En helhetlig diskrimi-neringslov i Norge?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och dess tillämpningsförordning (EG) nr 987/2009.
Advertisements

En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder
Disposition - Hållbar utveckling
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Revisionsberättelse Årsredovisning för verksamhetsåret 2010 Marks kommun Föredragning kommunfullmäktige
Kultur för alla – gäller det mig
Sv Universitets- och högskolerådets arbete mot diskriminering och för lika rättigheter Motstånd och möjligheter - En nationell konferens om jämställdhet.
ADBJ Datalagringsdirektivet: vad gäller och vad händer? Daniel Westman
Sverige: ökade krav på tillgänglighet
Kvinnorna utgör 51% av jordens befolkning utför 66% av allt arbete får 10% av inkomsterna äger 1% av egendomen - Diakonias jämställdhetspolicy.
En steg för steg anvisning i arbetet med lönekartläggning
Myter om mänskliga rättigheter - fritt efter Elisabeth Abiri
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER & BARNENS RÄTTIGHETER
Personuppgiftslagen.
Personuppgiftslagen (PuL) och Polisdatalagen (PdL)
Resultaten av expertbedömningen av stadsregionernas planer.
■ Kvinnokommissionen ■ Kvinnokommittén ■ UN Women –sammanslagning av fyra jämställdhetsorganisationer inom FN, from 1 jan 2011 FN:S HÖGKVARTER I NEW YORK.
Vad innebär ett barnperspektiv
Försöksverksamhet 2007 Universitetsförvaltningen Uppdragets bakgrund, syfte och mål Avidentifierade ansökningshandlingar.
Barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet och ungdomsorganisationer Sini Korpinen Generalsekreterare Statens delegation för ungdomsärenden.
Vad händer på LSS-området 1 Lagrådsremiss (propp) utifrån LSS-kommitténs betänkande Ändrade föreskrifter för arbete i enskilt hem (AMV) Ändrad biståndsbedömning.
ArgumentationsanalysI 1. Semantiken erbjuder oss verktyg med vars hjälp vi kan: (i) uttrycka oss tydligare (när situationen så kräver), (ii) undvika missförstånd.
Internationell utblick på plan- och exploateringsprocessen Thomas Kalbro (2008) Fastigheter och byggande Fastighetsvetenskap.
De valda och de smorda: eliter, kön och den nordiska moderniteten Anita Göransson, Linköpings universitet Kön och makt-konferensen, Reykjavik, november.
Handläggning enligt SoL
Jämlika och Jämställda beslut " Jämställdhet betyder att mamman och pappan producerar barnen tillsammans. Förr i tiden var det bara mamman som födde upp.
Eva 10 år -Jag vet att det kostar, men hur lång tid kan det ta.
Barn som far illa Region Skåne
Ny diskrimineringslag
Lagar och överenskommelser
”Jag vill vara konstruktiv i debatten”. ”Jag vill inte vara en papegoja och upprepa vad andra sagt i syfte att höra min egen röst…även fast den är trevlig.
Utredningen om rätt information i vård och omsorg Rätt information i vård och omsorg Patrik Sundström, huvudsekreterare.
Handikappförbunden Dialogmöte DO 9 april 2013 Ingrid Burman.
En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. (Brundtlandkommissionen) De åtgärder.
Får jag lov? Om planering och byggande
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Samordning av den sociala tryggheten Arbetslösa som påbörjar deltidsarbete i annat land.
Likabehandlingspolicy för Slottegymnasiet
LFA Steg 1: OMVÄRLDSANALYS
Trygghetssystemen i internationellt perspektiv – några kommentarer Per Molander 22 maj 2012.
FRIVILLIG SEXUELL EXPONERING PÅ INTERNET BLAND UNGA Pernilla Nigård Doktorand vid Malmö högskola Föreläsning för Ungdomsstyrelsen September 2010.
Kvalitet i förskola, skola, vuxen- utbildning och skolbarnsomsorg Statens utgångspunkter –Elevernas utveckling mot nationella mål i centrum –Nationell.
Individuellt stöd till studenter med funktionshinder
Vimmerby Magnus Klofsten Generella framgångsfaktorer i kluster.
en start för det lagstadgade likabehandlingsarbetet
Kunskap och värden – måste vi välja? Sven-Eric Liedman.
Utgångspunkter och förhållningssätt Djurönäset 15 april 2015
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Tillgänglighet som diskrimineringsgrund Regionjurist: Sanna Othman
Synpunkter, klagomål och beröm
Vad menas med demokrati? Ungdomsstyrelsen Ersta den 17 november 2010.
Principer för utredningar av oegentligheter
Bristande tillgänglighet – en ny form av diskriminering
Introduktion till FREDA Eslöv 28 januari 2014 Om utredning enligt socialtjänstlagen.
En ändamålsenlig kommunal redovisning (KomRed) Gunvor Pautsch.
En översikt Jan-Åke Sandell Diskrimineringslagstiftning 1.
Rapport OM MISSFÖRHÅLLANDE ELLER RISK FÖR MISSFÖRHÅLLANDE ENLIGT LEX SARAH 14 kap.3 § SoL 24b § LSS Gäller hela socialtjänsten samt all verksamhet vid.
DigIT Workshop 3 De “horisontella principerna”  Jämställdhet  Tillgänglighet  Likabehandling.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar #grundSoL Introduktion till gemensamma grunder för samverkan.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
Samordnad utveckling för god och nära vård
Miljötillsyn och sanktioner - en tillsyn präglad av ansvar, respekt och enkelhet (SOU 2017:63) Kerstin hälsar välkomna.
Barnkonventionen blir svensk lag – Lagrådets yttrande
Horisontella principer
Europeisk utredningsorder Dir
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet Mall där allt underlag finns i denna presentation Datum 2018-XX-XX.
Uppsala Public Management Seminar 14 mars
Regeringens lagrådsremiss inkom till Lagrådet den 6 juli 2017.
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Presentationens avskrift:

