Välkommen på FaR-ledarutbildning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Fysisk aktivitet och avspänning Föreläsning
Advertisements

Hälsolyftet och LSH-studien
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Psykisk ohälsa – överenskommelse 2014 mellan staten och SKL
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Kim Thorsen Docent, överläkare, Utbildningschef, Örebro läns landsting
Gävleborg förskriver flest antal FaR i landet Regina Bendrik leg sjukgymnast/specialistsjukgymnast PV FaR-samordnare
Vad innebär val av vårdenhet?
Hälsa och Kondition.
Långsiktig beteendeinriktad behandling för livsstilsförändringar
”Att skriva recept” En metod för individuell ordination av fysisk aktivitet.
Införande i Landstinget Gävleborg
Kondition och träning.
Är det väl använda pengar?
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Att samtala med ungdomar om tobak
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Kapitel 4 November 2008/Leif Carlsson Om Dina levnadsvanor Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Friskvård och träning I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
Fysisk aktivitet på recept ® Jill Taube FaR ® i Stockholms Läns Landsting Centrum för allmänmedicin, Stockholms Läns Landsting och Karolinska Institutet.
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
Sjukgymnastik för äldre personer
VARFÖR IDROTT I SKOLAN ? * Du ska få träna upp din fysiska, psykiska och sociala förmåga * Ämnet ska ge dig kunskaper om en hälsosam livsstil. *
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Visste du att… Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Källa: Vill.
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor Välkommen!
De nationella riktlinjerna: Vad innebär de för läkaren? Levnadsvanor och läkarrollen 2012 – Lars Jerdén Lars Weinehall.
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
För dig som har typ 2-diabetes
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Framtidens roll som förskrivare
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Introduktion till Motiverande samtal (MI)
Kroppsideal & idrott Idrott, träning och kroppsuppfattning
”Att skriva recept” En metod för individuell ordination av fysisk aktivitet.
1 Fysisk aktivitet på recept, FaR Samverkansjukvård Föreningsorganisationer och friskvård Norrbottens Idrottsförbund En metod för hur hälso- och sjukvården.
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor för Rehab Välkommen!
Kapitel 4 Hälsofrämjande arbete
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
BjH 8 mars BjH 8 mars
Hälsa.
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
ERGONOMI Föreläsning 1 för ÅR
Fysisk aktivitet och barn
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Konditon Upplevelsen av ett motionspass påverkas vilken intensitet träningen har. Man kan dela upp konditionsträning i två delar: Högintensiv träning och.
Hälsa och Kondition.
Inspirationsdag Hälsofrämjande primärvård 15 nov 2012.
Anna Johnsson Leg. Sjukgymnast Skånes Onkologiska Klinik, Lund Fysisk aktivitet vid cancersjukdom.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Sofia Carlsson FYSS FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. En handbok i fysisk aktivitet för hälso-
Motiverande samtal MI Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Hemsidor om MI
Bättre omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa
Ökat samarbete med FaR-recept
Förbättrad patienters delaktighet i sin egen rehabilitering
Personen som kommer till Friskvården i Värmland
Tidig kontakt med arbetsgivare vid arbetsrelaterad ohälsa
Träff 2 Välkommen!.
KPR april 2018.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Presentationens avskrift:

Välkommen på FaR-ledarutbildning

Presentation Vad heter du? Från vilken aktivitetsarrangör kommer du? Vad tycker du är viktigt i FaR-ledarrollen? Vad har du för förväntningar på kursen? Vas-skalan. Syftet med kursen är att förbereda dig som aktivitetsledare för att ta emot, leda och motivera motionärer med fysisk aktivitet på recept - FaR.

FaR Konceptet

Hälsofrämjande Landsting Enheten för Hälsofrämjande Landsting

70% av all ohälsa hänger ihop med: WHO bedömer att: 80% av alla hjärt-kärlsjukdomar 90% av typ 2-diabetes 30% av alla cancerformer kan förebyggas genom: Tillräckligt med fysisk aktivitet Goda matvanor Rökstopp 5

Hälso- och sjukvården bör Socialstyrelsens NATIONELLA RIKTLINJER FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER - Otillräcklig fysisk aktivitet Vuxna Hälso- och sjukvården bör erbjuda rådgivning med tillägg av skriftlig ordination eller stegräknare samt särskild uppföljning till personer med otillräcklig fysisk aktivitet (prioritet 3)

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder antagen av Samverkansnämnden Västmanland, Örebro, Dalarna, Värmland, Upsala. Gävleborg och Sörmland Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder med syfta att förtydliga Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Bidra med en mer likvärdig tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder inom regionern och till att vara ytterligare ett stöd i styrning och ledning av hälso-och sjukvården med öppna och systemastiska prioriteringar.

