Anita Gunnarsson, Hushållningssällskapet Workshop Malmö 2013 03 15 Värdet av rötrester Anita Gunnarsson, Hushållningssällskapet Workshop Malmö 2013 03 15

Två perspektiv 1. Lokalt systemperspektiv

Två perspektiv 2. Rötrest som gödselmedel

Sätt att tänka Gödselvärde av rötrest + Efterverkan av förfrukt = System N effekt

Disposition Sammanfattning gödselmedelseffekter samt några nerslag i studier Systemeffekter inte bara !

Rötrest som gödselmedel LITTERATUR-STUDIER Forskning ganska riklig: Fauda, 2011 (avh.) Arthurson, 2009 Gunnarsson, 2012 (avh) Möller & Müller, 2012 Bergstöm Nilsson & Blackert, 2012

Slutsatser växtnäringsaspekter rötrest N-effekt ≈ NH4-N – Nimmob. – NH3-avgång + ibland lite Norg om tiden räcker Lättlösligt kol (icke fullbordad metanbildning) varierar och är korrelerad till immobilisering av NH4-N (Alburquerque et al. 2011) NH3-avgång påverkas mest av T och pH, mindre av infiltrationshastighet (Gericke et al, 2012) Fast fas från separerad rötrest respektive från torr-rötning = risk för N-förlust Hur varierar lättlösligt C i praktiken i rötrest och orötade gödselmedel? (VFA, DOC och BOD) S kan förloras via avdunstning P, Mg, Ca, S och mikro kan påverkas genom fällningar (Möller & Müller, 2012)

N effekt av växtbaserad rötrest Behandlingar: Ogödslat Rötrest: 75 NH4-N (kg/ha) Oorg. N. 75 NO4-N –”- Rötrest: 150 NH4-N -”- Oorg. N. 150 NO4-N -”- Gunnarsson et al. 2010

Hypotes: N effekt av NH4-N i rötrest = N effekt av oorganiskt N Delvis förkastad: Inte efter 40 dagar Inorganic fertiliser Oorg. N Digestate fertiliser Rötrest Ogödslad kontroll 40 days after sowing: 8% lower biomas and 8% lower N uptake in the digestate fertilised treatment. At harvest 2 and 3 accumulated N uptake was still larger in inorganic fertilser treatement, but not at last harvest 6 month after sowing.

Hypotes: N effekt av organiskt bundet N i rötrest ≈ 0 12 % Norg mineraliserades. (ns) N recovery after 6 months ∑179 Control 0 N Digestate 150 N Inorganic fertilizer 150 N

Andel av organiskt bundet N frigjort

Allt mineraliskt N är inte tillgängligt -10 % CO; -15 % PS; -8 % PSB; -19 % CMS; -68 %CG4; -96 % CG6 -19 % net-min -10 % net-min -68 % net-min -96 % net-min -8 % net-min -15 % net-min Alburquerque et al. 2011

Låg effekt av mineraliskt N om mycket lättomsättbart C Alberquerque et al

Om inte allt C blir metan…….

VFA i stabil rötningsprocess < 1,5 g/L Litt. genomg. Gunnarsson, 2012

Ammonikaförluster från rötade och orötade gödselmedel Tyska fältförsök - växtföljdssystem Ammonikaförluster från rötade och orötade gödselmedel Rötad flyt Orötad flyt Kummulativa NH3-förluster (% av tillfört N) Rötad flyt + flytande fas* Den orötade flyten innehöll 45,5 % ammoniumkväve, den rötade flyten innehöll 52,4 % ammoniumkväve. Det högre pH’t i den rötade produkten (se nästa bild) bidrar till ökade ammoniakförluster. Det uppvägdes inte av den något lägre ts-halten och därmed bättre nerträngningsförmågan i jorden. Bara flytande fas* Fastgödsel Dyngvatten Timmar efter tillförseln * Flytande fas av rötrest från tvåstegsrötning Möller & Stinner 2009

Inte bara N som påverkas

Inte bara N som påverkas Källa: Möller & Müller, 2012

Efterbehandling av rötrest

Efterbehandling Separering Fast Flytande Kompostering Spädning Torkning Eldning Pelletering Granulering Spädning eller koncentrering (filter; omvänd osmos) Gödselseparering foto Astimac, lånat från Bergström & Nilsson, 2007,

