Ett utvecklingsarbete på Fårdala enhets förskolor Gunghästen, Pusslet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013
Advertisements

UTVECKLINGSARBETE I FÖRSKOLAN - måste vi göra det så svårt?
De fem fingrarna åker på utflykt.
Speldosan.
HJÄRNAN.
Bildspel om våra fjärilslarver
Lee Esselström 2002 Min egen julkalender - stickade sockor på rad
En förskola att förundras i!
Upptäck Naturvetenskap i förskolan
Sorteringslek i skogen
Förskolan Körsbäret Handlingsplan Ht-10, Vt-11
En dag på Skogsgrinden…
HOKUS POKUS I det här avsnittet ska vi lära oss mer om bl a vatten, temperatur, blandningar och lösningar Ord att lära sig: permanent, konservera, Celsius,
Månadsbrev oktober 2013 Måsen
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Vad är naturvetenskap i förskolan?
Föräldramöte 12 september 2011
Källbystugans kvalitetsarbete
Närvaro!!.
Kvalitetssäkring 2010/2011 Tullens förskola, avdelning: Kobben
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Föräldramöte 11/ Välkomna till Syskonavdelningarnas föräldramöte 2011.
NTA i Karlshamns kommun. Mer än 100 kommuner Introducerades 1997 i Linköpings kommun Syftar till att stimulera nyfikenhet och öka intresse.
Kvalitetsäkring , avd. Holmen, Tullens förskola, Tema: Matematik i vardagen Varför matematik? Matematik används dagligen i många olika situationer.
Naturvetenskapligt förhållningssätt
Flexibla Lärmiljöer! ”Förskolan ska erbjuda en trygg, miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska.
Om jag hade möjlighet att fånga regnbågen hade jag gjort det för din skull och delat dens skönhet med dig.  
Struktur och ledning Rektor Styrelse samt ansvar: Tony Roth, rektor
E-Smart våren 2008 Välkomna!. PROGRAM e-utvecklarna inleder Jan Hylén –om lärresurser och trender Paus Samling i seminariegrupp.
FÄRGER Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom.
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Problembaserat inlärande eller Problembaserat lärande
Kemi.
Ekolle hösten 2013 TEMA: Vatten
Vattnet i växtriket Solrosfest på hela förskolan: Tidigt på våren delas solrosfröer ut till alla avdelningar. Varje avdelning, barn och vuxna, diskuterar.
Vi upptäcker matematik på vägen...! Det vi gör med kroppen sätter sig i knoppen! Vi cyklar över bron, undrar vad som finns under bron.
Rosen hösten 2014 Vår vision:
Stimulansbidrag Tidiga insatser Boo Gårds skola Förskola och skola Malin Rinman.
Och annat runt omkring det!
Tungt och lätt… varmt och kallt.
Välkommen till Skogsduvans föräldramöte!
Informationsmöte Furulidsskolan VÄLKOMNA! Furulidsskolan - med målet i sikte -
SIM TEAM.
Linné delade in djuren och växterna
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Matematiksatsning Orsa kommun. Berörda skolor Bergetskolan Digerbergets skola Kyrkbyns skola Samtliga skolor är f-6-skolor Projektet berör åk.
Naturvetenskaplig undersökning
Materia och densitet.
Flyta eller sjunka? Det är det som är frågan!
 Långsiktig matematiksatsning  Projektförslaget är baserat på forskningsöversikter och kartläggningar  Varje enhet ska bedriva utvecklingsarbeten.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
pedagogisk dokumentation
Mål, kunskapskrav och LGR-11
KEMI Vad är det egentligen?.
Begreppen – flyta - sjunka
Förskolechefsträff Välkomna. Dagens arbete Kenth inleder med lite ekonomi Arbetsgång för barn i behov av stöd Implementering av läroplanerna.
Sävja Danmark- vår plats i världen -barns inflytande och delaktighet
Pedagogiska året Vattentornet 15/16
Experiment med vatten Densitet.
Naturkunskap i förskoleklass
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
KEMI Blandningar, lösningar och aggregationsformer
1 Lärande för hållbar utveckling inom NTA Gerd Bergman, utvecklingschef
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Blandningar och lösningar
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Viggen veckobrev v. 4 Pedagoger: Mia, Jossan och Linda
Verksamhetsbeskrivning
ÄMNESHJUL MATEMATIK ÅK 3
Drakarna går på utflykt!
Presentationens avskrift:

Ett utvecklingsarbete på Fårdala enhets förskolor Gunghästen, Pusslet MED MÅLEN I FOKUS Ett utvecklingsarbete på Fårdala enhets förskolor Gunghästen, Pusslet och Diamanten.