Det finns evidens på 33 diagnoser där fysisk aktivitet har säkerställd effekt på sjukdomstillstånden: www.fyss.se Fråga och skriv upp på tavlan

LÄKEMEDEL OCH/ELLER FYSISK AKTIVITET

Potent behandling via många mekanismer Blodtrycket påverkas Blodtrycksmedicin Bättre fettfördelning Bättre blodfetter Mindre propprisk Fysisk aktivitet Bättre socker Bättre balans Till skillnad från de flesta läkemedel verkar fysisk aktivitet genom små effekter på ett flertal mekanismer. Här är ett exempel som rör behandling av blodtryck. Man skulle kunna beskriva fysisk aktivitet som en ”dirty drug” eftersom det verkar på så många olika mekanismer. Effekten på t.ex. blodtryck och andra surrogatmått är vanligen ganska måttlig medan effekten på risk för hjärt-kärlsjukdom är betydande Jag kommer visa några exempel på studier där fysisk aktivitet prövats som behandlingsmetod. Bättre kondition Bättre styrka

HÄLSO-OCH SJUKVÅRDEN UNIKA MÖJLIGHETER Stor kontaktyta gentemot befolkningen Når många grupper som andra aktörer inte når Läkare och annan vårdpersonal = hög trovärdighet Patienten förväntar sig ofta livsstilsråd studie SoS 80% önskar 30 % får stöd med att ändra sina levnasvanor Vårdpersonal kan påverka stillasittande människor att anamma mer fysisk aktivitet, i alla fall kortsiktigt. Det finns uppdrag att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande inom hälso- och sjukvården NYTT Nationella riktlinjer

Hälso- och sjukvårdens roll i FaR® Nivå/hälsotillstånd Ordinationsform Aktivitetsform Arena/aktivitetsarrangör 1. Sjuk individ – hög risk Remiss (ej FaR®) Sjukgymnastik Hälso- och sjukvården 2. Sjuk individ – förhöjd risk FaR® – skriftligt med hänvisning Anpassad FaR®-aktivitet, lågintensiv Frivilligorganisationer etc. 3. Fysiskt inaktiv person, behöver öka den fysiska aktiviteten. Kan träna normalt, preferens för gruppaktivitet FaR® – skriftligt med eller utan hänvisning Ordinarie aktivitetsutbud 4. Fysiskt inaktiv person, behöver öka den fysiska aktiviteten. Kapabel till normal träning, preferens för egenaktivitet Skriftligt (FaR®) eller muntligt (ej FaR®) Utan hänvisning Egenaktiviteter Vardagsmotion, t.ex. promenad, cykling, friluftsliv, trädgårdsarbete Närområdet, boendeområdet, hemmet En tankemodell (Faskunger et al., 2007) som placerar FaR® i ett sammanhang för att klargöra roller och åtaganden för olika aktörer eller arenor. Modellen beskriver olika nivåer av främjande av fysisk aktivitet, inklusive FaR®, inom hälso- och sjukvården och frivilligorganisationerna. Nivå 1: används för personer som har sjukdom/skada eller förhöjd risk som gör det olämpligt att delta i aktiviteter utanför hälso- och sjukvården. Nivå 2: recept på fysisk aktivitet skrivs till patienter för deltagande i speciellt anpassade FaR®-program eller aktiviteter, framför allt lågintensiva aktiviteter i grupp. Idrottsrörelsen kan i denna nivå fungera som mottagarenhet. Nivå 3 och 4: skrivs ut om patienten bedömer att hon/han kan medverka i föreningars ordinarie verksamhet eller kan genomföra aktiviteter på egen hand (promenader, stavgång, simning etc.) På nivå 2 och 3 har hälso- och sjukvården ett aktivt samarbete med olika aktivitetsarrangörer, vilket medför ett gemensamt ansvar för att utveckla samverkan, utbud, kvalitet, rollfördelning och arbetsformer. På lokal nivå är det viktigt att vara tydlig med vem som ansvarar för vad. Källa: Faskunger et al., 2007 12

Hälsokoordinators konceptet i Sörmland Nätverk för levnadsvanor Tobak Alkohol Kost Psykisk hälsa Fysisk aktivitet Birgitta 2010 infördes ”Hälsokoordinatorkonceptet” och ”Frågor om din hälsa” inom primärdvården 26 vc. I

FaR finns inskrivet i REKLISTAN 2013 som första behandlingsalternativ på aktuella diagnoser enl.FYSS Fysisk aktivitet kan förebygga: Kranskärlsjukdomar med 15-39% Stroke med 33% Högt blodtryck med 12% Diabetes med 12-35% Tjocktarmscancer med 22-33% Bröstcancer med 5-12% Benskörhetsfrakturer med 18% Läkemedelskommittén beslutade under hösten 2009 att FaR ska ingå som ett första behandlingsalternativ vid de diagnoser där fysisk aktivitet är indicerat enl. FYSS (FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling. Det finns evidens för att regelbunden motion har lika stor behandlingseffekt som farmakologisk behandling vid ett flertal diagnoser. Exempelvis alkoholberoende/missbruk, artros, astma, depression, diabetes typ 1 och 2, hjärtsvikt, kranskärlssjukdom, hypertoni, KOL, metabola syndromet, fetma, osteoporos, ryggbesvär, smärta, stress, stroke, yrsel o balansrubbningar, ångest med flera. © LearnTech 2008 14

