Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Finland Kärki Anne

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En attraktiv Östgötaregion Där stad och land är med på tåget?
Advertisements

Upphandling av välfärdstjänster – valet av modell
Väljarnas syn på välfärden Utmaningar, möjligheter, konfliktområden
(Utvidgad) inlärning i arbete Modeller, möjligheter, utvecklingspunkter.
Nu formas Sveriges innovationsstrategi Statssekreterare Catharina Håkansson Boman SISP Innovationsriksdag Kalmar 10 maj 2011 Ny innovationsstrategi och.
Vilken riktning och hurudana tjänster ?
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen – erfarenheter från Sverige
Lite siffror om Nackas äldre befolkning
Post- och telestyrelsen Nn a Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Trygghetslarm Anna Lindgren Konsumentmarknadsavdelningen.
Brukarinflytande Skövde 16 april. Innehållet idag  Vad är brukarinflytande?  Hur kan vi göra? Skövde 16 april.
Äldrepolitik Äldreomsorg.
Kommunikationssamordnare EU-kommissionen i Sverige
Docent Peter Parnes Luleå tekniska universitet Medieteknik 17 februari, 2005 teknik medie Mänsklig kommunikation.
SKL:s återrapportering 6 december 2012 Överenskommelsen inom det sociala området Anna-Karin Berglund Avd. för ekonomi och styrning.
Att arbeta praktiskt.
AU Digital samverkan LO Process
Bengt Andersson Hjälpmedelsinstitutet
FoU-samverkan på EU-arenan – Regionala FoU-strategier för Norra Sverige Erik Bergkvist Rapportör EuropaForum.
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet. Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad.
Det blommar i Botkyrka Hans Lindgren.
Regional tillväxt- och innovationspolitik Claes Norell
Mervärden av internationellt samarbete Vär(l)den i Västerbotten 24 januari 2013 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio.
Leveraging the business Till slut kräver tillväxt att man rör sig från det tidigare affärsområdet. Denna strategi kan innebära risk. För att undvika en.
1 Sammanhållningspolitiken och Europa Strukturfonderna efter : Förberedelser! 2010: Europa e sammanhållningsrapporten Budgetöversyn.
EU;s sammanhållningspolitik Ny strategi Europa 2020 ersätter Lissabonstrategin Tillväxt o sysselsättningsstrategi Fokus på smart, hållbar och inkluderande.
Engagerade ”användare” Från användare som representanter vilka legitimerar en nästan färdig tjänst, till engagerade och drivande (utvecklare) Karin Danielsson.
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
1 IT i skolan internationella och nationella trender Dialog i Väst, 22 maj 2003 Jan Hylén.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst Centrum (minst 7 svarande) Hemtjänst.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 EU 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration.
Effektivitet. Vad är effektivitet? En kundorienterad, effektiv och högklassig verksamhet förbättrar arbetsmotivationen bland de anställda och inverkar.
Skog Kunskap Kompetens Välfärd En hållbar och mångsidig användning av skogarna skapar en bestående grund för finländarnas välfärd Metla sammanslås med.
Tillväxtfrågor på SKL Entreprenörsregionen 1 december 2011
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Digitala steget Ett offentligt Sverige i världsklass
Tillgänglighet och den nya bibliotekslagen Göteborg 1 september 2014 Örjan Hellström,
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
De huvudsakliga resultaten av OECD:s undersökning Pisa
Barn i stan Kritiska punkter för barns delaktighet i planeringen
Lära Använda Testa 1 september 2013 – 31 augusti 2014 Offentliga tjänster - Lokalt - Regionalt - Nationellt Internetfonden – Regionförbundet Kalmar län.
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hammarö Särskilt boende.
En vanlig vardag rymmer många farliga situationer
Vägar till en jämlik hälsa
Välfärdsteknologi.
Nya föreskrifter och allmänna råd
Tidigt ingripande och förebyggande stöd för elever inom allmän undervisningen.
Regional utvecklingsstrategi för Skåne
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
Barnomsorgsmarknaden i EU Vilken potential finns för svenska företag att tillhandahålla barnomsorg i Europa? Mikael Elinder Rapport för Almega.
VAD TÄNKER FINLÄNDARNA OM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA SERVICE OCH DESS FRAMTID?
Nationella Geodatastrategin – Geodatasamverkan - Standarder Gunnar Lysell Lantmäteriet 19 november 2013.
Skog Kunskap Kompetens Välfärd En hållbar och mångsidig användning av skogarna skapar en bestående grund för finländarnas välfärd.
Hur bör servicen i framtiden se ut för äldre? Aija Ström, Chef för social- och hälsovårdsenheten1.
FSSF:s kongress i Åbo Märta Marjamäki Kårkulla samkommun  En riksomfattande, en regional & en lokal serviceproducent  Producerar service.
Patientlagen ur ett hjälpmedelsperspektiv Karlskrona den 26 maj 2016.
Utvärdering är avgörande för vår förståelse av vilka metoder, strategier och förnyelsearbete vi behöver för att förbättra kvalitet Kultur reflekterar.
Esa Halme landskapsdirektör
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Forskningsbaserad tillgänglighetsplanering i befintligt bostadsbestånd
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Standardisering i energibranschen Förutsätter ett innovativt företag att grundläggande standardisering är på plats då omvärlden digitaliseras med ökat.
Delat beslutsfattande och SIP
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Samverkansprojekt för bättre hälsa
Presentationens avskrift:

Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Finland Kärki Anne

Sammanfattning av arbete i Finland I Finland, rapporterar 8,7% av den vuxna befolkningen (16-65 åringar) ingen tidigare erfarenhet av datorer eller saknar mycket grundläggande datorkunskaper. Däremot får 42% av den vuxna befolkningen poäng på de högsta nivåerna i problemlösning inom teknik-rika miljöer, en andel betydligt över genomsnittet för OECD-länderna som deltar i undersökningen the Survey of Adult Skills (PIAAC) 2011. Men- i internationell jämförelse är de finländska, över 50-åriga personernas know-how i hur man använder informationsteknik i tillämpad problemlösning, på markant lägre nivå jämfört med yngre åldersgrupper. Survey (N=802) resultat om användning av och attityden till teknologi inom 75-89-åringa, 19 % använder internet; 75-79-åriga 26 %, 80-84-åriga 15 %, 85-89-åriga 6 % (KÄKÄTE-projekt 2011).

Förändring från teknologi- till användar- perspektiv pågående Användar-orientering Integration av användare och deltagande användare objekt till subjekt användaren är aktivt involverad i FoU & I verksamhet Ekosystem Netvärket av aktörer som deltar i detta samarbetet. I Living Lab-case man identifierar de mest lämplinga aktörer som bildar ad hoc ekosystemet Öppen innovation Organisationer kan inte enbart förlita sig på sina egna FoU & I verksamhet Real-life miljö Användaren arbetar och lever i sin egen vardag Det är inte en steril laboratoriemiljö och provning av det byggda utrymmet, eller miljön Den normala arbetsmiljön där människor arbetar, lever och har sin fritid Living Labs

LivingLabs i Finland http://www.toimivakoti.fi/sv Helsinki FUNGERANDE HEM är ett informationscenter och en utställning som presenterar lösningar, teknologi, redskap och produkter för tillgängliga och trygga hem. Home for all Pori http://www.youtube.com/watch?v=MWEmaFc5g1s&feature=youtu.be Accessible home –konsept finns i nästan alla stora städer

The Living Lab on Wellbeing Services and Technology in among Regionstars 2013 finalists, involved 3 regions in Finland http://ec.europa.eu/regional_policy/cooperate/regions_for_economic_change/doc/regiostars/2013/regiostars_finalists_2013.pdf Idag är små och medelstora företag djupt involverade i utvecklingen!

Projekt KÄKÄTE 2010-14 Genomförs tillsammans med The Union for Senior Services och Centralförbundet för de gamlas väl. Finansiering av Penningautomat Förening (RAY). Publikationer (på finska) Utveckling av geroteknologi (i Finland), KÄKÄTE-rapporter 1/2011 Äldre, boende och teknologi, KÄKÄTE-rapporter 2/2011 Automater och betalterminaler ur äldre människors synvinkel, KÄKÄTE-forskning 1/2012 Användning av och attityden till teknologi av 75–89-åriga – Rapport om undersökning På kommande: Äldre och teknologi – Mina erfarenheter med teknologi . KÄKÄTE-forskning 2/2013

Guiden om säkerhetstelefoner, KÄKÄTE-guide 1/2011 Datasystem i äldreomsorgen – En sammanfattning, KÄKÄTE-guide 2/2012 GPS för äldre, KÄKÄTE-guide 3/2012 Lås-guiden, KÄKÄTE-guide 4/2012 Guiden om lågfartshissar, KÄKÄTE-guide 5/2012 Gemensam dator i äldreboendet – hur få liv i den! KÄKÄTE-guide 6/2013 Äldre möter teknologi -dvd (diskussionsunderlag) 2011 Kartläggningen om projekten som pågår eller nyligen har pågått i Finland inom geroteknologi – kommer snart att rapporteras.

De viktigaste resultaten Tillsvidare har vi inte ett systematiskt format för att involvera både användare (äldre, anhöriga, personal) och företag i processen att utveckla ny eller existerande välfärdsteknologi. Men vi är på vägen.. Projekt har visat att Användarpaneler bestående av äldre fungerar (KÄKÄTE) När företag använder ”end-user consultation” från idéstadiet till produktionsstadiet blir teknologin mera accepterad. Även dementa personer kan fungera som informanter inom trygghets teknologin (Sallinen et al. 2013) Den teknik som användes i Servicehus representerade "low-tech" eller "mid-tech" teknik, t.ex. larm armband, golv säkerhet och olika kommunikations-och övervakningssystem eller hjälpmedel för rörlighet, hörsel eller syn.

