Idrottens Grundtränarutbildning GTU nivå 1 GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Idrottens Grundtränarutbildning GTU nivå 1 Tränarskap I Teori 1 SISU Idrottsutbildarna

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Upplägg Tränarskap: I – Teori: Psykosocial utveckling, ”bra träningsmiljöer” II – Coaching i praktiken III – Mental träning IV – Observation av träning V – Hemuppgifter 2 SISU Idrottsutbildarna

Ungdomars psykiska utveckling GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Ungdomars psykiska utveckling Intellektuell Känslomässig Social Utveckling av självkänsla (sid. 67-94 i Idrottsledare för barn och ungdom) Läshänvisning: Grunden kommer från Idrottsledare för barn och ungdom (67-94) Fördjupning finns i: Talangutveckling, kapitel 5 alt. Idrottspsykologi, Hassmén, Hassmén & Plate, 2003 3 SISU Idrottsutbildarna

Intellektuell utveckling, 11-15 år GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Intellektuell utveckling, 11-15 år I princip färdigutvecklade på vuxennivå med god abstraktionsförmåga, ordförråd och språk Stora skillnader mellan individer – alla kanske inte förstår Konsekvenser för tränaren? Diskussion: Kan man använda ex. taktiktavla? Jämför med dagens ungdomars datorvana? Lärstilar: Hur lär man sig? Visuellt, auditivt, kinestetiskt. Konsekvenser? 4 SISU Idrottsutbildarna

Känslomässig/emotionell utveckling, 11-15 år GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Känslomässig/emotionell utveckling, 11-15 år Inne i puberteten där känslorna kan skifta Jobbig period för individen Som tränare har du stor möjlighet att påverka normer och värderingar Diskussion: Tränarens roll kontra föräldrarna. Kompisar är viktiga. Konsekvenser? 5 SISU Idrottsutbildarna

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Social utveckling, 9-15 år Idrottaren utvecklas från att vara egocentrisk till att kunna se från andras perspektiv Att tillhöra en grupp blir viktigt Pendlar mellan att vilja vara vuxna och att vara barn 6 SISU Idrottsutbildarna

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Barn och ungdomars sociala behov (Figur 5, sid 83 i Ledarskap – För barn och ungdom) SISU Idrottsutbildarna

Utveckling av självkänsla -definitioner GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Utveckling av självkänsla -definitioner Självkänsla – en stabil värdering av självet, ”vad tycker jag om mig själv som person” Självförtroende – vilken uppfattning individen har av sin förmåga att vara framgångsrik, tex. idrott eller i skolan Situationsspecifikt självförtroende – (self-efficacy). Tron på sin förmåga att nå ett specifikt mål, tex. klara att springa 5 km. 8 SISU Idrottsutbildarna

Utveckling av självkänsla GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Utveckling av självkänsla Ungdomar värderar sig själva utifrån 5 områden: Intellektuell kompetens Fysisk kompetens Fysisk framtoning Kompisacceptans Beteende (uppförande) 9 SISU Idrottsutbildarna

Olika sorters självkänsla GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Olika sorters självkänsla Bassjälvkänsla Prestationssjälvkänsla Vad får dessa för konsekvenser? Skapa insikt om olika sorters självkänsla. Hur kan man ta upp det? Skillnad på olika sorters självkänsla och ev. konsekvenser? Diskussion: Verktyg – hur jobbar man med att få bättre självkänsla? Vad händer om ledaren eller gruppen har ex. mer av prestationssjälvkänsla? 10 SISU Idrottsutbildarna

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Motivation ”Antingen har du det eller inte” myten Förutsätter att motivation är nedärvd och ej går att ändra Kan lätt användas som orsaksförklaring – ”nä han har inte motivation nog” Forskning visar att det motivationsklimat som tränare skapar har stor påverkan på prestation och inlärning hos idrottare Vad är motivation? Diskutera! Kan kopplas till en diskussion om värdegrund. Hur ser vi på våra idrottare och deras utvecklingsbarhet? Kan även relateras till talangdiskussionen 11 SISU Idrottsutbildarna