Slutsatser växtnäringsaspekter N-effekt ≈ NH4-N - Nimmob– NH3-avgång + ibland lite Norg om tiden räcker NH3-avgång påverkas mest av T och pH, mindre av infiltrationshastighet (Gericke et al, 2012) Lättlösligt kol (icke fullbordad metanbildning) varierar och är korrelerad till immobilisering av NH4-N (Alburquerque et al. 2011) Hur varierar VFA, DOC och BOD i praktiken i rötrest och orötade gödselmedel? Fast fas från separerad rötrest respektive från torr-rötning = risk för N-förlust S kan förloras via avdunstning P, Mg, Ca; S och mikro kan påverkas genom fällningar (Möller & Müller, 2012)

Lokalt systemperspektiv VEGETARISKA Lokalt systemperspektiv Stg Forskning Nya Zealand: majs, havre, grönkål (kale). Ogödslat, hdg, rötrest (Ross et al, 1989) Alnarp: 5-årig betväxtföljd 2003-2007 (Gissén & Svensson, 2008) Mellansverige: 2-årig rödklöver purjo utan rötrest jft m korn + purjo m rötrest 2002-2004 (Båth & Elfstrand, 2008, 2 art) Lilla Böslid 2-årig blandvall rödbetor utan rötrest, med lite rötrest jft m korn + r-beta m mkt rötrest 2002-2004 (Gunnarsson, 2012; avh+4 art) Gladbacherhof, Tyskland – 6-årig utan rötr, med rr & med extra rr (Möller et al. 7 art) Gladbacherhof, Tyskland – 8-årig fast resp flyt orötad, flyt rötad, flyt + sk-rester rötade, dito + extra rr, 7 art (Möller et al. 7 art)

Optimizing N supply to beta Vulgaris in a crop rotation with biogas production from plant material and use of residues as fertilizer – productivity and possibilities for adaptation at farm level

Efterverkan av N mätt i rödbetor

Övergripande slutsats Ett ha vall + ett ha betblast in i biogasreaktorn + 55 kg NH4-N gödselekvivalenter (netto) + >2-6 ton rödbetor/ha om låg N-tillgång + erbjuder möjlighet att minska N-läckaget Men ibland ingen fördel!

Simulerad NH4-N gödslingseffekt System Grödsekvens Net NH4-N equiv., kg/(3 ha) GrM Vall, Rödbetor, Råg (A) 73 BG Vall, Rödbetor, Råg (B) 74 Vall, Korn, Rödbetor (C) 128 Gunnarsson et al. 2011

Slutsatser från analys m.h.a CND och PLS för tidig tillväxt K mer begränsande än N – mer markant i rötrestgödslade rödbetor efter vall än efter korn. P N Cl S Mg Fe Yield Mn Na Si Cu B O2 CO2 Temp Light water Soil structure K Gunnarsson et al. opubl

II. Fältförsöksprojekt i Tyskland Försökets placering: Gladbacherhof: Utbildnings- och försöksgård i nordvästra distriktet Taunus Gladbacherhof Höjd över havet: 140 till 230 m Nederbörd 670 mm som flerårsmedeltal Medeltemperatur på årsbasis: ca 9 ˚C Jordart: Silty loams med ursprung från lössjord (calcic Luvisols) med lerhalt på ca 25–30%. pH 6.6 - 6.9. Mullhalt I 0-30 cm skiktet: 1,8 % Bördighet enligt tyska punktsystemet : 63 (40 - 80) (Gäller hela försöksgården alltså inte spcifikt där biogasförsöket låg Källa: pp-fil på uni-Giessens hemsida. Sökte där på biogas ”Organischen Landbau” Försökets placering: Gladbacherhof Källa: pp-fil på uni-Giessens hemsida

Systemstudier i Tyskland Tyska fältförsök - växtföljdssystem Systemstudier i Tyskland Kreaturslöst ekosystem som konverterar A) Bara rötrest från egen vall & halm & mgr. (ES = eget substrat) B) Även inköpta energigrödor mer rötrest (EIS= eget + inköpt substrat Ett stort forskningsprojekt har genomförts i Tyskland under ledning av professor Kurt Möller. I två växtföljder, en för tänkt kreaturslöst system och en för en tänkt mjölkkogård studerades odlingen med och utan biogasrötning och gödsling med rötrest. För kreaturssystemet fanns också ett separat försök med betesmark som skulle motsvara 30 % av mjölkgårdens totala areal. De resultat som redovisar är från 2 skördeår (4 replikat per år). Första försöksåret fungerade som ett uppstartsår för att få rätt förfrukter, samt för att producera rötrest. Arbetet finns redovisat i sex vetenskapliga artiklar men olika fokus i varje artikel. Det jag presenterar nu är en syntes av samtliga sex artiklar. Jag börjar med resultat från det kreaturslösa systemet. Stinner et al.. 2008.; Möller 2009; Möller och Stinner, 2009;, Möller et al. 2008a) Möller et al, 2008b , Michel et al, 2010.