MÅL VI HAFT I FOKUS: Naturvetenskap Matematik Dokumentation

Naturvetenskap Hans Persson, lektor på Stockholms universitet har genom sin inspirerande föreläsning ”Naturvetenskap I förskolan” och boken “Russinhissen” givit oss inspiration till en fortsatt utveckling av naturvetenskap I förskolan. Litteratur vi använt oss av: “Russinhissen”, av Hans Persson. “NO-tips och idéer I förskola och förskoleklass” av Lisbeth Brogren och Sune Jonasson.

HÄR KOMMER ETT AXPLOCK AV PEDAGOGERNAS UTFORSKANDEN OCH EXPERIMENTERANDEN INOM NATURVETENSKAP I VERKSAMHETEN.

LUFT Vad är det i bubblorna? Finns luft? Hur kan russinen åka hiss?

Hur får jag min raket att flyga? En jättebubbla! Vad blåser man egentligen in i bubblan?

MAGNETISM Hur går det till egentligen? Varför fastnar magneterna i varandra?

SORTERING Man kan sortera saker på olika sätt…färg, form, mönster, egenskaper mm…

NATURUPPLEVELSER Vad händer när man sår ett frö? Vad är ett frö? Vad blir det när löven bryts ner?

Att se utvecklingen från larv till puppa och puppa till fjäril är fantastiskt…

Flyter eller sjunker det? VATTEN Flyter eller sjunker det? Hur känns vatten?

Is-ägg Flyter eller sjunker is-ägget? Vad är is-ägget gjort av? Det blir som regnbågens färger…

KEMISKA REAKTIONER Drakägg Vad händer när vatten, salt och karamellfärg dunstar? Det blir saltkristaller. Mjölk, karamellfärg och en tops med diskmedel….Vilka färger?….Varför blev det så?

”Vulkan” ”Fattig mans lavalampa”.

Kan man göra egen snö? Hur löser sig en sockerbit i varmt och kallt vatten?

LJUS

Matematik Matematikföreläsning av Lena Thelander, universitetsadjunkt på Stockholms universitet. Litteratur och material som vi använt oss av: ”Femma, sexa, det kommer en häxa” av Else H. Devold. (Praktisk matematik i förskolan) ”Ett och två-stå på tå”, (matematik för de yngsta i förskolan.) ”Matte på burk” av Annika Thisner. Vi har här även använt oss av det konkreta materialet.

Här är ett axplock av hur vi pedagoger använt oss av matematiken i vår verksamhet.

TALUPPFATTNING Man kan räkna och jämföra material från naturen…. Hur många prickar?

PROBLEMLÖSNING Det är en bilkö! En lång bilkö! Kan den bli längre? Hur bygger jag för att kulan ska rulla ner?

Hur bygger jag den här grävmaskinen i lera? …så här blev det. Det är olika former av tekniker och problem som ska lösas för att det ska bli en grävmaskin.

Hur bygger man ett torn? Schack är ett strategispel. Det är mycket man ska kunna och tänka på.

GEOMETRI Vad kan man bygga av polydron? En rymdfärja…

LÄNGD Man kan mäta och jämföra olika saker. T ex Hur lång är jag? Vilken pinne är längst? Vilken pinne är kortast?

MÖNSTER

KLASSIFICERING

VIKT Hur gör jag för att det ska väga lika mycket? Vad väger mest? Vad är lätt eller tungt?

Matteburkar I 5:ans burk låg det 5 olika kulor. Hur kan man fundera kring dem? Vilken matteburk ska jag välja?

VÅR LITTERATUR:

Utvecklingen fortsätter…. Förskolorna kommer nu att fortsätta det påbörjade arbetet genom olika nätverksgrupper inom matematik och naturvetenskap där man genom dokumentationer synliggör barnets läranden både för oss pedagoger, barnen själva och vårdnadshavare.