Motivation: En dynamisk process GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Motivation: En dynamisk process Definition: Motivation handlar om de inre eller yttre krafter som initierar, ger kraft åt, styr och upprätthåller beteenden (Hassmén, Hassmén & Plate, 2003) En process och inte en enhet Ett samspel mellan personlighet och situation Förändras – måste vara uppmärksam och följa upp Diskussionsfråga: Vad är motivation? 12 SISU Idrottsutbildarna 12

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Vem är Du mest lik? Person 1: Tycker att det är roligast att idrotta när han/hon vinner och klarar av något som andra inte klarar av. Känner sig kompetent när man får vara bäst. Person 2: Tycker det är roligast att idrotta när man klarar av att göra saker som man inte klarat av förut och när man känner att man kämpat så mycket man orkat. Känner sig kompetent när man presterat bättre än man gjort förut. Diskussion: Be deltagarna reflektera om sig själv och ev. diskutera med bänkgrannen. 13 SISU Idrottsutbildarna

Målinriktning – vikten av när vi känner oss duktiga GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Målinriktning – vikten av när vi känner oss duktiga Hur vi bestämmer när vi är framgångsrika är viktigt för motivationen. Två generella inriktningar: Uppgiftsinriktad Resultatinriktad Ej två motsatser – kan ha högt/lågt på bägge! Målinriktning: Utvecklas och förändras över tid. Speciellt viktigt vid förlust eller misslyckande. Vid 12-årsåldern har måldispositionen utvecklats (resultat/uppgift). Barn är uppgiftsinriktade tills de uppnår mental mognad för att förstå begreppet förmåga. Sker oftast vid 12-13 års ålder (ibland något tidigare) Barn går igenom fyra stadier när de lär sig skilja mellan ansträngning och förmåga (vilket är en förutsättning för målinriktingsförändringar): 6-7 år: Kan inte särskilja dem åt – de är synonyma. 7-9 år: Börjar kunna särskilja men tror fortfarande att med stor ansträngning kan de nå vad de vill oberoende av förmåga. 10-11 år: Är ett övergångsstadium, de börjar förstå skillnaden mellan ansträngning och förmåga men får återgångar till steg 1 och 2. 12-13 år: Fullständig förståelse för skillnaden mellan ansträngning och förmåga. Inser att ibland finns det samband mellan begreppen. Att ansträngning ger max prestation men ej över ens nuvarande kapacitet. 14 SISU Idrottsutbildarna 14

Målinriktning – Hur vi bedömer vår skicklighet GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Målinriktning – Hur vi bedömer vår skicklighet Att få visa skicklighet Resultatinriktad Uppgiftsinriktad Skicklighet? ”Förmåga visas genom att vara bättre än andra eller lika bra med mindre insats”. Jämför med talangbegreppet. Konsekvenser om man är ”säker” på att vara bättre än andra – man gör inte samma insats, man klarar sig ändå? Förmåga visas genom att vara bättre än andra eller lika bra med mindre insats Förmåga jämförs med sig själv Fokuseras på insats och att klara uppgiften 15 SISU Idrottsutbildarna 15

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Motivationsklimat Idrottarens målinriktning påverkas även av situationsfaktorer – kallat motivationsklimat Motivationsklimatet avgörs främst genom hur framgång utvärderas, via belöningar och bestraffningar, värderingar och interaktionen mellan gruppmedlemmar och tränare. Påverkas både av tränare, lagkamrater och föräldrar Finns både uppgiftsinriktat- och resultatinriktat klimat SISU Idrottsutbildarna

Hur bestäms individens målinriktningstillstånd? GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Hur bestäms individens målinriktningstillstånd? Målinriktning Individens tendens mot resultat el uppgiftsinriktning Målinriktningstillstånd Beteendet i en viss situation (resultat eller uppgiftsinriktat) Individens målinriktningstillstånd: Samma individ kan ändra målinriktningstillstånd beroende på hur miljön ser ut. Även om Kalle är resultatinriktad kan han känna sig duktig i en uppgiftsinriktad miljö om tränaren fokuserar på insats och individuella förbättringar. Det motsatta kan ske med uppgiftsinriktade individer i resultatinriktade miljöer. Motivationsklimat Upplevelsen av resultat el uppgiftsinriktning i idrottsmiljön SISU Idrottsutbildarna