Kreaturslöst system Resultat översiktligt: + 1% skörd i EIS-systemet Tyska fältförsök - växtföljdssystem Resultat översiktligt: Alla grödor: + 7 % skörd i ES-systemet (= + 300 kg ts/ha) + 1% skörd i EIS-systemet (= + 50 kg ts/ha) Sign. Ej Sign. OBS! + 10 % i ES om alla skörderester inkluderas och + 5 % i EIS om alla skörderester inkluderas. Bilden visar siffrorna för den del av skörden som kan säljas. Undantag för vall (skördad och oskördad) där även stubben ingår. OBS! För icke N-fixerare var skörden (exkl. halm) signifikant högre i ES än i både både gröngödslingssystemet och EIS! EIS har alltså inte gett någon signifikant fördel sett till avsaluskörden. Om skörderesterna också inkluderas var biomassaproduktionen signifikant högre både i ES- och EIS-systemen än i gröngödslingssystemet. Om man tittar på hela den ovanjordiska biomassan, d v s inklusive halm, blir skillnaden större, framför allt för icke kvävefixerare, se tabellen nedan (som delvis även finns med i nästa bild). Icke N-fixerare: + 13 % skörd i ES-systemet = + 1240 kg ts/ha + 7 % skörd i EIS-systemet = + 660 kg ts/ha Alla grödor: + 8 % skörd i ES-systemet = + 760 kg ts/ha + 5 % skörd i EIS-systemet = + 490 kg ts/ha ES= bara eget substrat EIS= även inköpt substrat ENDAST AVSALUDELEN BEAKTAD Stinner et al.. 2008.

Kreaturslöst system Resultat översiktligt: ENDAST AVSALUDELEN BEAKTAD Tyska fältförsök - växtföljdssystem Resultat översiktligt: ENDAST AVSALUDELEN BEAKTAD Icke N-fixerare: + 10 % skörd i ES-systemet (= + 500 kg ts/ha) + 2 % skörd i EIS-systemet (= + 100 kg ts/ha) AVSALUDELEN + HALM Icke N-fixerare: + 13 % skörd i ES-systemet (= + 1200 kg ts/ha) + 7% skörd i EIS-systemet (= + 650 kg ts/ha) Sign. Ej Sign. Bilden visar siffrorna för den del av skörden som kan säljas. Undantag för vall (skördad och oskördad) där även stubben ingår. OBS! För icke N-fixerare var skörden (exkl. halm) signifikant högre i ES än i både både gröngödslingssystemet och EIS! EIS har alltså inte gett någon signifikant fördel sett till avsaluskörden. Om skörderesterna också inkluderas var biomassaproduktionen signifikant högre både i ES- och EIS-systemen än i gröngödslingssystemet. Om man tittar på hela den ovanjordiska biomassan, d v s inklusive halm, blir skillnaden större, framför allt för icke kvävefixerare, se tabellen nedan (som delvis även finns med i nästa bild). Icke N-fixerare: + 13 % skörd i ES-systemet = + 1240 kg ts/ha + 7 % skörd i EIS-systemet = + 660 kg ts/ha Alla grödor: + 8 % skörd i ES-systemet = + 760 kg ts/ha + 5 % skörd i EIS-systemet = + 490 kg ts/ha Sign. ES= bara eget substrat EIS= även inköpt substrat Stinner et al.. 2008.