Vem får skriva ut recept på fysisk aktivitet ? Läkare Sjukgymnast Sjuksköterska Psykolog Arbetsterapeut Kurator Dietist

FaR i brevmallen och System Cross Fysisk aktivitet på recept (FaR) Personnr: Namn: Adress: Tel.nr: Anledning till recept (indikation): Egen målsättning (patientens) : Vardagsmotion, ex promenera, cykla (Hur länge, hur ofta, hur ansträngande): Planerad motion ex. styrketräna, simma (Hur länge, hur ofta och hur ansträngande): Övrig information: ex öka dosen, behov av stödperson/ledsagare: Vid träning, var försiktig med/undvik: Uppföljning datum: Recept utfärdat av: xxxxxx, titel Vårdcentral/avdelning: Datum: Fysisk aktivitet på recept (FaR) ingår inte i högkostnadskortet. Du deltar i aktiviteterna på eget ansvar. FaR i brevmallen och System Cross

FaR Fysisk aktivitet på Recept ingår inte i högkostnadskortet. Du deltar i aktiviteterna på eget ansvar. !

Fysisk aktivitet på Recept FaR® Flödesschema Uppfölj-ning Helhetslösning med en fungerande vårdkedja, från förskrivare till aktivitetsledare • Komplement till eller ersättning för läkemedel • Ordinationen ska vara individuellt anpassad • Används till såväl friska som sjuka för att förebygga och behandla

Lämpliga aktiviteter! Raska promenader/stavgång Dans/Line Dance Gymnastik Simning Skidåkning Cykling Styrketräning Vardagliga aktiviteter Boule Vattengympa

FaR-nätverk FaR-ledarnätverk Simning Stavgång Gymnastik Kroppskännedom Styrketräning Friluftsliv

” Det är visserligen berömvärt att hjälpa de sjuka att bli friska men lika berömvärt att hjälpa de friska bevara sin hälsa” Hippoktares 400-talet f Kr Birgitta

Förskrivna FaR per Vc 2013

FaR-förskrivning 2010 – 930 st 2011 - 1551 st 2012 – 2316 st 2013- 2228 st

Tydlig arbetsstruktur för FaR inom hälso-och sjukvården. Avtal med Sörmlandsidrotten Tydlig arbetsstruktur för FaR inom hälso-och sjukvården. Utbildning till förskrivare i FaR och Motiverande samtal (MI) Utveckla dokumentation och statistik av FaR. FaR-nätverk inom hälso-och sjukvården. Medverka i nationella FaR-nätverk och utvecklingen av FaR. Samverka i FaR-ledareutbildning med Sörmlandsidrotten

Bjuder in till FaR-ledarutbildningar för aktivitetsledare i Sörmland. Avtal med landstinget Bjuder in till FaR-ledarutbildningar för aktivitetsledare i Sörmland. Bjuder in till nätverksträffar för aktivitetsarrangörerna. Sammanställer och presenterar aktivitetsutbudet för FaR till hälso- och sjukvårdens verksamhet. Är kontaktlänk mellan aktivitetsarrangörer och hälso -och sjukvårdens verksamhet 26

Tydlig arbetsstruktur för FaR inom hälso-och sjukvården. Avtal med Sörmlandsidrotten Tydlig arbetsstruktur för FaR inom hälso-och sjukvården. Utbildning till förskrivare i FaR och Motiverande samtal (MI) Utveckla dokumentation och statistik av FaR. FaR-nätverk inom hälso-och sjukvården. Medverka i nationella FaR-nätverk och utvecklingen av FaR. Samverka i FaR-ledareutbildning med Sörmlandsidrotten

Bjuder in till FaR-ledarutbildningar för aktivitetsledare i Sörmland. Avtal med landstinget Bjuder in till FaR-ledarutbildningar för aktivitetsledare i Sörmland. Bjuder in till nätverksträffar för aktivitetsarrangörerna. Sammanställer och presenterar aktivitetsutbudet för FaR till hälso- och sjukvårdens verksamhet. Är kontaktlänk mellan aktivitetsarrangörer och hälso -och sjukvårdens verksamhet 28

Hälsa och träning

Fysisk aktivitet ? Fysisk aktivitet : Motion: Träning: är alla former av rörelse som utförs av skelettmuskelatur och ger ökad energiomsättning. Motion: någon form av planerad fysisk aktivitet med viss avsikt, som att ge ökat välbefinnande . mm Träning: innebär klar målsättning att öka prestationsförmågan i olika former. Speakertext: Lite bakgrund om fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet, vilka är definitionerna? Fysisk aktivitet : är alla former av rörelse som utförs av skelettmuskelatur och ger ökad energiomsättning. Motion: någon form av planerad fysisk aktivitet med viss avsikt, som att ge ökat välbefinnande mm. Träning: innebär klar målsättning att öka prestationsförmågan i olika former.