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Motivationsklimat I ett uppgiftsinriktat klimat värderas framgång utifrån insats och uthållighet. Jämförelse med den egna prestationen. Både individen och gruppens framgång betonas Misslyckande anses vara en del av inlärningsprocessen och feedback ges på individuell basis Tränarens roll: Skapa klimatet och acceptansen av klimatet 18 SISU Idrottsutbildarna

Konsekvenser uppgiftsinriktat klimat GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Konsekvenser uppgiftsinriktat klimat Leder till ökad glädje med idrottandet Förklarar framgång ansträngning Högre upplevd kompetens och ökat självförtroende 19 SISU Idrottsutbildarna

Resultatinriktat klimat GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Resultatinriktat klimat I ett Resultatinriktat klimat värderas framgång utifrån att besegra andra och att vinna. Idrottaren bedöms utifrån hon eller han har lyckats jämfört med andra. Karakteriseras av att misstag bestraffas, tex. straffträning vid förlust 20 SISU Idrottsutbildarna

Konsekvenser av ett resultatinriktat klimat GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Konsekvenser av ett resultatinriktat klimat Riskerar att skapa en rädsla för att misslyckas Ökad tävlingsängslan Försämrat självförtroende Diskussionsfrågor: Låt deltagarna ge egna exempel från olika klimat Ex. Olika kulturer – skillnader i resultat- eller uppgiftsinriktat? Ex. Konsekvenser av resultat- resp. uppgiftsinriktat klimat – motsatsförhållande mellan ”tävlingsinstinkten” och ett uppgiftsinriktat klimat, deltagarna får ge egna exempel. Kommentar 1: Tränaren – vara tydlig på vad som var bra. Kommentar 2: Tävlingsinstinkt = ja! ( Resultatmålet finns som en ”grund/naturlig del” hela tiden i all tävlingsidrott) 21 SISU Idrottsutbildarna

Idrottens Grundtränarutbildning GTU nivå 1 GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Idrottens Grundtränarutbildning GTU nivå 1 Tränarskap II Coaching i praktiken 22 SISU Idrottsutbildarna

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Upplägg: I. Hur vi skapar ett bra motivationsklimat II. Vad är coaching? III. Att skapa sin egen coaching filosofi IV. Hur man blir en bättre coach 23 SISU Idrottsutbildarna

I. Hur påverka motivationsklimatet? GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori I. Hur påverka motivationsklimatet? Target (sid 152 i Talangutveckling) Task (uppgift): Uppgiften, träningsaktiviteter, struktur av passet Authority (auktoritet): Idrottarnas möjlighet att delta i beslutsprocesser Recognition (erkännande): Vad som ger belöningar Grouping (gruppering): Hur man använder grupper Evaluation (utvärdering): Vad som gäller som norm för utvärdering och hur det utvärderas Timing: Hur lämpligt tidsplanen är för inlärning Diskussionsfrågor: Hur skapar vi ett bra motivationsklimat? Låt deltagarna ge egna exempel från sin idrott till resp. ”Targetpunkt” Ev. konsekvenser för tränarrollen resp. utövaren av de tips/råd som ges under resp. ”Targetpunkt”. Jmf motivationsklimat med inlärningsmiljö. För inläsning: Praktisk idrottspsykologi:Hassmén, Kenttä & Gustafsson (2009) alt. Idrottspsykologi: Hassmén, Hassmén & Plate (2003) 24 SISU Idrottsutbildarna

1. Uppgiftens design (task design) GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori 1. Uppgiftens design (task design) Gör uppgifterna intressanta, varierande och innehållande personlig utmaning Assistera i målsättning - Sätt upp korttidsmål Hjälp till utveckla effektiva inlärningsstrategier/metodik Ge möjlighet att välja uppgifter Diskussionsfrågor: Hur skapar vi ett bra motivationsklimat? Låt deltagarna ge egna exempel från sin idrott till resp. ”Targetpunkt” Ev. konsekvenser för tränarrollen resp. utövaren av de tips/råd som ges under resp. ”Targetpunkt”. 25 SISU Idrottsutbildarna

