Via LUMA till framgång mot ANDT i Västernorrland. Anna Karlsson 2012-10-11 välkomna. Förra årets regionala ANDT-konferens lanserade den nya nationella strategin men i år ska vi vara ännu mer konkreta och verklighetsnära. Min ambition har varit att både ta tillvara erfarenheter från LUMA-satsningen, och samtidigt få bidra till ny kunskap och perspektiv utifrån. De lokala samordnarna har som alltid varit bra bollplank för att ta fram innehållet i dagen. Till min hjälp idag har jag också min kollega från Norrbotten Mats Burman som ska hålla tid och frågor.

11 nationella folkhälsomål sedan 2004

Länsstyrelsens samordnande roll SFS 2012:606 Länsstyrelserna ska genom samordningsfunktionen stödja 1. genomförandet av den nationella ANDT-politiken i länet, 2. utvecklingen av ett långsiktigt kunskapsbaserat regionalt och lokalt arbete, 3. utvecklingen av tvärsektoriella insatser i kommunerna och landstinget, 4. samarbetet på lokal, regional och nationell nivå, och 5. utbildning och kompetensutveckling i länet. Ta gärna utskrivet ex av författningen! Ansvar för nätverk Länsstyrelsen ansvarar för att sammankalla och stödja olika nätverk, t ex för kommunala samordnare respektive alkohol- och tobakshandläggare. Länk mellan olika nivåer I länsstyrelsernas uppdrag ingår att vara länken mellan nationell, regional och lokal nivå samt se till att nationella politiska mål omvandlas till arbete som anpassas efter lokala förhållanden. I uppdraget ingår också att fånga upp lokala och regionala behov av stöd och förmedla dessa till regional och nationell nivå. Motor i utvecklingsarbetet Länsstyrelsen ska fungera som motor i utveckling av förebyggande- respektive tillsynsarbete. Det handlar bland annat om att sprida nya kunskaper till kommunala samordnare, alkohol- och tobakshandläggare, beslutsfattare och andra nyckelpersoner. Samarbete med civila samhället Länsstyrelsen ska ta initiativ till och stärka samarbetet mellan offentliga och privata aktörer samt frivilligorganisationer. Förmedla forskningsrön I uppdraget för länsstyrelsen ingår också att förmedla aktuella forskningsrön. Uppbyggnad av hållbar och effektiv länsstruktur ANDT-samordnarna ska arbeta för att bidra till uppbygganden av en hållbar och effektiv länsstruktur genom samverkan. Med det menas struktur för samarbete mellan olika lokala och regionala aktörer som kommun, polis, landsting, frivilligorganisationer med flera. Här har LUMA varit en mycket viktig pusselbit.

Proposition beslutad av regeringen den 22 december 2010 och antagen av riksdagen den 30 mars 2011 Mål och inriktning för hur samhällets insatser ska samordnas, genomföras och följas upp perioden 2011–2015 Insatser konkretiseras i regeringens årliga åtgärdsprogram för ANDT-politiken Ta gärna exemplar! Från mitt perspektiv och i bilden här är kommunen den lokala nivån. Jag samverkar i första hand med kommunernas fantastiska samordnare. Men jag är ganska säker på att dem och alla ni som sitter här kan hitta en ännu mer lokal dimension där själva verkligheten händer.

Sju långsiktiga ANDT-politiska mål Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Sju långsiktiga ANDT-politiska mål 1 2 3 4 5 6 7 Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska Barn ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning eller tobak Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopnings-medel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika dopningsmedel eller tobak ska successivt minska Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgäng-lighet till vård och stöd av god kvalitet Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, nar-kotika, dopning eller tobak ska minska En folkhälso-baserad och restriktiv syn på ANDT inom EU och internationellt Det ”åttonde” målet är att få en tydlig uppföljning av strategin. Nationell struktur för datainsamling, analys och indikatorer skapas Nationella kärnindikatorer för de sju långsiktiga målen på plats Frågeundersökningar med ”samma” frågeställningar på alla nivåer Webbaserat system – verktyg för uppföljningen av strategin MEN tanken är också att det ska förenkla kommunernas uppföljning, datainsamling och rapportering! Ta gärna den första uppföljningsrapporten. Det här är ett område som vi kommer att återkomma till.