Fysisk aktivitet eller stillasittande ? Regelbunden fysisk aktivitet är en skyddsfaktor mot många sjukdomar och hälsotillstånd Stillasittande är en riskfaktor för många sjukdomar och hälsotillstånd Lika viktigt som fysisk aktivitet är att undvika sitta still Kort paus varje timme = liten dos fysisk aktivitet som ger stor dos muskelaktivitet och har stor betydelse för energiförbrukningen Aktiv soffpotatis: motionär med stillasittande arbete Elin Ekblom-Bak & Majlis Hellenius Läkartidningen nr 9 2010 vol 107

Stillasittande/otillräcklig fysisk aktivitet – den fjärde oberoende riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom (Powell et al., 1987) 2,5 2,0 1,5 Relativ risk 2,5 2,4 2,1 2 1,0 0,5 Rökning Kolesterol Högt blodtryck Stillasittande 1 min = 6 min 32

Effekter av fysisk aktivitet som äldre Regelbunden fysisk aktivitet och träning kan reducera och förebygga åldersrelaterade fysiska och psykiska förändringar. Äldre män och kvinnor kan högt upp i åldern förbättra såväl kondition och uthållighet, som balans, styrka och rörlighet.

Viljan – hitta något som är roligt och som man känner För att komma igång med fysisk aktivitet är bland annat dessa tre faktorer är viktiga för att individen ska lyckas: Viljan – hitta något som är roligt och som man känner att man vill prova på. Beredskap – man är beredd, vet vad som förväntas, hur det går till, vart man ska, klädsel med mera. Tro på sin egen förmåga – viktigt att känna att man har en möjlighet att lyckas. ”Framgång kommer först när rädslan för att misslyckas är övervunnen” Se Utbildningsplan sid. 18–19. 34

Kondition och riskfaktorer Dödlighet Antal riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom Låg Medel Hög 2 min = 8 min Det är aldrig för sent att förbättra sin hälsa trots att man kanske har både en och två och tre riskfaktorer Ex röker, är överviktig, har högt blodtryck Studier visar tydligt att dödligheten är lägre hos den med 3 riskfaktorer och som har hög kondition. Konditionsnivå 35

Borgskalan konstruerad av professor Gunnar Borg Ca 26 min har gått… Nu går vi över på ett avsnitt där jag visar på olika skalor och benämningar för träningsintensiteten, ni känner säkert igen dem? Hur många är bekanta med Borgskalan? Den är konstruerad av professor Gunnar Borg är mycket vanlig och lättanvänd. I FYSS (motsvarande FASS) anges ofta intensiteten på en aktivitet i upplevd ansträngning enlig Borg. En intensitetsnivå som upplevs som något ansträngande är hälsofrämjande (vardagsmotion 30 min om dagen). Visar senare i Pyramiden. 36

RM = repetitions maximum Används som dos vid styrketräning Antal repetitioner Procent av max 1 100 3 90 5 85 7 80 10 70 ~15 60 ~25 50 ~50 30 1 RM är den vikt som jag orkar lyfta en gång och inte mer. 10 RM orkar jag lyfta 10 gånger och inte mer… Ca 28 minuter har gått… Anknyt till tidigare Hoa Hoa och sjukgymanstisk träning…

Blodfetter Blodfetter Det goda blodfettet HDL ökar och det dåliga VLDL sjunker under själva träningen, effekten håller i sig ca 24 tim. Signifikanta förändringar i blodfettnivåer ses efter ett enstaka arbetspass och dessa förändringar kan kvarstå 24 timmar efter arbetets slut (27). Exempelvis en timmes snabb promenad, utförd inom 24 timmar före en fettrikmåltid gör att ökningen i blodfetter i samband med måltiden blir signifikant lägre än om inget arbetspass utförts (29). Fysiskt vältränade individer har normalt den bestående positiva effekten av högre nivåer av HDL-kolesterol (high density lipoproteins) och lägre halter av triglycerider än otränade individer. Förändringar i blodfetternas sammansättning med träning tillhör de förändringar som man tror ligger bakom den minskade risken för hjärt-kärlsjukdomar hos tränade individer.

