Danisco A/S Svenskarnas inställning till socker, intresse för näringslära och motion Resultaten baseras på intervjuer genomförda av AC Nielsen AIM. Minerva (2 241)1997, (2 969) 1999, (2 465) 2001, Nordisk Market*Monitor (2 785) 2004 och (2 907) Copyright: ACNielsen har copyright på alla analysvärden som inte omfattas av Danisco Sugars egen frågeram. Resultaten angående socker är därför baserade på hela befolkningen, medan en delmålgrupp har valts ut som motsvarar 83 % av befolkningen för tal som gäller intresset för näring, matvanor och motion. Delmålgruppen omfattar inte dem som ansåg att socker är onyttigt och bör undvikas eller dem som svarade "vet ej".

Danisco A/S sida  Attityder till socker Attityder till socker med hänsyn till kroppsvikt (BMI)  Konsumtion av sockersötade produkter och orsakar till at köpa produkten med alternativa sötningsmedel - med hänsyn till kroppsvikt (BMI)  Viktutveckling intresse för den egna hälsan – med hänsyn till kroppsvikt (BMI)  Motionsvanor med hänsyn till kroppsvikt (BMI)30-32

Danisco A/S Inställning till socker 1997–2006

Danisco A/S % Påstående om socker – instämmer Inställning till socker 1997–2006 Källa: ACNielsen. Baserat på intervjuer med personer över 15 år. Nordisk MarketMonitor: i 1997, i 1999, i 2002, i 2004 och i 2006 Omkring 85 % av befolkningen håller med om att socker ger energi. Andelen som anser att socker är ”tomma kalorier” har minskat från 51% till 49% 2006.

Danisco A/S % Påstående om socker – instämmer Inställning till socker 1997–2004 Ca 90 % av befolkningen anser att socker orsakar hål i tänderna. Andelen som anser att barn inte bör äta socker är oförändrad på 60% Källa: ACNielsen. Baserat på intervjuer med personer över 15 år. Nordisk MarketMonitor: i 1997, i 1999, i 2002, i 2004 och i 2006

Danisco A/S % Påstående om socker – instämmer Inställning till socker 1997–2006 Vitt socker bleks i en kemisk process Socker är vanebildande Jag får dåligt samvete när jag äter socker Det är helt OK att äta de sötsaker man har lust med Jämfört med tidligare år anser allt färre 16 % 2006 mot 49 % 1997, att det är OK att äta de sötsaker, man har lust med, medan en hög andel av befolkningen fortsatt får dåligt samvete när de äter socker. Hela 41% tror fortsatt 2006 att socker är vanebildande jämfört med 24 % En hög andel av befolkningen 43 % 2006, tror fortsatt att socker bleks i en kemisk process. Källa: ACNielsen. Baserat på intervjuer med personer över 15 år. Nordisk MarketMonitor: i 1997, i 1999, i 2002, i 2004 och i 2006

Danisco A/S % Socker är fettbildande Fett innehåller fler kalorier än socker Socker förbränns före fett Påstående om socker – instämmer Inställning till socker 1997–2006 Källa: ACNielsen. Baserat på intervjuer med personer över 15 år. Nordisk MarketMonitor: i 1997, i 1999, i 2002, i 2004 och i 2006 Befolkningen vet att socker kan bidra till övervikt 72 % 2006, och omkring halva befolkningen vet också att socker/kolhydrater förbränns före fett. Men det är färre, 36 % 2006 mot 69 % 1997, som vet att fett innehåller dubbelt så många kalorier som socker.

Danisco A/S Sammanfattning  Relativt hög kunskapsnivå kring socker och övervikt, men mindre än hälften av befolkningen vet att fett innehåller dubbelt så många kalorier som socker.  Fler i dag än 1997 har dåligt samvete när de äter socker, men lite färre 2006 i förhållande till  41 % anser 2006 fortfarande att socker är vanebildande, trots att det saknas vetenskapliga bevis för påståendet.  Se bl a sammanfattningen från SNF:s seminarium inom området  Se även danska Ernæringsrådets rapport ”Sukkers sundhedsmæssige betydning" på:  Relativt hög kunskapsnivå kring socker och övervikt, men mindre än hälften av befolkningen vet att fett innehåller dubbelt så många kalorier som socker.