Sex försökskommuner: Kalmar, KRAMFORS, Laholm, Lund, Solna, Umeå 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Sex försökskommuner: Kalmar, KRAMFORS, Laholm, Lund, Solna, Umeå 3x3. Sörmland: Oxelösund, Nyköping, Katrineholm. Jämtland: Härjedalen, Östersund, Strömsund. Norrbotten: Jokkmokk, Piteå, Luleå Småkommunssatsningen. Värmland: Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Kil, Munkfors, Storfors, Sunne, Torsby, Årjäng. Örebro: Askersund, Degerfors, Hällefors, Karlskoga, Kumla, Laxå, Lekeberg, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora LUMA. Västernorrland: HÄRNÖSAND, TIMRÅ, ÖRNSKÖLDSVIK Västra Götaland: Mölndal, Härryda, Partille, Vårgårda, Herrljunga, Svenljunga, Tranemo, Lysekil Östergötland: Finspång, Mjölby, Valdemarsvik Uppsala: Heby, Tierp, Älvkarleby, Östhammar Stockholm: Norrtälje, Järfälla, Sundbyberg, Vaxholm, Värmdö, Botkyrka, Haninge Totalt 63 kommuner.

Recept för framgång Samordningsfunktion Styrgrupp med viss sammansättning Deltagande och prioritering Kartläggning Årlig genomförandeplan ANDT-policy el motsv för kommunen Utbildningar mm för nyckelpersoner Dokumentation Utifrån erfarenheter och utvärderingsresultat från tidigare satsningarna. Andt-policy/folkhälsoplan… huvudsaken att den omfattar befolkningen och inte bara kommunen som organisation/arbetsgivare Till politikerna i rummet; fortsätt, det måste få vara en process som tar tid. Det här är inte ett projekt, det är ett gradvis förändrat arbetssätt. Ni från landstinget vet att ett recept är en bra start, men sen måste man ta medicinen också. Och så länge vi strävar mot det långsiktiga målet om ett samhälle fritt från N och D, där tobaksbruket är minimerat och det inte finns några sociala eller medicinska problem relaterade till alkohol så måste vi fortsätta att jobba på ett sätt som funkar. Se det som en orkester. När aktörerna spelar de stämda instrumenten (några hemmabyggda får också vara med) och politiken slår på trumman och står för fiolerna och samordnaren dirigerar, då låter det bra. Och det måste få ta tid att öva ihop sig. Samordnare: gå till jobbet i frack, och ta fram er pinne! Kritiska moment är ”när projektet är slut” eller nyckelpersoner byts ut (mandatskifte, omorganisation, pension) Se på Kramfors: från att ha varit en försökskommun i tre år till att totalt ha slutat spela ihop. Man kan resonera i dessa termer även på en superlokal nivå? Ta en fritidsgård som exempel. De kan och bör vara en stödjande miljö, inte minst för de föreningslösa ungdomarna. Finns det nån där som är lite extra intresserad av frågorna som håller kontakten med skola, polis och socialtjänst? Finns det ett forum för att utbyta erfarenheter mellan gårdar som också kan besluta om och få fram medel till en angelägen satsning utifrån behov? Eller finns det en social investeringsfond i kommunen för såna ändamål? Kartläggning, görs varje år på skolorna (elevhälsosamtal, CAN, LUPP), genomförandeplan – VP… har gården en egen aktuell ANDT-policy, utbildningar för personal (samverkan med kommunförbundet att kompetensutveckla all gårdspersonal i länet inom tobak/cannabis). Det här blir en liten stradivarius för samordnarna och landstingets kommunbaserade hälsoplanerare att dirigera!