- Åldersgruppen 80 + som sådan utgör en mycket annorlunda teknisk generation jämfört med yngre åldersgrupper. I föreliggande studie har de datorbaserade tjänster och system uppfattats som komplicerad på grund av bristen på tidigare erfarenheter med datorer. Ens lära sig vid hög ålder var med försiktighet. I framtiden bör mer uppmärksamhet ägnas åt hur införandet av ny teknik görs bäst med äldre människor och hur den uppenbara rädslan för teknik skulle kunna övervinnas. Lounamaa, A. et al.(red.). Teknologioiden mahdollisuudet iäkkäiden tapaturmien ehkäisyssä. [Tekniken som hjälp för att förebygga olyckor bland äldre]. Institutet för hälsa och välfärd (THL). Diskussionsunderlag 6/2013. 99 sidor. Helsingfors, Finland 2013. -> Säkerhetskunnande måste ingå i kompetensen hos alla som vårdar, behandlar, rehabiliterar och assisterar äldre personer. I Finland har de anhöriga en allt viktigare roll numera, 140 000 äldre som bor hemma betyder att vi sparar 20 000€/person/år och total 2,8 M€/år (Kehusmaa S. Folkpensionsanstalten i Finland FPA 2013)

TEKNOLOGIN OCH ETIKEN I VÅRD OCH OMSORG INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN 2010, ETENE Riksomfattande etiska delegationen inom social- och hälsovården, Social- och hälsovårdministeriet - Syftet med rapporten är att stöda personalen inom social- och hälsovården att handla på ett etiskt hållbart sätt. - Utvecklingen, utvärderingen, anskaffningen och utnyttjandet av teknologi förutsätter mångsidig sakkunskap och samarbete. Personalen ska utbildas. Det behövs också riksomfattande rekommendationer.

Framgångsfaktorer – hinder i Finland Omfattningen av att använda teknik i vård och tjänster som erbjuds för äldre vuxna bestäms av graden av acceptans av teknik bland äldre vuxna och deras vårdnadshavare. Acceptans av teknik, i sin tur, verkar vara medierade av två individuella föreställningar: - Upplevd användarvänlighet - Upplevd användbarheten av produkter. Ringa uppmärksamhet har hittills fästs vid frågor som gäller de äldres medverkan gällande ibruktagande och användning av teknologi; hur de äldre skapar sitt eget liv genom de val de gör och genom de åtgärder de vidtar, och huruvida denna medverkan respekteras av beslutsfattarna. Med andra ord, tas beslut om användning av teknologi av de äldre eller för de äldre?

En etisk diskussion behövs, för att den nuvarande teknologin verkar vara utformad utgående från organisationens behov, och inte utgående från behoven hos de äldre.

Life-Based Design A holistic approach to designing humantechnology interaction, Leikas J. 2009. VTT Technical Research Centre of Finland. Design för de äldre är otillfredställande . Det finns många problem och hinder som försvårar effektiv användning av teknologiska lösningar. Det finns en klar bild av de äldres behov , men teknologin som behövs är inte alltid tillgänglig. I vissa fall finns det teknologiska lösningar, men de äldre har svårt att använda sej av dem. Utmaningarna är stora! -> Riktningen borde vara design för det verkliga livet!

Nya initiativ i Finland Programmet Innovativa städer (INKA) 2014-2020 Oulu (Uleåborg) skall koordinera Temat Framtidens Hälsa. Organiseringen av utbudet av välfärdstjänster förändras. Med hjälp av nya modeller, strävar man efter både ekonomisk nytta samt också efter att erbjuda individbaserade tjänster. Lösningen är tredelad. Inkluderande tjänster utmanar människan att ta ett större ansvar för sitt eget välbefinnande. -Den inkluderade medborgaren är aktivt involverad i utvecklingen av näringsverksamhet (business) och nya typer av tjänster. -Det Trådlösa sjukhuset använder nyaste radio- och ICT teknik för att producera tjänster inom hälsovården - ”Connected Health” –programmet möjliggör dessa förändringar på nationell nivå och så att man drar nytta av det som man är bra på regionalt. Connected Health visionen är att främja individens välmående och hälsa. Med hjälp av smarta lösningar kombineras offentliga och privata tjänster till ett fun gerande utbud av tjänster.

Nya lagar Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), dvs. den så kallade äldreomsorgslagen träder i kraft 1.7.2013. Syftet med denna lag är att stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand och förbättra möjligheterna att i kommunen delta i utvecklandet av servicen. Dessutom är syftet med lagen att förbättra möjligheterna för äldre personer att få högkvalitativa social- och hälsovårdstjänster och påverka innehållet och utförandet av sina tjänster. Förverkligandet av målen eftersträvas på tre olika sätt genom: bestämmelser om kommunens allmänna skyldigheter att stödja den äldre befolkningens välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand och säkerställa de social- och hälsovårdstjänster som äldre behöver bestämmelser om äldre personers servicebehov och att tillgodose det bestämmelser om att säkerställa kvaliteten på tjänsterna i sådana erksamhetsenheter som ordnar social- och hälsovårdstjänster för äldre (4 kap).

Användarcentrerad och användarvänlig orientering på uppgång Användarcentrerad och användarvänlig orientering på uppgång. Etiska synpunkter kommer att i större utsträckning tas i beaktande inom utvecklingen av teknologi samt inom beslutsfattandet gällande användningen av teknologi.