Danisco A/S Inställning till socker 2006 – indelat efter BMI (Body Mass Index)

Danisco A/S % Påstående om socker – instämmer Kunskap och inställning till socker 2006 – indelat efter BMI (Body Mass Index) Källa: ACNielsen. Baserat på intervjuer med personer över 15 år. Nordisk MarketMonitor: i 2006 Mindre än 40 % i alla viktgrupper vet att fett innehåller fler kalorier än socker. Mer än 40 % vet samtidigt att socker/kolhydrater förbränns före fett. Det är något färre underviktiga som instämmer i att socker är fettbildande.

Danisco A/S % Påstående om socker – instämmer Kunskap och inställning till socker 2006 – indelat efter BMI (Body Mass Index) Källa: ACNielsen. Baserat på intervjuer med personer över 15 år. Nordisk MarketMonitor: i 2006 Dåligt samvete för att man äter socker ökar med vikten, men även många normal- och underviktiga får dåligt samvete när de äter socker. Det är mest de mycket överviktiga som anser att socker generellt är skadligt för hälsan och vanebildande.

Danisco A/S Sammanfattning  Det är främst bland överviktiga som man får dåligt samvete när man äter socker, men det är också vanligt bland under- och normalviktiga.  Ju mer man väger, desto större är sannolikheten för att man instämmer i påståendet att socker generellt är skadligt för hälsan.  Okunskapen är nästan lika stor i alla viktgrupper om att fett innehåller dubbelt så många kalorier som socker.

Danisco A/S Konsumtion av sockersötade produkter 2006

Danisco A/S Konsumtion av sockersötade produkter 2006 Läsk Godis Choklad GlassKakor, tårtor, vetebröd Källa: ACNielsen, Nordisk MarketMonitor kvartal 1, Baserat på intervjuer vilket motsvarar 83 % av befolkningen Godis och läsk verkar vara de produkter med sockerinnehåll som svenskarna konsumerar mest. En stor andel av befolkningen äter eller dricker sällan sockerhaltiga produkter.

Danisco A/S Konsumtion av sockersötade produkter 2006 – indelat efter BMI (Body Mass Index)

Danisco A/S Konsumtion av läsk – indelat efter BMI (Body Mass Index) Normalviktig Underviktig Lätt överviktigMycket överviktig Källa: ACNielsen, Nordisk MarketMonitor kvartal 1, Baserat på intervjuer vilket motsvarar 83 % av befolkningen Det är flest underviktiga som dricker läsk minst en gång i veckan.

Danisco A/S NormalviktigUnderviktig Lätt överviktig Mycket överviktig Konsumtion av godis (i påse) – indelat efter BMI (Body Mass Index) Källa: ACNielsen, Nordisk MarketMonitor kvartal 1, Baserat på intervjuer vilket motsvarar 83 % av befolkningen 30 % av de underviktiga äter godis minst en gång i veckan, medan konsumtionen är betydligt lägre i övriga viktgrupper.

Danisco A/S NormalviktigUnderviktig/spenslig Lätt överviktig Mycket överviktig Konsumtion av choklad – indelat efter BMI (Body Mass Index) Källa: ACNielsen, Nordisk MarketMonitor kvartal 1, Baserat på intervjuer vilket motsvarar 83 % av befolkningen Liknande konsumtionsmönster i alla viktgrupper, dock något större konsumtion hos underviktiga.

Danisco A/S NormalviktigUnderviktig Lätt överviktigMycket överviktig Konsumtion av sockersötade frukost- flingor – indelat efter BMI (Body Mass Index) Källa: ACNielsen, Nordisk MarketMonitor kvartal 1, Baserat på intervjuer vilket motsvarar 83 % av befolkningen Högre konsumtion av frukostflingor bland underviktiga och normalviktiga.

