Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
Gymnasieelevers tal om kroppsligt erfarande vid löpning Heléne Bergentoft.
Att hålla lektion i ämnet Idrott & Hälsa
Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
KOLLEGIAL HANDLEDNING REFLEKTION TILLSAMMANS I ARBETSLAG
Hur kan man bedöma Symboliska uttryck i slöjdföremål?
Från Fanta till Fleece Lokal pedagogisk planering Biologi åk 5
- en modell för skolutveckling
Modersmålsenheten 28 oktober 2013
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Mål och betygskriterier
Moln – en Learning study Sjöstadsskolan, ht -09
Pedagogisk dokumentation
Hela världen talar… Global Issues in Context är en lektion i att lyssna! Hulebäcksgymnasiet, Härryda. Västerhöjdsgymnasiet, Skövde.
Tema Feedback och hållbar utveckling Välkomna!
Självvärdering 13 november 2013 Henrik Svensson.
Lokal pedagogisk planering
Planering.
Syftet med en personlig handlingsplan
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Studenter Lär Av Studenter ”SLAS”
LIKHETSTECKNET Learning study i skolår 6 och 7
Lesson Study i kemi 1 och fysik 1 läsåret 13/14
Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa
Undervisning utifrån studenters lärande: Är det möjligt?
Att samtala med ungdomar om tobak
MEDELVÄRDE, MEDIAN & TYPVÄRDE
Eller formativt lärande…
Vi som genomfört denna Learning study är:
K ALLE K ARLSSON IUP vt J AG GÅR I SKOLAN FÖR ATT …
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Läroplansträff Välkomna!. Program för dagen 8.30 Inledning och program 8.40 Lars introducerar dagen med några bilder om undervisning och lärande.
Läroplansträff Välkomna.
Läroplansträff Välkomna.
Nätverk No/Tk 25/ Välkomna!.
Lokal Pedagogisk Planering
I variationsteorins kölvatten
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Matematiklyftet Märta-Stina Gahlin Lundberg
Information till föräldrar Madenskolan Hösten 2014
Learning study / Lesson study. Lesson Study började i Japan i organiserat skick för mer än 50 år sedan. Det är en process där ett lärarlag arbetar tillsammans.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Elevaktiva utvecklingssamtal
”Våga göra överslag!” En learning studie om vardaglig hantering av multiplikation med tvåsiffriga tal.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Läroplansträff Välkomna!.
PROJEKTARBETE 2010 – 2011.
Läroplansträff fritidshem
Kvalitetsredovisning Resultat för grundskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Förskoleklassen Torpshammar
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Kvalitetsredovisning Resultat för gymnasieskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Läroplansträff Välkomna!.
Handledarskap i Learning Study - vad kan vara kritisk?
Dagordning Träff med lärledare och skolledare Avesta
Att vara professionell
Matematik – Karl Johans skola i Örebro
Leda Avdelning Leda Kår Ditt Personliga Ledarskap
Hur kan vi förstå begreppet?
Formellt, skarpt och snyggt
Ifous Små barns lärande APT 22 april 2015
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Erfarenheter om pågående forsknings- och utvecklingsarbeten i ett förskole- till högskoleperspektiv Learning och Lesson Studies i matematik och naturvetenskap.
(Skriv överenskommelsens namn här) ÅÅÅÅ-ÅÅÅÅ Slutrapport (…och lägg gärna en bild här, exempelvis kommunloggan) En överenskommelse inom Västra Götalandsregionen.
ATT LÄRA SIG SKAPA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT MÖJLIGGÖRA LÄRANDE Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson
-kan visa kunskap om vikten av goda relationer till elev och personal
En kort introduktion Göran Brante
Enkät i gymnasieskolan 2015
Presentationens avskrift:

Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation Presentation av skola Årskurs Ämne och innehåll Deltagare och handledare Här kan ni göra fortlöpande anteckningar …