Kärl, blodtryck och blodflödesfördelning Kärl, blodtryck och blodflödesförändring Under träning ökar blodtrycket något till följd av arbetet att pumpa ut mer blod från 4–5 liter per min till 20–40 liter per minut. Framför allt vid tung styrketräning med armar, ett obs för hjärtpatienter. Efter träning sjunker blodtrycket till 5-20 ml Hg (millimeter kvicksilver ) under det normala (för individen) blodtrycket. Sänker trycket på sikt: Utvidgningsförmågan av arteriolerna förbättras ökade kapillariseringen Parasympatikus aktivitet och minskad frisättning av adrenalin och noradrenalin Regelbunden uthållighetsträning medför en påtaglig ökning av både plasma och blodkroppar, vilket tillsammans ökar blodvolymen med 10–15 procent eller mer (26). = mer syre och näring! Puls och kontraktionskraft 4-5 liter/min i vila och 20-40 liter/min vid maximalt arbete Långsiktig effekt sänkt med 5-20 slag/min i vila. 20% större slagvolym eller mer.

Motionens effekt på blodsockret Insulinets effekt i kroppen är att föra socker från blodbanan in i de insulinkänsliga cellerna. Muskelkontraktion och fysisk aktivitet har exakt samma effekt men denna mekanism är ej beroende av insulin. Vad händer om man samtidigt har fysisk aktivitet och insulin i kroppen? Vid typ 1 diabetes kan detta få en dramatisk effekt på blodsockret eftersom vi då har två faktorer som båda sänker blodsockret. Ett råd som man skall ta till sig är att det många gånger kan vara olämpligt att motionera direkt efter en insulininjektion. Vid typ 2 diabetes får man en mindre effekt, kanske p.g.a. insulinresistensen, och denna svagare effekt kanske vi kan utnyttja på ett positivt sätt i behandlingen. Regelbunden träning påverkar muskelaturens glukosupptag Glukosupptaget i muskulaturen förbättras dramatiskt av regelbunden träning genom en ökning av mängden av den specifika glukostransportmolekylen GLUT4 Så för den som har typ 1 diabetikern kan det betyda minskad mängd insulin på sikt samt minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar (förhöjda blodfetter och förhöjt blodtryck) som diabetiker har förhöjd risk att få. För den med typ 2 diabetes även här är vinsten ökad insulinkänslighet = förbättrad förmåga i cellerna att tillgodogöra sig insulinet som cirkulerar i blodet och andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, exempelvis blodfettprofil och blodtryck.

Ångest Det verkar inte vara någon skillnad mellan olika former för fysisk aktivitet med avseende på det psykologiska nyttovärdet. Träningen bör därför läggas upp efter deltagarnas lust och intresse. Behöver dock vara regelbunden minst 2-3 ggr/vecka. Ångest består av ett brett spektra av känslor, allt från ängslan och oro till rädsla och panik. Ångesten följs av kroppsliga symtom, somär tecken på överaktivitet i det sympatiska nervsystemet: andnöd, hjärtklappning, svettning, yrsel, illamående samt symtom på spänningar imuskulaturen, exempelvis skakningar och rastlöshet.De flesta upplever även panikkänsla, och deras beteende kännetecknas av tillbakadragenhet och en vilja att isolera sig. Ångest är i grunden en överlevnadsinstinkt, men kan bli dysfunktionell genom felaktig inlärning eller en biologiskt betingad ökad sårbarhet. Begreppet ångest används också om normala känslomässiga reaktioner vid stora påfrestningar, och det finns en bred gråzon innan man kan tala om sjuklig ångest. Den vetenskapliga dokumentationen av hur fysisk aktivitet påverkar ångest är begränsad. Ångestsyndrom förekommer oftare bland fysiskt inaktiva än bland aktiva. En tillfällig minskning av situationsångest (state anxiety) efter fysisk aktivitet är väldokumenterad, medan dess inverkan på den mer karaktärsfixerade och personlighetsrelaterade ångesten (trait anxiety) är mer osäker. Fysisk aktivitet som alternativ eller komplement till andra behandlingsmetoder är bäst dokumenterad avseende panikångest och agorafobi, men kan troligen också ha effekt vid generaliserat ångestsyndrom. Olika former av fysisk aktivitet verkar ha samma effekt. Det verkar alltså inte vara någon skillnad mellan olika former för fysisk aktivitet med avseende på det psykologiska nyttovärdet. Träningen bör därför läggas upp efter deltagarnas lust och intresse. Konditionsträningen kan till exempel bestå av en rask daglig promenad på 30 minuter eller joggning 30minuter tre gånger i veckan,med en intensitet på 60–80 procent av maximum (pratvänlig takt). Andra alternativ kan vara träning av styrka, rörlighet eller smidighet med samma varaktighet och frekvens. Patienten bör starta med låg intensitet, för att lättare tolerera träningen. Särskilda beaktanden En praktisk viktig företeelse är att många paradoxalt nog upplever ökad ångest när de börjar träna. Förklaringen på detta är att den aktivering som sker av det sympatiska nervsystemet under fysisk aktivitet ger symtom i form av hög puls, hjärtklappning, svettning och ökad andning. Samma fysiska reaktioner uppstår vid stark ångest. Många patienter med ångestsyndrom har därför undvikit fysisk aktivitet, eftersom de upplever att det leder till ökad ångest. När patienter informeras om detta i förväg upplevs inte de kroppsliga ångestsymtomen så skrämmande och många kommer att kunna genomföra fysisk aktivitet med gott resultat. Fysisk aktivitet kombinerad med undervisning är en bra metod för att lära känna de kroppsliga symtomen, som blir mindre skrämmande när de uppträder i neutrala situationer som exempelvis under träning.