Danisco A/S Konsumtion av light-produkter – indelat efter BMI (Body Mass Index) % Dagligen till 1–2 gånger per vecka Källa: ACNielsen, Nordisk MarketMonitor kvartal 1, Baserat på intervjuer vilket motsvarar 83 % av befolkningen Det är mest de med lätt till svår övervikt som ofta väljer light-produkter. Men även underviktiga och normalviktiga äter eller dricker produkter med sötningsmedel.

Danisco A/S Orsak till att köpa läsk/saft sötad med sötningsmedel - indelat efter BMI (Body Mass Index) % Instämmer med påståendet Källa: ACNielsen, Nordisk MarketMonitor kvartal 1, Baserat på intervjuer vilket motsvarar 83 % av befolkningen I alla viktgrupper väljer de flesta light-produkter för att de innehåller färre kalorier. Detta gäller i synnerhet överviktiga, medan underviktiga ofta väljer light för att undvika hål i tänderna. Var tionde i alla viktgrupper väljer light-produkter för att de är hälsosammare.

Danisco A/S Sammanfattning  Underviktiga äter godis och dricker läsk oftare än övriga viktgrupper. Man bör dock vara uppmärksam på att överviktiga generellt under-rapporterar sitt intag av produkter som innehåller socker och fett.  Konsumtionen är lika hög i alla viktgrupper av frukostflingor.  Det är främst överviktiga som äter eller dricker light-produkter med sötningsmedel, men även en stor andel normal- och underviktiga väljer light, främst för att undvika kalorier.

Danisco A/S Utvecklingen av kroppsvikt 1997–2006 och interesse för den egna hälsan

Danisco A/S % I vilken utsträckning är du intresserad av vad som är nyttigt och onyttigt? Indelat efter BMI. Källa: ACNielsen, Nordisk MarketMonitor kvartal 1, Baserat på intervjuer vilket motsvarar 83 % av befolkningen Generellt intresserar sig en stor del av befolkningen mycket för vad som är nyttigt och onyttigt. Tendensen är att ju mer man väger, desto mindre intresserar man sig for hälsa.

Danisco A/S % Utveckling av kroppsvikt 1997–2006 Källa: ACNielsen. Baserat på intervjuer med personer över 15 år. Nordisk MarketMonitor: i 1997, i 1999, i 2002, i 2004 och i 2006 Från 1997 till 1999 har andelen normalviktiga minskat. I samma period vill en större andel av befolkningen uppge längd och vikt i Därför är det svårt att att säga något om utvecklingen. Utvecklingen verkar vara relativ stabil under åren 1999–2006. BMI värden er beräknade mot bakgrund av självrapporterade längd och vikt. Därför är värdena osäkra.

Danisco A/S Ange de fem faktorer (av 23 möjliga) du tycker är viktigast för din hälsa % Källa: ACNielsen, Nordisk MarketMonitor kvartal 1, Baserat på intervjuer vilket motsvarar 83 % av befolkningen Både de som är intresserade och de som inte är intresserade av vad som är nyttigt och onyttigt är överens om, att det är viktigt att äta mer frukt och grönt. Hos dem som inte säger sig vara intresserade av nyttigt och onyttigt ingår flest faktorer som inte har med näring att göra.

Danisco A/S Ange de fem faktorer (av 23 mögliga) du tycker är viktigast för din hälsa Källa: AC Nielsen AIM. Bygger på intervjuer 2002, och Ser man till befolkningen som helhet anser de flesta att det viktigaste för hälsan är att äta frukt och grönt och motionera. Idag anser färre än år 2002, att det är viktigt att begränsa fettet i matlagningen och på brödet, medan allt fler anser, att det är viktigt att begränsa sockerintaget. %

Danisco A/S Ange de fem faktorer du tycker är viktigast för din hälsa, forts. Källa: AC Nielsen AIM. Bygger på intervjuer 2002, och Färre anser, att det är viktigt att äta mer kolhydrater, trots de officiella kostrekommendationerna.