2. Auktoritetsnivå (authority) GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori 2. Auktoritetsnivå (authority) Ge möjligheter att få välja och ta beslut i inlärningsprocessen, tex. använd olika ledarroller, delta i beslutsprocessen, val av övningar Uppmuntra idrottaren att ta ansvar för deras egen inlärning och träningstid Utveckla deras personliga kontroll och oberoende Diskussionsfrågor: Hur skapar vi ett bra motivationsklimat? Låt deltagarna ge egna exempel från sin idrott till resp. ”Targetpunkt” Ev. konsekvenser för tränarrollen resp. utövaren av de tips/råd som ges under resp. ”Targetpunkt”. 26 SISU Idrottsutbildarna

3. Uppskattning (recognition) GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori 3. Uppskattning (recognition) Belöningar är en del av idrotten men de har inte alltid önskad effekt, därför: Uppmärksamma individuell insats och framsteg Ge alla individer beröm när de försöker och gör sitt bästa Ge feedback och beröm enskilt Diskussionsfrågor: Hur skapar vi ett bra motivationsklimat? Låt deltagarna ge egna exempel från sin idrott till resp. ”Targetpunkt” Ev. konsekvenser för tränarrollen resp. utövaren av de tips/råd som ges under resp. ”Targetpunkt”. Kommentar: Uppskattning heter erkännande i kursboken (Talangutveckling). Hur ge feedback? Att ge feedback i grupp uppmuntrar till jämförelse, något vi vill undvika 27 SISU Idrottsutbildarna

4. Gruppering (grouping) GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori 4. Gruppering (grouping) Gruppsammansättning kan ge både ökad och minskad motivation beroende på hur kriterierna för framgång ser ut Se till att främja möjligheterna till att lära i grupp Uppmuntra samarbetslösningar till träningsuppgifter Variera gruppsammansättningen (individuellt, små och stora grupper) Diskussionsfrågor: Hur skapar vi ett bra motivationsklimat? Låt deltagarna ge egna exempel från sin idrott till resp. ”Targetpunkt” Ev. konsekvenser för tränarrollen resp. utövaren av de tips/råd som ges under resp. ”Targetpunkt”. Kommentar: Variera gruppsammansättningen för att undvika jämförelser med andra – ger även fördelen att tränaren ”lär känna” individen bättre när man ser de i olika grupperingar. 28 SISU Idrottsutbildarna

5. Utvärdering (evaluation) GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori 5. Utvärdering (evaluation) Hur idrottarna utvärderas är en av de mest framträdande faktorerna för en prestationsmiljö. Innebörden av utvärderingen för individen är en avgörande faktor. Utveckla kriterier baserade på ansträngning, uthållighet och framsteg mot individuella mål Involvera individen i ”självutvärdering” Gör utvärdering meningsfull Diskussionsfrågor: Hur skapar vi ett bra motivationsklimat? Låt deltagarna ge egna exempel från sin idrott till resp. ”Targetpunkt” Ev. konsekvenser för tränarrollen resp. utövaren av de tips/råd som ges under resp. ”Targetpunkt”. OBS! En nyckelfaktor. – Utvärdering kopplat till målet/säsongen – Tävlingsdelen (resultaten) finns där hela tiden – Attribution = förklara vinst och förlust – Låt deltagarna ge egna exempel på sätt att utvärdera ( grupparbete) 29 SISU Idrottsutbildarna

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori 6. Timing Hänsyn måste tas till att t.o.m. på elitnivå, tränar, lär sig och utvecklas idrottare i olika takt Ge tillräckligt med tid innan man tar nästa steg i utveckling Tillåt individen själv att bestämma takten för optimal inlärning Hjälp idrottare med att göra tränings-/tävlingsplanering Spendera lika mycket tid med alla aktiva Diskussionsfrågor: Hur skapar vi ett bra motivationsklimat? Låt deltagarna ge egna exempel från sin idrott till resp. ”Targetpunkt” Ev. konsekvenser för tränarrollen resp. utövaren av de tips/råd som ges under resp. ”Targetpunkt”. Kommentar: Nyfikenhet, utmaning - tillåt individen själv att bestämma takten för optimal inlärning. Medbestämmande - hjälp idrottare med att göra tränings-/tävlingsplanering. Ledarteam – försök spendera lika mycket tid med alla aktiva 30 SISU Idrottsutbildarna