Val av innehåll/område Vad har våra elever svårt att lära? Vad tycker vi att det är svårt att undervisa om så att alla elever lär sig? Här kan ni göra fortlöpande anteckningar …

Här kan ni göra fortlöpande anteckningar … Lärandeobjekt Vad är det vi vill att eleverna skall kunna? Vilken förmåga vill vi att de utvecklar? Vad innebär denna förmåga? Avgränsning och precisering – vad kan ingå i vårt lärandeobjekt med tanke på undervisningens omfattning? Här kan ni göra fortlöpande anteckningar …

Här kan ni göra fortlöpande anteckningar … Kritiska aspekter Vilka aspekter av lärandeobjektet måste eleverna få syn på? Vad får vi inte ta för givet beträffande elevernas förståelse av innehållet? Vad brukar elever ha svårt för – egna erfarenheter, resultat från forskning, andra Learning study, kända ”felsvar” och ”missuppfattningar”? För många kritiska aspekter kan tyda på ett för stort lärandeobjekt. Här kan ni göra fortlöpande anteckningar …

Konstruktion av förtest Syftet med testet är att ta reda på elevernas förståelse i relation till det aktuella lärandeobjektet och de aspekter vi tror är kritiska. Uppgifterna bör utformas så att de olika sätt eleverna uppfattar innehållet på blir synliga. Testet kan även omfatta ett större område än det aktuella lärandeobjektet – kanske finns det kritiska aspekter som vi inte tänkt på? Det är viktigt att ha en idé om vad olika frågor prövar. Här kan ni göra fortlöpande anteckningar …

Analys av resultat på förtest Vad säger resultatet om elevernas förståelse av innehållet? Vad innebär det för vårt lärandeobjekt och de kritiska aspekterna? Behöver vi omformulera vårt lärandeobjekt, har nya kritiska aspekter upptäckts eller kan vi bortse från någon? Här kan ni göra fortlöpande anteckningar …

Här kan ni göra fortlöpande anteckningar … Planering av lektion 1 Hur ska undervisningens innehåll hanteras för att eleverna ska ges möjlighet att få syn på de kritiska aspekterna? Diskutera för varje möjlig kritisk aspekt – Hur kan vi hjälpa eleverna att få syn på det vi tror är kritiskt? – Hur kan vi använda vanliga elevsvar för att tex skapa kontraster? – Vad ska hållas konstant och vad ska varieras? – Vilka variationsmönster vill vi skapa – en aspekt i taget, flera aspekter -samtidigt, i vilken ordning, …? Här kan ni göra fortlöpande anteckningar …

Beskrivning av lektion 1 (Lektionsdesign 1) Variationsmönster? Använd gärna en tabell för att beskriva hur ni tänkt göra olika aspekter möjliga att urskilja. De kritiska aspekterna (och variationsmönstren) ska ligga till grund för de exempel, uppgifter och aktiviteter ni använder. Kritisk aspekt Varierar Konstant Här kan ni göra fortlöpande anteckningar …

Resultat på för- och eftertest samt analys av lektion 1 För vilka uppgifter kan man se en tydlig förändring (förbättring/försämring) av gruppens resultat? Vad har eleverna lärt/inte lärt? Har de lyckats urskilja någon/några av de kritiska aspekterna som vi avsåg? När och på vilket sätt framträder kritiska aspekter? Lyckades vi skapa de variationsmönster vi ville? Hur bidrar elevernas frågor och svar till att synliggöra kritiska aspekter, hur hanteras dessa under lektionen? Går det att identifiera nya kritiska aspekter? Vad tas för givet när eleverna inte har förstått det vi avsett? Vilka aspekter framträder inte i det sätt på vilket innehållet hanteras? Här kan ni göra fortlöpande anteckningar …