Artros En fysiskt aktiv livsstil, med krav jämförbara med de som ställs för en god generell hälsa, har visat sig minska smärta och öka funktionen hos äldre patienter med artros. Både konditionsträning och dynamisk styrketräning leder till minskad smärta och förbättrad funktion. Initialt gör det dock mer ont att träna, smärtlindring ses efter någon vecka. Artros är en kronisk sjukdom. För att uppnå varaktiga resultat är det viktigt att individen själv väljer en lämplig och tilltalande träningsform som kan integreras i det dagliga livet. Lämpliga konditionsträningsformer att börja med är cykling och stavgång. Återkoppla till det vi tidigare talade om! Normalt råder jämvikt i brosket, vilket är en förutsättning för dess funktion. Vid artros, liksom vid för hög eller alltför låg ledbelastning, förändras den metabola jämvikten och det uppstår en obalans mellan nedbrytning och reparation. Cellen försöker reparera, men klarar inte att nybilda ett funktionellt matrix och den stötdämpande funktionen går successivt förlorad. Träning är färskvara. För att uppnå effekt måste man träna och vara fysiskt aktiv kontinuerligt. Det har visat sig att trots att patienter får mindre ont efter träning hos sjukgymnast är det svårt att fortsätta träna på egen hand. Man tror, trots den goda effekten, att träning sliter på lederna (13, 14) och behöver stöd för att komma vidare.

... eller hur lite kan man komma undan med? Vinster och risker ... eller hur lite kan man komma undan med? Hälsovinst Hälsovinst Risker och skador Dos fysisk aktivitet Stillasittande/ låg dos Måttlig dos Hög dos 36 minuter har gått…. Lagom är bäst, hälsovinsterna är som störst vid måttligdos! Rekommendationerna för fysisk aktivitet och förväntad hälsoeffekt är också avhängigt av utgångsläget, såväl vad gäller aktivitetsnivå som riskprofil. Det innebär att ju lägre aktivitetsnivå en person befinner sig på och ju sämre riskprofilen är, desto större effekt kan förväntas om aktivitetsnivån höjs. Det är visat att det är störst hälsoskillnad mellan personer som är fysiskt inaktiva och personer som är lite fysiskt aktiva. 57

Fysiologiska anpassningar Regelbundenhet A och O Fysiologiska anpassningar Fysiologisk anpassning X 2-3 dygn X Tid X = fysisk ansträngning 58

Funktionsnedsättning och anpassning Filmen anställningen av HANDISAM

Funktionsnedsättning Fysisk Kognitiv/Psykisk Sensorisk

Funktionshinder Problem som uppstår då en person med funktionsnedsättning vistas i en miljö som inte är tillgänglig. Försvinner vid anpassning av miljön.

Tillgänglighet Fysisk Kognitiv Social (bemötande)

Hjälpmedel Tar bort delar av, eller hela, funktionshindret

Stress

FaR i brevmallen och System Cross Fysisk aktivitet på recept (FaR) Personnr: Namn: Adress: Tel.nr: Anledning till recept (indikation): Egen målsättning (patientens) : Vardagsmotion, ex promenera, cykla (Hur länge, hur ofta, hur ansträngande): Planerad motion ex. styrketräna, simma (Hur länge, hur ofta och hur ansträngande): Övrig information: ex öka dosen, behov av stödperson/ledsagare: Vid träning, var försiktig med/undvik: Önskar kontakt med FaR-ansvarig: Ja eller nej Uppföljning datum: Recept utfärdat av: xxxxxx, titel Vårdcentral/avdelning: Datum: Fysisk aktivitet på recept (FaR) ingår inte i högkostnadskortet. Du deltar i aktiviteterna på eget ansvar. FaR i brevmallen och System Cross