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori II. Vad är coaching? Innebär hjälp att: Att förstå sig själv i en bestämd situation Att bli och fortsätta vara kompetent Att lösa problem och konflikter Att frigöra kreativitet i lösningar av uppgifter och utmaningar (Møller & Thomsen-Langagergaard, 2006, sid 135 i Talangutveckling) Diskussionsfråga: Vad lägger du in i begreppen coach (coaching) resp. tränare (tränarskap)? Lästips: För fördjupning kapitel i 5 Talangutveckling sid 92-159 31 SISU Idrottsutbildarna

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori I coaching är idrottaren aktör i den egna utvecklingen och i lösningen av sina egna utmaningar – genom coaching hjälper tränaren idrottaren i processen (Møller & Thomsen-Langagergaard, 2006) 32 SISU Idrottsutbildarna

III. Att skapa sin coachingfilosofi GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori III. Att skapa sin coachingfilosofi En viktig förutsättning för att få ut all potential i ungdomsidrott är att få information om de psykologiska dimensionerna av idrott Kommentar: Del III: Dessa delar kommer från ”Way to go coach” Smith & Smoll, 2002 33 SISU Idrottsutbildarna

Att skapa en coachingfilosofi - grundsyn GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Att skapa en coachingfilosofi - grundsyn Elitidrott är ett kommersiellt företag där framgång mäts i vinster och i intjänade pengar Ungdomsidrott däremot är en arena för inlärning där framgång mäts i personlig utveckling och individuella framsteg Diskussionsfråga: Kan man ha en ”egen konsekvent coachingfilsofi” oberoende av vilken idrottsmiljö man finns i? 34 SISU Idrottsutbildarna

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Nyckelprincip: Det viktigaste som barn får med sig från idrott är att det är kul Coaching strategi: Att vinna är roligt men 90% av tillfrågade spelare spelar hellre i ett förlorande lag än värmer bänken i ett vinnande lag Diskussionsfråga: Kul – ett ord som kan betyda olika saker för olika individer? Låt deltagarna ge exempel på vad unga lägger in i ordet resp. vad ledaren tycker? Finns det skillnader? Gillar sin idrott kanske är ett bättre uttryck? 35 SISU Idrottsutbildarna

IV. Att bli en bättre coach GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori IV. Att bli en bättre coach Nyckelprincip: Coachingens psykologi är en rad strategier för att kunna påverka andra på ett positivt sätt Coaching strategi: Det har sagts att coaching är sunt förnuft. Strategierna som används här är inte bara sunt förnuft utan har även visat sig ge ökad motivation, god idrottsanda, ökad glädje till idrottandet och bättre prestationer Diskussionsfrågor: Låt deltagarna ge egna exempel/kommentarer till nyckelprinciperna under delmomentet ”Att bli en bättre coach”. 36 SISU Idrottsutbildarna

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Att bli en bättre coach Nyckelprincip: Negativ coaching karakteriseras av bestraffning och kritik för att minimera misstag. Verkar genom att skapa rädsla Coachingstrategi: Bestraffning har oönskade sidoeffekter och skapar rädsla för att misslyckas. Rädsla för att misslyckas är motiverade, men inte genom viljan att prestera eller glädjen i att vinna/lyckas utan för rädsla för den plågsamma förlusten 37 SISU Idrottsutbildarna

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Att bli en bättre coach Nyckelprincip: Positiv coaching är utvecklad för att öka önskvärda beteenden och skapa positiv motivation istället för rädsla för misslyckande. Har ingen av de negativa sidorna hos negativ coaching Coaching strategi: Positiv coaching genom att betona ”att förbättra” istället för ”att inte göra bort sig” skapar ett önskvärt inlärningsklimat och skapar en positiv relation mellan tränare och aktiva Kommentar: Positiv coaching – även i andra situationer än i idrott (förhållningssätt). 38 SISU Idrottsutbildarna