Här kan ni göra fortlöpande anteckningar … Planering av lektion 2 Vilka förändringar görs från lektion 1 och på vilka grunder? Har vi omvärderat det vi menar är kritiskt för elevernas lärande? Har vi upptäckt nya aspekter som kan vara kritiska? Vilka variationsmönster bedömer vi fungerar bra resp. dåligt? Vilka förändringar beträffande innehållets hantering ska göras? Ska något tas bort, göras i annan ordning, läggas till eller förändras? Här kan ni göra fortlöpande anteckningar …

Beskrivning av lektion 2 (Lektionsdesign 2) Variationsmönster? De kritiska aspekterna (och variationsmönstren) ska ligga till grund för de exempel, uppgifter och aktiviteter ni använder. Kritisk aspekt Varierar Konstant Här kan ni göra fortlöpande anteckningar …

Analys av lektion 2, samt resultat på för- och eftertest För vilka uppgifter kan man se en tydlig förändring (förbättring) av gruppens resultat? Vad har eleverna lärt/inte lärt? Har eleverna utvecklat en förmåga att urskilja någon av de kritiska aspekterna? Skillnader mot resultatet av lektion 1? Går det att identifiera när under lektionen och på vilket sätt detta lärande görs möjligt? Hur ser variationsmönstren ut? Lyckades vi skapa de variationsmönster vi ville? Hur bidrar elevernas frågor och svar till att synliggöra kritiska aspekter, hur hanteras dessa under lektionen? Vad tas för givet när eleverna inte har förstått det vi avsett? Vilka aspekter framträder inte i det sätt på vilket innehållet hanteras? Här kan ni göra fortlöpande anteckningar …

Här kan ni göra fortlöpande anteckningar … Planering av lektion 3 Vilka förändringar görs från lektion 2 (och 1) och på vilka grunder? Har vi omvärderat det vi menar är kritiskt för elevernas lärande? Har vi upptäckt nya aspekter som kan vara kritiska? Vilka variationsmönster bedömer vi fungerar bra resp. dåligt? Vilka förändringar beträffande innehållets hantering ska göras? Ska något tas bort, göras i annan ordning, läggas till eller förändras? Här kan ni göra fortlöpande anteckningar …

Beskrivning av lektion 3 (Lektionsdesign 3) Variationsmönster? De kritiska aspekterna (och variationsmönstren) ska ligga till grund för de exempel, uppgifter och aktiviteter ni använder. Kritisk aspekt Varierar Konstant Här kan ni göra fortlöpande anteckningar …

Analys av lektion 3, samt resultat på för- och eftertest För vilka uppgifter kan man se en tydlig förändring (förbättring) av gruppens resultat? Vad har eleverna lärt/inte lärt? Har eleverna utvecklat en förmåga att urskilja någon av de kritiska aspekterna? Skillnader mot resultatet av lektion 1 och 2? Går det att identifiera när under lektionen och på vilket sätt detta lärande görs möjligt? Hur ser variationsmönstren ut? Lyckades vi skapa de variationsmönster vi ville? Hur bidrar elevernas frågor och svar till att synliggöra kritiska aspekter, hur hanteras dessa under lektionen? Vad tas för givet när eleverna inte har förstått det vi avsett? Vilka aspekter framträder inte i det sätt på vilket innehållet hanteras? Här kan ni göra fortlöpande anteckningar …

Sammanfattning av studien Vilket lärande har vi eftersträvat och i vilken utsträckning har vi uppnått vår målsättning? Vilka aspekter har vi funnit vara kritiska för våra elevers lärande? Vilka fick vi från forskning, andra Learning study, egna erfarenheter och vilka framträdde under studiens gång? Vilka av våra elevers ”uppfattningar” hjälpte oss att få syn på kritiska aspekter? Vilka variationsmönster gav våra elever möjlighet att urskilja de kritiska aspekterna? Hur skapade vi dessa mönster av variation? Vad är viktigt att beakta beträffande hur innehållet behandlas? Vilka exempel, uppgifter, aktiviteter etc. användes och på vilket sätt? Hur skulle en ”lektion 4” se ut – vilka erfarenheter tar vi med oss? Här kan ni göra fortlöpande anteckningar …