Danisco A/S % Ange de fem faktorer (av 23 möjliga) du tycker är viktigast för din hälsa - indelat efter BMI (Body Mass Index) Källa: AC Nielsen AIM. Bygger på intervjuer 2002, och Källa: ACNielsen, Nordisk MarketMonitor kvartal 1, Baserat på intervjuer vilket motsvarar 83 % av befolkningen Överviktiga tenderar att fokusera mest på att äta mer frukt och grönsaker, begränsa fettet i matlagningen och minst på motion, när de ska ange vad som är viktigast för hälsan.

Danisco A/S % Källa: AC Nielsen AIM. Bygger på intervjuer 2002, och Källa: ACNielsen, Nordisk MarketMonitor kvartal 1, Baserat på intervjuer vilket motsvarar 83 % av befolkningen Ange de fem faktorer (av 23 möjliga) du tycker är viktigast för din hälsa - indelat efter BMI (Body Mass Index) Överviktiga avstår i synnerhet från smör på brödet. Även om färre anser att det är viktigt för hälsan att äta mer kolhydrater är det fortfarande en stor andel som äter frukt och grönsaker, ris och pasta som tillbehör.

Danisco A/S Sammanfattning  Utvecklingen verkar vara relativ stabil under åren 1999–2006. BMI värden er beräknade mot bakgrund av självrapporterad längd och vikt. Därför är värdena osäkra.  Mer än 50 % av befolkningen är intresserade av hälsa, men intresset sjunker med stigande vikt.  De flesta anser att det viktigaste för hälsan är att äta frukt och grönt och motionera. Överviktiga tycker inte att motion är lika viktigt för deras hälsa som övriga befolkningen. Alla viktgrupper utom underviktiga, anser att det är viktigt att begränsa sockerintaget.  Det er fortfarande färre som tycker att det är viktigt för hälsan att äta mer kolhydrater. I synnerhet överviktiga äter inte ris och pasta lika ofta. Möjligen har trenddieterna "Atkins" och "Low Carb" fortfarande större genomslagskraft än de officiella kostråden.

Danisco A/S Motionsvanor 2006 indelat efter vikt BMI (Body Mass Index)

Danisco A/S Vilken motionsform utövar du? % Källa: ACNielsen, Nordisk MarketMonitor kvartal 1, Baserat på intervjuer vilket motsvarar 83 % av befolkningen Av 30 möjliga motionsformer är cykling den mest populära. 21 % cyklar minst en gång i veckan, medan 19 % går på gym och ca 14 % springer. Mindre än 10 % av övriga motionsformer utövas regelbundet.

Danisco A/S Motionsvanor – indelat efter BMI (Body Mass Index) Dagligen till 1 gång i veckan % Källa: ACNielsen, Nordisk MarketMonitor kvartal 1, Baserat på intervjuer vilket motsvarar 83 % av befolkningen Cykling är den motionsform som är populär i alla viktgrupper. Som vi sade tidigare, anser många överviktiga inte att motion är en av de viktigaste faktorerna för deras hälsa. Det kanske kan förklara varför inte så många överviktiga motionerar. Det finns också en tendens som visar att andelen aktiva överviktiga inom en motionsform minskar när motionsformen blir fysiskt mer krävande.

Danisco A/S Slutsatser  att fler svenskar har dåligt samvete, när de äter socker. Gäller även normal- och underviktiga. Fast lite färre från  att fler svenskar anser, att det är viktigast för hälsan att begränsa intaget av socker, men färre anser att det är viktigt att begränsa fettintaget.  att fler svenskar tror att socker är beroendeframkallande, trots att SNF på ett vetenskapligt möte har konkluderat att "begreppet" inte kan bevisas utifrån existerande undersökningar.  att vikten har betydelse för attityder och åsikter om vad som är viktigast för hälsan. Överviktiga anser inte i samma utsträckning som resten av befolkningen att fysisk aktivitet är viktigt för hälsan.  att färre svenskar fortsättningsvis än tidigare medvetet äter mer kolhydrater. Kanske har trenddieterna fortfarande större genom- slagskraft än de officiella kostråden.