Tillgänglighetsbegränsning Ansvarsfull alkoholservering Ansvarsfull tillståndsgivning Ansvarsfull detaljhandel Kronobergsmodellen Metoder inom tre områden; tillgänglighetsbegränsning, föräldrastöd och opinionsbildning. Näringens egenkontroll. i Västernorrland fungerar tillsynen enligt alkohollagen och tobakslagen väl, och i samverkan mellan länsstyrelsen kommunerna, polisen och näringslivet har flera utbildningsformer utvecklats och spridits. Metoden kontrollköp kommer att få lagstöd från och med … sommar 2013? Alla dessa är bra recept, men när KI (och andra) frågar om man genomför metoderna i alla sina beståndsdelar, då blir svaret ofta nja. AAS: tillsyn, samverkan med branschen, utbildning – fine. Policyarbete…inte kommit så långt. Kronobergsmodellen: direktförverka alkohol, ja. Kontakt med föräldrar, ja. Vittnesförhör med den unge för att få tag på den vuxne som langat alkoholen – inte alltid. Nästa konferens får handla om inplementering!

Föräldrastöd Utbildningar i metoder utifrån bästa tillgängliga kunskap Social och emotionell träning (SET) Örebro PreventionsProgram  Effekt. Re-analys av STADs utvärdering klar. Nämna några exempel här. Det pågår ett arbete på Statens folkhälsoinstitut med systematisk gradering av evidens. Det är bra. Samtidigt får det finnas lite utrymme för att testa nya vägar. Vi ska få ett exempel på det senare, från Timrå som även sedan tidigare har haft framgång med att gå egna vägar. Eller hur, Pia Toresson, som skriver kontrakt med friskare ungdom i Timrå och belönar drogfrihet med extra idrott ihop med föreningslivet! SET: SBU, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen (2010) konstaterade i ett gemensamt ställningstagande att det krävs mer kunskap om effekter av program inom området men att program som redan är etablerade lokalt kan användas i avvaktan på bättre kunskap, om effekten av dem följs upp. Systematiska sammanställningar av den internationella forskningen (Diekstra samt Durlak) visar på positiva effekter av socialt och emotionellt lärande och EU och WHO rekommenderar pedagogiska metoder av den typen. SET som metod har undersökts i minst en kontrollerad studie, men underlaget är enligt SBU:s översikt otillräckligt för att man ska kunna dra några slutsatser (ingen studie uppfyllde SBU:s inklusionskriterier). Några negativa effekter av metoden har dock inte påvisats i de studier som genomförts. Öpp den vanligast förekommande metoden inom LUMA. En av slutsatserna i reanalysen är att när Effekt-programmet implementerats så som det är tänkt -så att föräldrar vidmakthåller en restriktiv syn på ungdomsdrickande så leder programmet till en reducering av samtliga aspekter av ungdomars alkoholdrickande. Dessa effekter förklaras av föräldrarnas attityder vilket ger starkt stöd för teorin som programmet vilar på. Effekt är ett recept, som liksom all annan medicin måste följas till punkt och pricka för att det ska ge – ja, effekt. .

Opinionsbildning Tänk Om som ex på strategiskt mediaarbete, del av opinionsbildningen redan inom LUMA men nu i de flesta kommunerna. Närmast halloween/höstlov då ny statistik kommer presenteras på temat gemensamma överenskommelser mellan föräldrar. Pressmeddelande, lokala aktiviteter. Till lucia/jul/nyår likadant, samt mer 20-sekunders reklamfilm i TV4 Sundsvalls- och Örnsköldsvikssändaren. Opinionsbildning i övrigt inom LUMA: mediaträningsdagar med inspelning av fejkintervjuer, KSANs teaterföreställning Ses i baren, köpt rättigheterna till konceptet varannan vatten, skapat och visat antilangningsfilm i olika format. Mediakub, tv4