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Att bli en bättre coach Nyckelprincip: Det mest effektiva sättet att bygga önskade beteenden är att använda ”förstärkningens kraft” Coaching strategi: Potentiella förstärkare är sociala beteenden som verbalt beröm, icke verbala signaler som leenden eller en applåd, fysisk kontakt som en klapp på axeln. Tänk på att olika strategier passar för olika personer – ”don efter person” 39 SISU Idrottsutbildarna

Att bli en bättre coach Nyckelprincip: Framgångsrik coaching kräver skicklig användning av förstärkning. Utgå från vad varje spelare är kapabel att klara av för att sedan gå vidare. Coaching strategi: Att känna till de fyra principerna för beröm Var generös med beröm Ha realistiska förväntningar och beröm alltid förbättringar Ge beröm för önskat beteende så fort det sker Beröm insats/ansträngning lika mycket som resultat

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Att bli en bättre coach Nyckelprincip: En korrekt instruktion, betona inte de dåliga effekterna av att göra misstag. Betona istället vad som händer om idrottaren följer dina instruktioner Coaching strategi: Praktiska råd för hur du ska reagera på misstag. Ge uppmuntran direkt efter misstaget Om idrottaren vet vad som ska göras räcker det med uppmuntran Bestraffa inte när saker går fel Ge inte korrigerande instruktion nedlåtande eller på ett straffande sätt 41 SISU Idrottsutbildarna

Trestegsraketen (sid 43 i Idrottsledare för barn och ungdom) GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Trestegsraketen (sid 43 i Idrottsledare för barn och ungdom) Börja med nåt som idrottaren gjorde bra (”bra jobbat, kom du rätt till bollen”) Visa och tala om det rätta beteendet (”försök att slå igenom hela slaget”) Avsluta med att uppmuntra till att fortsätta försöka (prova igen så ska du se att du klarar det”) Kommentar: Deltagarerfarenhet – ge exempel från egen idrott (i grupper). 42 SISU Idrottsutbildarna

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Att bli en bättre coach Nyckelprincip: Att lära ut självdisciplin är ett viktigt mål i barn/ungdomsidrott. Men det behöver inte läras ut genom bestraffande kontroll. Positiv coaching kan användas även här. Coaching strategi: Använd följande riktlinjer Bibehåll ordning genom att etablera klara förväntningar och ”lagregler” Involvera idrottarna i utvecklingen av lagets regler och arbeta för att skapa enhet kring att uppnå dem Sträva efter att skapa en balans mellan frihet och struktur Kommentar: För att utveckla denna del - det finns en extra bild längst bak i serien om du vill utveckla det. 43 SISU Idrottsutbildarna

Idrottens Grundtränarutbildning GTU nivå 1 GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Idrottens Grundtränarutbildning GTU nivå 1 Tränarskap III Mental träning Kommentar: Särskilt i idrotter med en del egenträning är det viktigt att tränaren förklarar målet och innehållet i träningen så att ungdomarna efterhand kan ta större ansvar för sin egen träning. I slutet av perioden bör ungdomarna känna till de viktigaste områdena inom mental träning Idrottare bör involveras i träningsplaneringen under pubertetsperioden Lästips: Talangutveckling, motiverande och målinriktad träning för barn och ungdom, SISU Idrottsböcker,2006, (sid. 166-181) Som vidareläsning kan Praktisk idrottspsykologi, Hassmén, Kenttä & Gustafsson (2009), SISU idrottsböcker användas. 44 SISU Idrottsutbildarna