En helhetlig diskrimi-neringslov i Norge? 14.1.2008 En helhetlig diskrimi-neringslov i Norge? Professor Niklas Bruun CEDAW-kommitten Oslo 26.05.2010 Faculty of Law

Enhetliga lagar – allmän trend? 14.1.2008 Enhetliga lagar – allmän trend? Sverige – en sammanhållen diskrimineringslagstiftning England – The Equality Act 2010 (godkändes i april 2010) Finland – än så länge något kontroversiellt

Argument för enhetlighet 14.1.2008 Argument för enhetlighet Överskådlighet Särskilt ändamålsenligt då vi har situationer där flera misstänkta diskrimineringsgrunder föreligger samtidigt Övervakning kan bli effektivare/billigare I ett skede där staten seriöst och effektivt arbetar för att avskaffa alla typer av diskriminering är detta ett naturligt led i en lång lagstiftningsprocess

Argument mot enhetlighet 14.1.2008 Argument mot enhetlighet Leder till ett slags nyformalistisk approach där man kan tendera att i mindre mån beakta de särskilda omständigheter och bedömningar som måste göras för skilda diskriminerings-grunder Risk att det sker en urvattning av det starkaste diskrimineringsskyddet som gäller kvinnor Risk för att man i mindre mån lägger vikt på positiv särbehandling och faktiska förhållanden än på att åtgärda enskilda fall av diskriminering

En rimlig utgångspunkt 14.1.2008 En rimlig utgångspunkt Skäl att ha en relativt öppen utgångspunkt – erkänn riskerna, notera möjligheterna! Gör en konkret analys av vad man föreslår och vilka konsekvenserna är? I fall ett sådant förslag inte innebär förbättringar från ett kvinno-perspektiv är det rimligt att argumentera för att fortsättningsvis hålla kvar skild lagstiftning för könsdiskriminering

Några tankar utgående från CEDAW-konventionen 14.1.2008 Några tankar utgående från CEDAW-konventionen Konventionen i norsk rätt Konventionens och lagens divergerande målsättning Konventionens och lagens tillämpningsområden Diskrimineringsbegreppet Cedaw-konventionen som ett dynamiskt instrument

Cedaw-konventionen i norsk rätt 14.1.2008 Cedaw-konventionen i norsk rätt Intressant rättsutveckling: CEDAW-konventionen inkorporerad i norska mänskorättslagen och har företräde framom nationell rätt. Detta är ett viktigt steg, som efterlyses av kommittén år 2007. Skedde efter utredningen NOU 2009:14, oklart vad detta får för praktiska konsekvenser.

14.1.2008 Målsättning CEDAW är en kvinnokonvention – syftet uttryckligen att förbättra kvinnornas ställning ”utgående från att de skall jämställas med männen” Den samlade diskrimineringsloven = jämställdhet utan uttryckligt syfta att förbättra kvinnornas ställning (ett särskilt stadgande om män finns) ÄR DETTA ETT PROBLEM?

Diskriminering i den privata sfären 14.1.2008 Diskriminering i den privata sfären Det är ingen tvekan att CEDAW är tillämplig inom den privata sfären – den samlade diskrimineringslagen gjelder ikke ”familieliv og rent personlige forhold” Oklart vad allt som hör hit: arv, utbildning, könsstympning mm? Vad betyder i detta hänseende att CEDAW har företräde – kan allmänna erstatningsregler tillämpas?

Diskrimineringsbegreppet 14.1.2008 Diskrimineringsbegreppet Kön tolkat vidsträckt av kommittén, sociala roller mm. Gender – based discrimination könsidentitet våld mot kvinnor stöd för offer, vittnen mm

CEDAW är ett dynamiskt instrument 14.1.2008 CEDAW är ett dynamiskt instrument Aktiva åtgärder: Norge skall föra en politik, som främjar jämställdhet - ”uten uphold” ”med alle egnede midler” som ex. Utbildning stöd för NGOs ”temporary special measures” statistik, kunskapsbyggande

Några slutreflektioner 14.1.2008 Några slutreflektioner