Stockholm 2012 10 23 – Staffan Schartner Vem bestämmer i staden? BOVERKET – KONFERENS 8 MAJ 2014. Stockholm 2012 10 23 – Staffan Schartner Nils Söderlund, Föreningen för Byggemenskaper http://byggemenskap.se

Vem har byggt staden och varför? 1910-1945 Växande samhälleliga initiativ. Standardisering. Modernism! 1870-1910 Arbetarslum Rå kapitalism Välgörenhetsprojekt 1975-1992 Bostadsöverskott Lågt byggande Fortsatta bidrag 2015- ? Till mitten av 1800-talet Byggande för eget behov. 1945-1975 Allmännyttan Räntebidrag mm Statlig styrning Växande skala Byggindustrin skapas 1994-2014 Bidrag blir beskattning Marknadstänkande Oligopol uppstår Begränsat privat byggande Låg bostadsproduktion Andra hälften av 1800-talet Spekulationsbyggande börjar Relativt små fastigheter. Privata investeringar. 1890-1930 Kooperativt byggande föds. Växande egen- Initiativ, 1990 Skattereformen 1915 SKB, 1923 HSB 1991-94 Finanskrisen 1900 1918 1933 1944 1970 1992 2010 Nya bostäder iStockholm 1900-2010, utjämnad kurva EGET BEHOV > SPEKULATION > KOOPERATION > ALLMÄNNYTTAN > BYGGINDUSTRIN > OLIGOPOLET >

SMÅA - Stockholms stads småstugebyrå Sopnedkastet blev en populär HSB-uppfinning. HSB Hyresgästernas Sparkasse och Byggnadsförening (HSB) bildades 1923 av Hyresgästföreningen i Stockholm. Syftet var att bygga och förvalta bra och prisvärda bostäder för medlemmarna. SMÅA - Stockholms stads småstugebyrå Det började redan 1927 under namnet Stockholms stads småstugebyrå, då de första självbyggarna reste sina 231 småhus i Olovslund och Åkeshov strax utanför Stockholms centrum. Många av de områden som en gång byggdes av Småa/småstugebyrån är idag klassiska exempel på god bostadsmiljö SKB 1916 Bostadsrätter 1930 Allmännyttan 30-tal Norra Ängby

Ekobyn Understenshöjden, Stockholm. ”En Byggemenskap är en grupp människor som i egen regi och utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och senare använder en byggnad.” Ekobyn Understenshöjden, Stockholm.

Exempel på allt som händer i Sverige Sweden map

Ett uppmärksammat exempel från Malmö ”Urbana Villor” ”Vi älskar villan men vill bo i stan .” Foto: UrbanaVillor, Cord Siegel, Pontus Åqvist och Karin Larsson.

Argument för byggemenskaper Vauban, TysklandByggemenskapen Genova, Understenshöjden, Björkhah För samhället: Mer varierad stadsbild Mindre skala på projekten Högre byggnadskvalitet Större miljöansvar Bättre socialt liv i stadsdelen Större mångfald av bostadstyper Ny ”demokratisk” byggherre För individen: Förverkliga sin drömbostad Effektivare användning av yta Gemensamma funktioner Boende med likasinnade Eget ”skapande” möjligt Bättre relation till grannar Lägre boendekostnad Oberoende

BYGGEMENSKAPER, EN NY FOLKRÖRELSE! Tübingen, Tyskland

Byggemenskaper som spjutspets för ett hållbart byggande I Tübingen har byggemenskaper på 10-15 år blivit dominerande och används medvetet av staden som ett verktyg i stadsutvecklingen. München har en officiell målsättning att 20-40% av markanvisningarna ska gå till byggemenskaper. Hamburg har en måttligare målsättning på 20%, men samtidigt en kommunal förvaltning och ett regionalt regelverk riktat särskilt till byggemenskaper. Många städer och delstater har särskilda program och stöd för byggemenskaper. Chemnitzstrasse Hamburg

”Med byggemenskaper leder människorna stadens utveckling istället för att vara dess offer” Cord Soehlke, Borgmästare Tübingen Französisches Viertel, Tübingen

Mindre skala med blandade verksamheter Tübingen, Tyskland

Vill du bygga ett hus med mig? Tübingen, Tyskland

Tübingen, Tyskland

Tübingen, Tyskland

Vad kan kommunerna göra för att underlätta för byggemenskaper: Små tomter, 4-50 lgh Detaljplanera först, markanvisa sedan Markanvisning med fast pris och kvalitets- / hållbarhetskriterier Lägg alla betalningar så sent som möjligt Hjälpa byggemenskaper med information, matchmaking, processtöd mm.

”Stockholm behandlar alla byggherrar lika” Exploateringskontoret i Stockholm ansvarar för stadens markinnehav vilket utgör ungefär 70% av kommunens yta: ”Vi behandlar byggemenskaper på samma sätt som vilken annan byggherre som helst” ”Stockholmsmodellen bygger på att byggherrar på eget initiativ tar fram möjliga projekt” ”Vi bedömer byggherrens ekonomi, stabilitet och intresse av långsiktig förvaltning” ”Vi beaktar också aktörens tidigare projekt” ”Byggherren står för all ekonomisk risk i samband med detaljplanearbetet” Tiden mellan markanvisning och byggstart för ett bostadsprojekt kan vara 5-8 år, ibland längre. Byggherrens kostnad för processen kan vara i spannet SEK 0,5 – 1,5 M. 2013 markanvisades 50 fastigheter med en genomsnittlig storlek på 102 lägenheter till 25-30 olika bolag (ibland systerbolag).

Byggemenskaper Tack för att ni lyssnade! Nils Söderlund 070 6082320 nils@arkitektkontor-soderlund.se