Avgörande psykologiska färdigheter GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Avgörande psykologiska färdigheter Avslappning och aktivering Koncentration (fokusera-byta fokus) Mentala föreställningar Inre samtal Målsättning En mental förberedelserutin Ex. på avslappning: Som avslappningsövning kan idrottarna få prova följande andningsövning. Det är tänkt att kunna användas när som helst, men med ett speciellt fokus på att kunna tillämpas på tävlingsplatsen: Fokuserad andning Steg 1: Andas djupt in genom näsan och ut genom munnen enligt följande rutin: Andas in genom näsan: Räkna IN, TVÅ, TRE, FYRA Andas ut genom munnen: Räkna UT, TVÅ, TRE, FYRA Fokusera på avslappnade fingertoppar. Steg 2: Andas djupt in genom näsan och ut genom munnen enligt följande rutin: Fokusera på avslappnade tår. Steg 4: Repetera andningsrutinen så många gånger du kan eller så många gånger du behöver. Steg 5: Repetera tyst för dig själv ”Jag är redo - Jag känner mig bra!” 45 SISU Idrottsutbildarna

Mentala föreställningar – Skapa eller återskapa upplevelser GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Mentala föreställningar – Skapa eller återskapa upplevelser En av de vanligaste mentala teknikerna Kan användas t.ex. för förbättring av koncentrationen och självförtroendet, reglera anspänning och förberedelse för tävling/match Ex. på övning: Gör övningen - ”Jag faller”, två och två. Den ene agerar stöd medan den andra visualiserar/föreställer sig att han/hon faller baklänges och tyst för sig själv säger ”jag faller” 46 SISU Idrottsutbildarna

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Hur funkar det? Muskelminne Skapar en aktivering som påminner om den verkliga rörelsen. Skapar ritning Hjälper idrottaren att tankemässigt förbereda sig, skapar en ”ritning” som vi kan använda senare. Förbättrar andra psykologiska färdigheter –ökad koncentration, ökat självförtroende, minska nervositet Kommentar: Använd som exempel för att på ett enkelt sätt förklara mentala föreställningar. Ge exempel från resp. idrott – deltagarna får själva genomföra en visualisering som är lämplig för resp. idrott och passar ålderskategorin (11-15 år) 47 SISU Idrottsutbildarna

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Målsättning Resultatmål – jmf med andra tex. placering, medaljer, mål i skytteligan Prestationsmål – jmf med sig själv tex. testresultat Processmål (träningsmål) – jmf med sig själv tex. på styrka Diskussionsfråga i grupp: Vad menar vi med resp. målsättning. Ge egna exempel. Jmf med utvecklingsplaner i skolan. Koppla tillbaka till bilderna om motivationsklimat, fokus på resultat eller uppgift dvs. processmål. Målsättning: Resultatmål: Medaljer och placeringar Prestationsmål: Prestationer i förhållande till den egna prestationsförmågan tex. tester Process/träningsmål: Fokuserar på de åtgärder individen måste vidta för att kunna presterar bra tex. förbättra sin teknik eller bli starkare. 48 SISU Idrottsutbildarna

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Målsättningstrappan Exempel ”ishockey” Översteg höger/vänster bakåt Översteg vänster framåt Översteg höger framåt Kommentar: Ett exempel på hur arbeta med korttidsmål. Övning: Be deltagarna göra egna exempel från sin egen idrott 49 SISU Idrottsutbildarna

Tränarskap IV. Observation GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Tränarskap IV. Observation Använd observationsschemat vid ett eller flera träningspass Kommentar: Dela ut observationsschemat. Om man inte har tillgång till en ”övningsgrupp” och momentet inte kan genomföras under kursens gång då läggs uppgiften som en extra hemuppgift. 50 SISU Idrottsutbildarna

Tränarskap V. Hemuppgifter GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Tränarskap V. Hemuppgifter Du skall vid minst ett tillfälle utvärdera din egen coaching utifrån ”Coachens självutvärdering”. Samt följa en erfaren tränare under ett eller flera träningspass (kan vara från annan än din egen idrott). Be en erfaren tränare följa dig under några träningspass för att få feed-back på din coaching. . Kommentar: Dela ut formuläret – ”Coachens självutvärdering”. 51 SISU Idrottsutbildarna