Kreaturslöst system: skörd gröda för gröda För mycket skämmer allt……. Kreaturslöst system: skörd gröda för gröda % skördeförändring jämfört med utan rötning sign sign sign De första stapeldiagrammen med skörd gröda för gröda avsåg bara jämförelser mellan Gröngödslingssystemet och biogassystemet där bara eget substrat användes (ES). I detta stapeldiagrammet kan man även se hur effekten blev i systemet med eget + infört substrat (EIS). Här fanns bara signifikant skördeökning för vårvete! Alltså inte som ES signifikant skillnad till gröngödslingssystemet för både för h-vete 2 och vårvete. I diskussionen nämner författarna att det i ett biogassystem med inköpt substrat kan finnas anledning att förändra växtföljden t. ex. genom att minska andelen ärter eller vall. Annars kan det för ett ekologisks system bli överoptimala N-givor, vilket inte bara medför liggsäd utan även ökar ogräs- och sjukdomsproblem. Stinner, W., Möller, K. & Leithold, G. (2008). Effects of biogas digestion of clover/grass-leys, cover crops and crop residues on nitrogen cycle and crop yield in organic stockless farming systems. European Journal of Agronomy Tyska fältförsök – Växtföljds- system Stinner et al. 2008. Växtföljd

Gödselmedel beskrivning Tyska fältförsök - växtföljdssystem   NH4-N/ pH DM C, % C/ Total N, Produkt Nt kvot % av ts. Norg % av ts Tvåstegsrötn.växtmaterial* Flyt. fas: (mix av allt) 0,71 7,7 3 36 12 10.2 Fast fas, medel: 0,15 - 18 43 26 2.2 Fast fas, spannmålshalm 0,10 45 38 1,3 Fast fas, ärthalm 0,06 17 46 1,9 Fast fas, mgr 0,26 40 3,3 Fast fas, klöver-gräs 0,18 20 22 2,3 Flytgödsel, nöt: Rötad (enstegsrötning) 0,53 7,8 9 16 4,3 Orötad flytgödsel 0,43 7,0 11 21 3,4 Fastgödsel 0,21 2,6 Karäkterisering av de gödselmedel som användes i försöken. Dyngvattnet är utlakat ur fastgödseln vid lagringen. I kreaturssystemförsöken ingick även ett system med orötad fastgödsel. Som alltid är pH högre i rötad flytgödsel än i orötad. Det ökar risken för ammoniakförluster även om den något lägre torrsubstanshalten motverkar det en aning. Stinner et al.. 2008.; Möller et al. 2008a) *) 59% av totalkvävet i tvästegsrötningen återfanns i den flytande fasen.

Systemstudier i Tyskland Tyska fältförsök - växtföljdssystem Systemstudier i Tyskland Två delar, del 2 2) Kreaturssystem (nöt) som konverterar C) Bara rötrest av flyt D) Rötrest av flyt & halm & mgr. E) Rötrest av flyt & halm & mgr. + inköpt substrat Jämförelse: okonvertet fastgödsel resp. flytgödselsystem Nu en blick på kreaturssystemjämförelsen i stället - med data främst från Möller et al. (2008a) och Möller och Stinner, (2009). Stinner et al.. 2008.; Möller 2009; Möller och Stinner, 2009;, Möller et al. 2008a) Möller et al, 2008b , Michel et al, 2010.

Kreaturssystem Resultat översiktligt – jämfört m orötad flyt: Ej Sign. Tyska fältförsök - växtföljdssystem Resultat översiktligt – jämfört m orötad flyt: ‘ Icke N-fixerare: + 2 % skörd där rötrest av flyt . (= + 100 kg ts/ha) . Alla grödor:. + 0 % skörd där rötrest av flyt Ej Sign. Det ovanjordiskt N upptag (i stället för biomassaskörden som bilden ovan visar) var 12 % större i biogassystem där halm och mellangrödor rötatades jämfört med I gröngödslingssystem. För system med inköpt substat ökade skillnaden till 20 %. För biogassystemet där bara flytgödseln rötades var det dock fortfarande inte någon signifikant skillnad. Ej sign. ENDAST AVSALUDELEN BEAKTAD Möller et al.. 2008.

Kreaturssystem: skörd gröda för gröda Tyska fältförsök - växtföljdssystem % skördeförändring jämfört med utan rötning Bilden visar siffrorna för den del av skörden som kan säljas (undtag för vall där även stubben ingår). Endast statistiskt signifikant skördeökning i vårvete Möller et al. 2008. Växtföljd

Ammonikaförluster från rötade och orötade gödselmedel Tyska fältförsök - växtföljdssystem Ammonikaförluster från rötade och orötade gödselmedel Rötad flyt Orötad flyt Kummulativa NH3-förluster (% av tillfört N) Rötad flyt + flytande fas* Den orötade flyten innehöll 45,5 % ammoniumkväve, den rötade flyten innehöll 52,4 % ammoniumkväve. Det högre pH’t i den rötade produkten (se nästa bild) bidrar till ökade ammoniakförluster. Det uppvägdes inte av den något lägre ts-halten och därmed bättre nerträngningsförmågan i jorden. Bara flytande fas* Fastgödsel Dyngvatten Timmar efter tillförseln * Flytande fas av rötrest från tvåstegsrötning Möller & Stinner 2009