Konsten att möta olika individer Diskussion kring recept och ordinationsform

Hälso- och sjukvårdens roll i FaR® Nivå/hälsotillstånd Ordinationsform Aktivitetsform Arena/aktivitetsarrangör 1. Sjuk individ – hög risk Remiss (ej FaR®) Sjukgymnastik Hälso- och sjukvården 2. Sjuk individ – förhöjd risk FaR® – skriftligt med hänvisning Anpassad FaR®-aktivitet, lågintensiv Frivilligorganisationer etc. 3. Fysiskt inaktiv person, behöver öka den fysiska aktiviteten. Kan träna normalt, preferens för gruppaktivitet FaR® – skriftligt med eller utan hänvisning Ordinarie aktivitetsutbud 4. Fysiskt inaktiv person, behöver öka den fysiska aktiviteten. Kapabel till normal träning, preferens för egenaktivitet Skriftligt (FaR®) eller muntligt (ej FaR®) Utan hänvisning Egenaktiviteter Vardagsmotion, t.ex. promenad, cykling, friluftsliv, trädgårdsarbete Närområdet, boendeområdet, hemmet En tankemodell (Faskunger et al., 2007) som placerar FaR® i ett sammanhang för att klargöra roller och åtaganden för olika aktörer eller arenor. Modellen beskriver olika nivåer av främjande av fysisk aktivitet, inklusive FaR®, inom hälso- och sjukvården och frivilligorganisationerna. Nivå 1: används för personer som har sjukdom/skada eller förhöjd risk som gör det olämpligt att delta i aktiviteter utanför hälso- och sjukvården. Nivå 2: recept på fysisk aktivitet skrivs till patienter för deltagande i speciellt anpassade FaR®-program eller aktiviteter, framför allt lågintensiva aktiviteter i grupp. Idrottsrörelsen kan i denna nivå fungera som mottagarenhet. Nivå 3 och 4: skrivs ut om patienten bedömer att hon/han kan medverka i föreningars ordinarie verksamhet eller kan genomföra aktiviteter på egen hand (promenader, stavgång, simning etc.) På nivå 2 och 3 har hälso- och sjukvården ett aktivt samarbete med olika aktivitetsarrangörer, vilket medför ett gemensamt ansvar för att utveckla samverkan, utbud, kvalitet, rollfördelning och arbetsformer. På lokal nivå är det viktigt att vara tydlig med vem som ansvarar för vad. Källa: Faskunger et al., 2007 67

Ledarskap Motivation Samtalsmetodik jk

Bra att ha koll på som ledare: Möta- leda Motivera/peppa deltagarna Sätta ramar- vad gäller Vara tydlig i sitt budskap Vara glad och positiv Då lyckades jag! Berätta för varandra. Tänk och skriv ned. två och två. Fyra och fyra, den som blir berättad om ska vara tyst.

Varför gör vi som vi gör? Beteende Intention Vald sanning Mina tankar, värderingar, regler, ramar etc…. Varför gör jag detta ? Vad skall det leda till ? Allt jag gör Varför gör vi som vi gör?

Yttre och inre motivation Motivationen kommer från egna erfarenheter och vi får motivation från positiva erfarenheter Inre- för att man tycker om det för SAKENS skull, t.ex. tycker om sitt arbete Yttre- något man får som belöning

Prochaska & DiClemente, 1982 Motivationscirkeln Prochaska & DiClemente, 1982 Vidmakthållande, befäst förändring 5. Bibehålla Återfall Problem, Jag? Uppgivenhet? 4. Handling 1. Inte beredd 2. Osäker 3. Beredd Övervägning Förändring Klarar jag det? Osäker-beredd. Hitta fördelar med att träna, nackdelar med att inte träna. Varför har de börjat fundera på atta träna och vilka fördela skulle detta ge. Hjälp dem identifiera detta. Vilka aktiviteter tycker de om? Hjälp till att göra en realistisk plan, fråga hur personen tänk göra och vad som skulle kunna vara hinder/barriärer för att planen inte genomförs. Handling_ belöningar, uppmärksamma klientens framgång, hur mår klienten, hur känns det. Beteende anpassning- förbred klienten på olika situationer som att vännerna vill att du är med dem istället. Fullspeckat schema. Etc. sådant som kan leda till återfall Bibehålla- hjälp klienten att sätta upp långsiktiga mål. Ge feedback som får klienten att känna sig framgångsrik, vilket leder stärkt självförtroende. Återfallen kommer, se den som en del i förändringen något att lära av. Läs. Fler fördelar än nackdelar med förändringen! 72