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Tränarskap – lästips: Psyksocial utveckling och bra träningsmiljöer: Idrottsledare, för barn och ungdom, SISU Idrottsböcker,2006, (sid. 67-94) Talangutveckling, motiverande och målinriktad träning för barn och ungdom, SISU Idrottsböcker,2006 (sid. 93-116) Övriga lästips: Idrottspsykologi, Hassmén, Hassmén & Plate, 2003 Praktisk idrottspsykologi, SISU Idrottsböcker, nov. 2009 Coaching i praktiken: SISU Idrottsböcker,2006, (sid. 116-156) Idrottsledare, för barn och ungdom, SISU Idrottsböcker,2006, (sid. 35-52) Utbildarhandledning, Plattformen, SISU Idrottsböcker,2006 Din tränarfilosofi, SISU Idrottsböcker, 2007 Mental träning: SISU Idrottsböcker,2006, (sid. 166-181) SISU Idrottsutbildarna

Nästa utbildningsnivå Plattformen Barn och förpubertet ”Lära att träna” GTU nivå 1 Förpubertet och pubertet Inlärning ”Lära att träna och träna för att kunna träna” GTU nivå 2 Efterpubertet till äldre ungdom Utveckling ”Träna för att tävla” GTU nivå 3 Äldre ungdom till vuxen Prestation ”Träna för att vinna”

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Henrik Gustafsson Lycka till Henrik Gustafsson SISU Idrottsutbildarna

Idrottens Grundtränarutbildning GTU nivå 1 GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Idrottens Grundtränarutbildning GTU nivå 1 Generell tränarskap Extra bilder för utbildare Läsanvisning: Som vidareläsning kan Praktisk Idrottspsykologi, Hassmén, Kenttä & Gustafsson (2009), SISU idrottsböcker användas. Utbildare 55 SISU Idrottsutbildarna

Coaching effectiveness training (CET) GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Coaching effectiveness training (CET) CET gör att idrottarna tycker bättre om sin tränare, sina lagkamrater och sin upplevelse av sitt idrottande. Det ökar även idrottarnas självkänsla, minskar tävlingsängslan och motverkar avhopp Avhopp från grupper som inte har haft CET tränare var 26 %, vilket stämmer överrens med andra studier. I grupper med CET utbildade tränare var avhoppen endast 5 % (Smith & Smoll, 2002). 56 SISU Idrottsutbildarna

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Nyckelprincip: Att vinna är ett sinnestillstånd som är ett direkt resultat av tillfredställelsen från att känna att du har gjort ditt bästa för att bli så bra som du har möjlighet att bli – John Wooden, basketcoach Coaching strategi: Att känna till de fyra komponenterna av verkligt vinnande Att vinna är inte allt Att förlora är inte detsamma som att misslyckas Framgång är inte detsamma som att vinna Barn bör lära sig att framgång ligger i att sträva efter vinst, framgång ligger i ansträngning! 57 SISU Idrottsutbildarna

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Att bli en bättre coach Nyckelprincip: Om miljön är den rätta kan misstag vara ett gyllene tillfälle för att förbättra prestationen Coaching strategi: John Wooden: ”Misstag är trappsteg mot att prestera”. De ger information som krävs för att förbättra prestationer. Genom att kommunicera detta budskap i både ord och handling till aktiva kan du hjälpa dem att lära sig av sina misstag. 58 SISU Idrottsutbildarna

GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Att bli en bättre coach Nyckelprincip: Lagregler bör tas fram tidigt under säsongen Coaching strategi: Förklara varför lagregler är viktiga (hjälper till med att organisera saker och ökar därmed chanserna att uppnå både individuella och lagets mål). Förklara varför reglerna ska vara nåt de ska vara överrens om (det kommer att vara deras regler och deras ansvar att följa dem) Be om idrottarnas idéer och förslag. Lyssna på vad de säger för att visa att deras idéer värdesätts/värderas Införliva idrottarnas idéer i ett lagom antal regler. Regler ska ge struktur – ”inte vara stelbenta” Diskutera de ev påföljder som överträdelser ger 59 SISU Idrottsutbildarna

Prestationsutveckling i idrott GTU nivå 1. Generell tränarskap, teori Prestationsutveckling i idrott Fysisk träning Prestationsförberedelse Teknikträning Mental träning Taktisk träning Ingemar Stenmark tränade aldrig mentalt, enhjuling, gick på lina 60 SISU Idrottsutbildarna