Kreaturssystem Resultat översiktligt: ENDAST AVSALUDELEN BEAKTAD Tyska fältförsök - växtföljdssystem Resultat översiktligt: ENDAST AVSALUDELEN BEAKTAD Icke N-fixerare: + 2 % skörd där rötrest av flyt . (= + 100 kg ts/ha) . + 4 % där även av halm+mgr . (= + 200 kg ts/ha) . + 6 %* där även av inköpt substrat (= + 400 kg ts/ha) Alla grödor: . . + 0 % skörd där rötrest av flyt + 2 %* där även av halm+mgr . (= + 200 kg ts/ha) . + 4 %* där även av inköpt substrat (= + 300 kg ts/ha) Sign. Ej Sign. Det ovanjordiskt N upptag (i stället för biomassaskörden som bilden ovan visar) var 12 % större i biogassystem där halm och mellangrödor rötatades jämfört med I gröngödslingssystem. För system med inköpt substat ökade skillnaden till 20 %. För biogassystemet där bara flytgödseln rötades var det dock fortfarande inte någon signifikant skillnad. Ej sign. Sign. * = signifikant högre skörd än i system både utan rötning och i system där bara flyt rötats Möller et al.. 2008.

Kreaturslöst system: skörd gröda för gröda Tyska fältförsök - växtföljdssystem % skördeförändring jämfört med utan rötning De första stapeldiagrammen med skörd gröda för gröda avsåg bara jämförelser mellan system utan och med biogasrötning där bara flyt rötades. I detta stapeldiagrammet kan man även se hur effekten blev i det system där även halm och mellangrödor rötades samt i det system där även inköpt substrat rötades. Den svaga skördeökningen I flertalet grödor förklaras med större NH4-N-försluster från rötad gödsel än från orötad. Detta mättes också och redovisades I Möller och Stinner, 2009. Växtföljd Möller et al. 2008.

Gödselmedel beskrivning Tyska fältförsök - växtföljdssystem   NH4-N/ pH DM C, % C/ Total N, Produkt Nt kvot % av ts. Norg % av ts Tvåstegsrötn.växtmaterial* Flyt. fas: (mix av allt) 0,71 7,7 3 36 12 10.2 Fast fas, medel: 0,15 - 18 43 26 2.2 Fast fas, spannmålshalm 0,10 45 38 1,3 Fast fas, ärthalm 0,06 17 46 1,9 Fast fas, mgr 0,26 40 3,3 Fast fas, klöver-gräs 0,18 20 22 2,3 Flytgödsel, nöt: Rötad (enstegsrötning) 0,53 7,8 9 16 4,3 Orötad flytgödsel 0,43 7,0 11 21 3,4 Fastgödsel 0,21 2,6 Karäkterisering av de gödselmedel som användes i försöken. Dyngvattnet är utlakat ur fastgödseln vid lagringen. I kreaturssystemförsöken ingick även ett system med orötad fastgödsel. Som alltid är pH högre i rötad flytgödsel än i orötad. Det ökar risken för ammoniakförluster även om den något lägre torrsubstanshalten motverkar det en aning. Stinner et al.. 2008.; Möller et al. 2008a) *) 59% av totalkvävet i tvästegsrötningen återfanns i den flytande fasen.

Kreaturssystem - sammanfattning Tyska fältförsök - växtföljdssystem Konvertering till biogassystem * Utebliven skördeökning och ökning av N-upptag i system där endast flytgödsel rötades Högre skörd och N-upptag där även halm & mgr rötades (icke sign!) Högst skörd och N-upptag där även substat utifrån tillsattes (sign) * Gäller 8-årig växtföljd med 2 år fodervall, 1 år ärt och resten icke N-fixerare Möller och Stinner, 2009;, Möller et al. 2008a)

Slutsats kreaturs & kreaturslöst Tyska fältförsök - växtföljdssystem En konvertering till biogasproduktion ger inte lika stora växtodlingseffekter i kreaturssystemet som i växtodlingssystemet I kreaturssystemet: inköpt substrat en fördel I det kreaturslösa systemet snarare nackdel med den växtföljd som provats Största miljöfördelarna av konvertering: minskad fossil energianvänding och minskade växthusgasutsläpp – oavsett kreaturssystem eller kreaturslöst Möller och Stinner, 2009;, Möller et al. 2008a)

