Lägesöversikt över CAP2020- reformen och nationella stöd Landsbygdsverkets utbildning om stödansökan 2014 statssekreterare Risto Artjoki/ överdirektör Heimo Hanhilahti jord- och skogsbruksministeriet Tammerfors, Uleåborg och Åbo

Beredningsläget i EU (1/3) •För första gången tillämpas medbeslutandeförfarandet vid en stor jordbrukspolitisk reform: Europaparlamentet (EP) och rådet jämställda beslutsfattare •Finlands erfarenheter av medbeslutandeförfarandet positiva: även ett litet land kan påverka när man har täta kontakter med EP och frågorna motiveras väl •Avsikten var att införa reformen år 2014, men på grund av förseningar börjar systemet för jordbruksstöd att gälla år 2015 => år 2014 är ett övergångsår mellan den nya och gamla politiken) (gamla åtgärder och nya anslag när det gäller jordbruksstöd)

Beredningsläget i EU (2/3) •Budgetramen i februari 2013 •En politisk överenskommelse i juni 2013 •De s.k. grundförordningarna, dvs. Europaparlamentets och rådets förordningar utgavs •Delegerade förordningar –behandlingen av delegerade förordningar pågår i EU –kommissionens godkännande i mars 2014 –EP och rådet har möjlighet att invända mot förordningarna ungefär till mitten av maj 2014 –ut i juni 2014?

Beredningsläget i EU (3/3) •Genomförandeförordningar –behandlingen pågår i EU –godkännande i maj 2014 –ut i juni 2014?

EU:s budgetram •Nedskärning i budgetramen som kommissionen föreslagit ca 10 % •Nedskärningar också i jordbrukets huvudtitel trots att kommissionens förslag utgick från frysning av utgifterna på 2013 års nivå (landsbygdsutveckling – 8 %, direktstöd -2 %) •Finland fick en särskild allokering när det gäller landsbygdens utvecklingsfinansiering som gör att Finlands totalfinansiering under jordbrukets huvudtitel inte ändras

CAP2020-reformens huvudpunkter i jordbruksstöd (1/2) EU:s helfinansierade direktstöd •Bättre hänsyn till miljö- och klimataspekten: förgröningsstöd en ny stödform •Ny stödform är stöd till unga jordbrukare •Möjligt att höja produktionskopplade stöd •Skillnader i det genomsnittliga hektarstödet mellan medlemsländerna inom systemet med direktstöd jämnas ut en aning •Möjligheter att stödja små gårdsbruksenheter

CAP2020-reformens huvudpunkter i jordbruksstöd (2/2) Utveckling av landsbygden •Bättre hänsyn till miljö- och klimataspekten: mer exakt fokusering av miljöersättningen regionalt och på skiftesnivå •Finjustering i områden med naturliga begränsningar •Hela Finland utgör ett område med naturliga begränsningar också i framtiden Fokusering vs. minskad byråkrati

Beredningsläget i Finland •Nationella riktlinjerna för genomförandet i Finland våren/sommaren Vid JSM tagits fram preliminära riktlinjer för beredningen •Målet är att minimera administrativ belastning och kostnader •Programmet för utveckling av landsbygden till statsrådet i mars 2014 och därefter till kommissionen. Kommissionens godkännande förväntas i år •Lagförslagen till riksdagen förhösten 2014 •Statsrådets förordningar mot slutet av år 2014 – början av år 2015

Utveckling av landsbygden: målen i Europa 2020-strategin som grund SMART tillväxt: Innovationer och kunnande, grön teknologi och forskning Sociala innovationer ENGAGERANDE tillväxt: Lokal utveckling och diversifiering av landsbygdsekonomin Alternativ till följd av jordbrukets strukturreform HÅLLBAR tillväxt: Effektivare användning av naturresurser och offentliga nyttigheter Minskade växthusgasutsläpp, ökad koluppbidning och utveckling av bioenergi Hållbar markanvändning och naturens biologiska mångfald UTVECKLING AV LANDSBYGDEN EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska möta de nya utmaningarna som gäller mat, naturresurser och områdesanvändning

Landsbygdens utvecklingsprogrammets mål 1.Ökat kunnande, mer kunskapsöverföring, fler innovationer och ökat samarbete på landsbygden 2.Effektivare bekämpning av och anpassning till klimatförändringen 3.Ökad biologisk mångfald i naturen, bättre vattenstatus och jordbruksmarkens tillstånd 4.Mångsidigare företagsverksamhet på landsbygden, förbättrad sysselsättning, service och bättre påverkningsmöjligheter 5.Bättre konkurrenskraft för jordbruksproduktionen 6.Landsbygdsföretagen svarar mot konsumenternas efterfrågan genom att producera högklassig mat och förbättra djurens välbefinnande

Finansiering av landsbygdens utvecklingsprogrammet Fördelning av medlen fastställdes av ekonomipolitiska ministerutskottet Åtgärdmiljoner euro •Jordbrukets miljö- och klimatåtgärder och rådgivning •Ekologiskt jordbruk 326 •Djurens välbefinnande458 •Kompensationsbidrag sammanl., av vilket delfinansierat (av EU och nationellt) helt nationell finansiering*1 474 •Jordbrukets etablerings- och investeringsunderstöd 407 •Leader 300 •Företags ‐ och projektstöd samt tekniskt bistånd 691 Totalt7 092 * innehåller medel från det nationella stödet till jordbruket och trädgårdsodlingen. Den slutliga summan som ska överföras preciseras senare

Nationella stöd (1/2) •Enligt kommissionen kan artikel 141 inte längre tillämpas som rättsgrund för stödet för allvarliga svårigheter orsakade av anslutningen till EU •Genom förordningen om övergångsbestämmelser togs i reglerna om statliga stöd i EU-förordningen om organisationerna av marknaden in en möjlighet att under perioden bevilja motsvarande stöd som 141- stöden

Nationella stöd (2/2) •Ett direkt produktionskopplat EU-stöd år –idisslare (exkl. hästar), stärkelsepotatis och frilandsgrönsaker •Nationellt stöd till Södra Finland år –trädgårdsodling, svin- och fjäderfäskötsel •Nordligt stöd en långvarig stödform som utvecklas tidvis •För tillfället arbetar man med ett ändringsförslag som ska lämnas till kommissionen

TACK!