Sockerindustri och miljöpåverkan genom 150 år Fredrik Björk, Malmö University Sockerindustri och miljöpåverkan genom 150 år

En mycket skånsk historia

Importvara - raffinaderier Ex ”Svanen” och ”Patrioten” i Malmö (1750-tal) Köpenhamn fr 1650-t Hantverkskaraktär Tidigt ute med ångmaskiner Få anställda, högt produktionsvärde

Betsocker Achard (Tyskland) ca 1800 Frankrike – under Napoleonkrigen Slaveriets avskaffande Teknisk-vetenskaplig utveckling i Tyskland/Frankrike 1830-50 Højbygård (”Lolland”) 1872

Sverige 27 maj 1812: Carl Agardh försvarar sin avhandling om ”Foderbetans användande till Socker” vid filosofiska fakulteten i Lund. instruktionsskrift om vitbetsodling: Lantbruksakademin (1837) Skånska Sockerfabriks AB: Landskrona 1853 – köper Säbyholms säteri 1854, Hilleshög 1860

Sockerfabrik i Landskrona Agrar- och industrikapital bakom svensk sockerindustri – Tyskland: Andelsfabriker Tranchell – Carnegie och Kockum ligger bakom Det som inte blir socker – blir djurfoder Kontraktsodling ”lantmannens tuktare” – hårda krav på odlarna Konstgödsel Avstånd mellan plantorna Dikning

Säbyholm SSAs egen gård – mönsterjordbruk Lars Olsson - Säbyholmarna Försöksodlingar på Säbyholm – till grund för odlingsregler från 1859

Sk Sockerfabriks Ab 1875 drabbades Skånska Sockerfabriks AB av en brand, vilken förstörde såväl raffinaderiet som råsockerbruket. Ett nytt raffinaderi uppfördes i Landskrona 1877, medan det dröjde till 1883 innan man uppförde ett nytt råsockerbruk Lokaliserades till Säbyholm. En bidragande orsak var att Landskrona hälsovårdsnämnd motsatte sig en lokalisering inom staden för råsockerbruket på grund av brandrisken.

Skånska sockerbruk Råsockerprod: 1890: 10 000 ton 1907: 160 000 ton Tullskydd Kartellsamarbete från 1890-talet – för att hålla nere råvarupriser och löner 1907 bildas SSA – Svenska Sockerfabriks AB Sveriges största företag Sockerdebatt i riksdag och media Betdistrikt, råsockerbruk och järnvägar 1907 (Kuuse 1982)

Konsumtionens förändringar ”Från lyxvara till baslivsmedel” Kontinuerlig konsumtionsökning c.1800-1930 Sötning av kaffe, the Konservering 1930 c. 15% av kostens energi från socker (ca 50 kg per person och år)

Vattenföroreningar Stora klagomål på vattenföroreningar ”Översilningsfält” Vattenförbrukning c.65 liter / 1 kg socker (1906/07 Sockerfab. Hasslarp) Skapandet av ett ”industriellt landskap”

Vattenföroreningar Sockerindustrin sin tids stora ”miljöbov” Mycket organiskt material Vid låga flöden blev det besvärligt! (särskilt om det var varmt!)

Vattenföroreningar Utmaning för sockerindustrin under många år framåt Disponenten vid fabriken i Genevad skrev i februari 1919 ”det ej är bra som det är…antagligen blir väl någon dyrbar silningsanordning öfver ett större markområde föreskrifven, och i så fall vore kanske bättre göra upp med käranden i godo och vi få fria händer vid fabriken”. MEN – från 1950-talet: utvecklar återtagningssystem som också säljs med stor framgång internationellt!

Växtförädling Hilleshög – ny frösort 1912

Olof Arrhenius

Fosfatkartan

Energi 1910: c. 2% av Sveriges totala import av stenkol 1880: c. 2,5 kg kol/ 1 kg socker 1910: c. 1 kg kol/ 1 kg socker

Från kol till olja

Sockerindustrins miljöpåverkan 1950-idag Kraftig ökning av användning av konstgödsel Bekämpningsmedel Mekanisering Globala handelsfrågor: EU subventionerar export till exempelvis Afrika som konkurrerar ut lokala producenter

Summering Lokalt – globalt Landskapets industrialisering Integration mellan jordbruk och industri Vetenskap och teknik i industrins tjänst Präglat Skåne starkt Landskrona: ”Det svenska sockrets huvudstad”