Önnestadförsöken – det blir aldrig så bra som man tror….. Konv lök = 100 Eko m rötrest = 76 Eko ”vanlig” = 72 Eko vanlig har förfrukt rödklöverfrö till morötter och ettårig gröngödsling till lök. Eko rötrest har 2 års skördad vall som förfrukt t morötter och korn som förfrukt till lök Konv morötter = 100 Eko m rötrest = 64 Eko ”vanlig” = 66 L4-3410 2007-2012

Slutsats näringsperspektiv (ekoodling) Flexibilitet ja …MEN: Andra ämnen än N kan bli begränsande N-överskott öka växtskydds och ogräsproblem När flyt rötas – NH4-N-förluster kan äta upp vinsten Om reglerna medger t ex inköpt Biofer eller nötflyt är finns ekonomiska alternativ för odlaren – men knappast hållbarare

Forska på vad om rötrest? Funderingar storskaligt och småskaligt – hur håller hållbarheten biologiska frågor ofta gemensamma m andra organiska gödselmedel t ex stg Mycket kunskap finns – och mycket saknas Ska bli kul med dialog

Disposition Sammanfattning gödselmedelseffekter samt några studier Systemeffekter inte bara ! Andra effekter: ogräs, markbiologi

Ogräs och spolmask Studier av ogräsfrö i mesofil process BioConcens FoU satsning i Danmark Ogräs och spolmask Studier av ogräsfrö i mesofil process Flyghavre, åkersenap kanadensiskt gullris gror inte alls efter en vecka Raps, åkerbinda och Amzincki amicranta: ca 1 % grobarhet efter en vecka Målla: 7 % grobarhet efter en vecka; 0 % efter 11 dagar 10 % kvar av olika malvor efter 1-6 dagar av målla efter 19 dagar! Studier av spolmask hos svin (Ascaris suum): Spolmaskägg dör efter 3 tim i en thermofil process (55 °C) eller 10 dagar i 37 °C. Källa: Johansen et al. 2011) Survival of weed seeds and animal parasites as affected by anaerobic digestion at meso- and thermophilic conditions Johansen, Anders; Carlsgart, Josefine; Hansen, Christian M.; Roepstorff, Allan; Andreasen, Christian and Nielsen, Henrik Bangsø (2011) Survival of weed seeds and animal parasites as affected by anaerobic digestion at meso- and thermophilic conditions. Waste Management, ( ), - . [Submitted] Överlevnad av ogräsfrön och spolmask testades med nötflyt som substat under temrofila och mesofila förhållanden som liknar en biogasanläggning. Slutsatsen var att biogasrötning är ett effektivt sätt att behandla avfall från ekologiska gårdar så att man inte sprider de studerade begränsa parasiterna eller och ogräsen via rötresten. Thermofil rötning är effektivare än mesofil rötning. Källa: Westerman et al. 2012) Källa: Johansen et al. 2011)

Markmikro Rötrest minskar inte den “funktionella mikrobiella diversiteten” kortsiktigt Rötresten bryts ner långsammare än orötad stallgödsel eller orötad klöver/gräs. Mängden lättillgängligt C styr påverkan på markmikrobiell aktivitet när man jämför olika organiska gödselmedel Källa: http://www.icrofs.org/Pages/Research/darcofIII_bioconcens.html Finns även berört i litt.genomgång av Arthurson, 2009

Slutsatser växtnäringsaspekter N-effekt ≈ NH4-N – NH3-avgång + ibland lite Norg om tiden räcker Lättlösligt kol (icke fullbordad metanbildning) varierar och är korrelerad till immobilisering av NH4-N (Alburquerque et al. 2011) Om NH3-avgång undviks i liggande vall: bättre ettårseffekt per kg total-N av rötad flytgödsel men sämre flerårseffekt. Leder till samma summaeffekt år 4. (Schröder et al, 2007) NH3-avgång påverkas mest av T och pH, mindre av infiltrationshastighet (Gericke et al, 2012) Fast fas från separerad rötrest respektive från torr-rötning = risk för N-förlust Hur varierar VFA, DOC och BOD i praktiken i rötrest och orötade gödselmedel? S kan förloras via avdunstning P, Mg, Ca; S och mikro kan påverkas genom fällningar (Möller & Müller, 2012)