Motivationscirkeln Viktiga steg har tagits, vad kan vi lära av det? Bekräfta den goda ansträngningen. Gör en plan! Prochaska & DiClemente, 1982 Diskutera risksituationer som kan leda till återfall, hur undviker motionären dessa? Stöd i Privatlivet! Återfall 5. Bibehålla Förstärk nya beteenden för de ska utvecklas och stabiliseras. Bekräftelse och stöd! Stötta motionärens själtillit och kompetens. 4. Handling 1. Inte beredd 3. Beredd 2. Osäker Osäker-beredd. Hitta fördelar med att träna, nackdelar med att inte träna. Varför har de börjat fundera på atta träna och vilka fördela skulle detta ge. Hjälp dem identifiera detta. Vilka aktiviteter tycker de om? Hjälp till att göra en realistisk plan, fråga hur personen tänk göra och vad som skulle kunna vara hinder/barriärer för att planen inte genomförs. Handling_ belöningar, uppmärksamma klientens framgång, hur mår klienten, hur känns det. Beteende anpassning- förbred klienten på olika situationer som att vännerna vill att du är med dem istället. Fullspeckat schema. Etc. sådant som kan leda till återfall Bibehålla- hjälp klienten att sätta upp långsiktiga mål. Ge feedback som får klienten att känna sig framgångsrik, vilket leder stärkt självförtroende. Återfallen kommer, se den som en del i förändringen något att lära av. Läs. Ställ frågor som stimulerar till slutsatser och beslut som leder mot förändringen. Utforska ambivalensens båda sidor, förstärk förändringsidan. 73

Samtalet MI- Motiverande samtal MI anda: du har vad som krävs för en förändring och tillsammans ska vi hitta det. Att ge råd kan ge motstånd

Samtalet Bekräfta Öppna frågor Reflektivt Lyssnande Sammanfatta

Praktik Motionär och ledare 76

Promenad 15 min 1.Motionären går i olika tempo och lutning samt med och utan att andas i sugrör Ledaren följer med och frågar hur det känns efter borgskalan. 2.Motionären blundar och låter ledaren ledsaga. Byt roller efter halva tiden.

Aktörsansvar Motionären

Akivitetsarrangör Antal FaR-motionärer 2012 2013 Nyköping Eskilstuna   2012 2013 Nyköping BK Atlas 1 Itrim 32 Korpen 26 Curves 14 31 Sunlight 16 Yoga Livsenergi 2 Eskilstuna 35 Friskis och Svettis 47 30 Actic Vattenpalatset 5 HS Hälsan-liv i balans 3 Nya Hydrotrim 43 prayna yoga 7 Flen KFV Korpen Hälsoklivet 10 Katrineholm Skogsekot 100 Vingåker Högsjös Andrum Strängnäs Balanze 20 Totalt 284 159

Överenskommelse Sörmlands Idrottsförbund ansvarar för följande   Arrangerar FaR-ledareutbildning för aktivitetsledare i samarbete med Landstinget Sörmland. Sammanställer och presenterar aktivitetsutbudet till FaR-samordnaren inom landstinget. Är kontaktlänk mellan aktivitetsarrangörer och hälso-och sjukvårdens verksamheter.

Överenskommelse Aktivitetsarrangörer ansvarar för följande   Aktivitetsarrangören erbjuder träning/FaR-aktivitet som är anpassad för personer som fått ett FaR-recept. De aktiviteter som presenteras som FaR-aktivitet leds av FaR-ledarutbildad aktivitetsledare i första hand och av aktivitetsledare som är insatt och uppdaterad kring FaR i andra hand. De FaR-motionärer som visar upp sitt recept/aktivitetskortet ska erbjudas ett inledande samtal kring träningen med FaR-utbildad ledare.

Forts. Aktivitetsarrangörer ansvarar för följande Om aktivitetsarrangören får signal från vården att en FaR-motionär vill bli kontaktad så ska detta göras inom en vecka. Ansvarig kontaktperson uppdaterar arrangörens aktivitetsutbud, aktuella träningstider samt andra aktuella uppgifter till Sörmlandsidrotten så fort ändringar görs. En mall för detta finns på www.sormlandsidrotten.se. Ansvarig kontaktperson rapporterar årsvis, 15 december, till Sörmlandsidrotten antalet mottagna FaR-motionärer samt hur många av dessa som är kvar i verksamheten efter ett halvår.

Två nivåer 1.FaR Träningsställe Dagens krav enligt överenskommelsen   2.Diplomerad FaR-aktör och FaR Träningsställe För att uppgradera sig till detta krävs: Träningsupplägg efter diagnos/recept med uppföljningsplan och coachning ska erbjudas Ledaren som coachar/tränar motionären ska ha gått FaR-ledarutbildning (samma som FaR-träningställe), FYSS-utbildningen samt Samtalsmetodik utbildningen som Landstinget och Sörmlandsidrotten erbjuder. För att behålla diplomeringen ska de ledare och instruktörer som möter FaR-motionärer genomföra årlig webb/mail baserad fortbildning.

”De som tror att de inte har tid för fysisk aktivitet, måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom” Edward Stanley (1799–1869)

Hur går du vidare efter kursen? Kontakter med lokala sjukvården? Vad händer nu? Hur går du vidare efter kursen? Kontakter med lokala sjukvården? Vad tyckte du om kursen? Utvärdera!

Reflektioner och sammanfattning 87

Om det är sant att glädje smittar… Om det är sant att glädje smittar…

…Hur gör du för att sprida glädje?