ”page up” om det går för fort..;)
Stockholmsenkäten 2012 Temarapport: Droger och spel Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2.
Ann-Charlotte Roupé, Lerbäckskolan, Lund –
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
Att främja psykisk hälsa under förskoleåren
SET Social Emotionell Träning
Vilka berättelser berättas?
Sexuellt utsatta pojkar
Steg 3 – Mötet RUTINER FÖR VÅRT ARBETSMILJÖARBETE
KÄNSLOR OCH SOCIALA FÄRDIGHETER – FÖRÄLDERN SOM VÄGLEDARE
Positiv Livskraft © Att komma dit du vill
”Jag vill vara konstruktiv i debatten”. ”Jag vill inte vara en papegoja och upprepa vad andra sagt i syfte att höra min egen röst…även fast den är trevlig.
Kommunikation och samspel
TÄNK TILL VÄRDEGRUNDSMATERIAL 2014.
Date LEDARUTVECKLING Coachning Jan 2010.
Nätmobbing/Cyberbullying
Instrumentell betingning
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Steg 2 – Mötet HUR ÄR VÅR ARBETSMILJÖ OCH VAD BEHÖVER VI GÖRA?
Ur Fem gånger mer kärlek av Martin Forster
Kommunikationsavdelningen
Vad är problemet? ...familjen... …jaha…och mer?
Barns relationer – en förutsättning för utveckling och lärande
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Föräldrakraft.
Kommunikationspsykologiska påverkansfaktorer
Att argumentera.
En arena för lek och kompisskap
Idrottspsykologi.
Personligt agerande PIE. IEI. LiU. Carina Höyheim 2010
Etik och moral Vad är rätt och fel?.
Eneffektiv användning En effektiv användning av resurser.
MAKTLEKAR.
Autism och Asbergers Syndrom
Definition Positiv Förstärkning Man tillför ett positivt stimulus som svar på en respons (ett beteende). Positiv förstärkning är en av de viktigaste komponenterna.
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
VIKSKOLANS VÄRDEGRUND
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
Föräldrakraft oktober 2006 Föräldrakraft. ”Moderna familjen” – dagens föräldrar har sällan tillgång till andra vuxna.
- Hur ser stress ut bland barn och ungdomar i jämförelse med vuxna? - Hur många drabbas av stressrelaterad ohälsa och varför? - Hur kan skola och hem samarbeta.
Hur kan man tillvarata föräldrarnas egna resurser? Tankar om empowerment.
1 KIF:s AFF Black Knights Värderingar
Kommunikationsprocesser
Älskade barn i skolan Ett EU projekt medfinansierat av
Rökfria miljöer - skolan
Hur pratar du med ditt barn om social medier?
Bedömning av individens kriminalitet
Coaching.
Kommunikation.
Samhället och individen
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Lektion 1:1 I vilka sammanhang kan det vara bättre att använda begreppet ”våld i nära relationer” än begreppet ”mäns våld mot kvinnor” – och tvärtom?
Träff 11 Välkomna!.
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
Träff 13 Välkomna!.
Informerar föräldrar om Barn- och Ungdomsverksamheten
ÅTGÄRDSPROGRAM.
PALLIATIVT UTVECKLINGS CENTRUM
Tips för bättre kommunikation
NOLLTOLERANS I UPPLAND
NOLLTOLERANS I UPPLAND
Tonåren är en väldigt speciell 
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

RFMA Preventionsarbete med tonårsföräldrar Kajsa Lönn Rhodin Maria Lalouni www.kometprogrammet.se

5-1

Uppmärksamhetsprincipen Härmningsprincipen Två viktiga principer Uppmärksamhetsprincipen Härmningsprincipen

Uppmärksamhetsprincipen Om ett beteende uppmärksammas ökar sannolikheten för att beteendet ska inträffa igen... ...uppmärksamma därför de beteenden du vill se mer av och minska fokus på problembeteenden.

Barn gör inte som vi säger – Härmningsprincipen Modellinlärning – mest effektiva sättet att lära in: Barn gör inte som vi säger – utan som vi gör

Pyramidens bas

Tid tillsammans Förutsättning för att stärka relationen. Föräldern behöver: Vara lyhörd för tonåringens initiativ och intressen. Skapa rutiner för samvaro. Fortsätta föreslå saker att göra tillsammans trots avvisande.

Kommunikation Tonläge – förmedla positiv förväntan. Tydlighet - förberedelser, en uppmaning i taget, ögonkontakt. Konsekvent – rutiner. Uppmuntran - fokus på det som fungerar, minska tjat.

Sokrates (filosof) född 469 f.Kr., död 399 f.Kr. Om ungdomar "Våra dagars ungdom uppträder ohövligt, föraktar auktoritet, har ingen respekt för äldre människor. De säger emot sina föräldrar, skryter, lägger benen i kors och tyranniserar sina lärare.” Sokrates (filosof) född 469 f.Kr., död 399 f.Kr.

Kriminalitet och normbrytande beteende Martin Karlberg, ILU & FoU-enheten, 2004 Kriminalitet och normbrytande beteende Normbrytande beteende % 70 Pojkar 10 Flickor 12 17 22 Ålder 11 Barndom Ungdom Vuxenålder

Pyramidens topp

Problemlösning Definiera problemet Förslag på lösningar Välj lösning Genomför lösningen Följ upp lösningen

Regler och konsekvenser Göra regler tydligare, mer förutsägbara. Hjälp för den vuxne att vara konsekvent och hålla sig lugn i konfliktsituationer. Göra handlingsplan för akuta situationer: Kartlägg risksituationer, vika kan kontaktas och vad kan förberedas? Vart kan föräldern och syskon ta vägen?

Minskning av beteendeproblem med 30-40%. ES - 0.8 Vad säger forskningen? Minskning av beteendeproblem med 30-40%. ES - 0.8 Barnen fungerade bättre i sociala sammanhang. Gav mer beröm till vänner. Föräldrarna använde mindre aversiva/ stränga metoder och mer beröm. Förekomst av fysisk bestraffning minskade.