Utvärdering Karolinska institutet Enkäter till samordnare och styrgrupper Registerdata Följt hur väl kommunerna arbetar efter ”receptet” Mätningar 2010 och 2011 Rapport inlämnad till Statens folkhälsoinstitut för publicering. Fått besked om att den ska vara klar under hösten, november. Har fått tillgång till data ur rapporten som även ingick i ett pass på folkhälsostämman i våras. Hör av mig när rapporten finns att ladda hem/beställa från Statens folkhälsoinstitut. Kommunernas inställning till samarbete kring utvärderingen har i det stora hela varit mycket bra. De lokala samordnarna har bistått med viktig dokumentation och svarsfrekvensen på enkäterna har varit god. Tanken med lokala alkoholförebyggande interventionsprogram är att bredden av insatser, som inom LUMA handlat om föräldrastöd, tillgänglighetsbegränsning och opinionsbildning, ska skapa ett lokalt samhällsklimat som generellt förebygger alkoholrelaterade problem. Det är alltså ”hela LUMA-paketet” som förhoppningsvis kan speglas i effektmåtten. En annan och mycket krass anledning till val av effektmått är helt enkelt att man får ”ta det man har”. Utvärderingen av LUMA har, liksom tidigare utvärderingar av liknande insatser, visat på bristen på indikatorer inom alkoholområdet. I regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2012 anges följande: ”Förutom en struktur för mål och politiska prioriteringar ska ANDT-strategin ge en tydlig struktur för uppföljning av utvecklingen av konsumtion och missbruk, av medicinska och sociala skadeverkningar samt av verksamheter och insatser”. Förhoppningsvis kommer de insatser som initierats genom ANDT-strategin att leda till bättre uppföljning av effekter av lokalt ANDT-förebyggande arbete.

Det alkoholförebyggande arbetet i kommunen är systematiskt och välorganiserat Opublicerad data

Det alkoholförebyggande arbetet i kommunen har en hållbar struktur Opublicerad data Integrerat i ordinarie, varaktiga verksamheter Ki frågade samordnarna våren 2010 hur troligt det var att styrgruppen skulle vara aktiv även efter att projektet formellt avslutats Timrå svarade Mycket troligt, Härnösand och Örnsköldsvik visste inte då KI frågade samordnarna i höstas hur troligt det var att det skulle finnas en aktiv styrgrupp för det alkohol- och drogförebyggande arbetet 2012. härnösand och Timrå svarade Mycket troligt, Örnsköldsvik ”inte särskilt troligt”. Det är ett exempel på hur sårbart arbetet är i en sån kritisk övergång som när ”projektet” tar slut och arbetet ska fortlöpa i de upparbetade strukturerna.

Effekter (?) på befolkningsnivå 2008 och 2010 Opublicerad data

Effekter (?) alkoholrelaterat våld Opublicerad data Vi kan konstatera att data är osäkra på flera sätt. Detta var några exempel. Men det finns i alla fall inget av det som studerats som tyder på att det har varit till någon som helst nackdel att vara en LUMA-kommun. Och med den samlade erfarenhet som satsningarna genererat, och som studerats, vill jag ändå hävda att detta är den bästa tillgängliga kunskapen just nu. Och därför ska vi också fortsätta framåt.

Rekommendationer De rekommendationer som kan ges till den lokala nivån baserat på denna utvärdering, och med stöd i tidigare forskning är: Stärk infrastrukturen för alkoholförebyggande insatser Välj metoder med vetenskapligt stöd Mät resultat regelbundet med hjälp av säkra instrument (t ex CAN:s frågor i lokala drogvaneundersökningar) och befintliga register (t ex Statens folkhälsoinstituts databas Folkhälsodata)

Utdrag ur Länsrapport 2011 Procent Antal   Procent Antal Kommunen som arbetsgivare har en alkohol- och/eller drogpolicy (ANDT-policy) 100% 7 Kommunen som arbetsgivare har en policy som rör rökfri arbetstid 85,7% 6 Kommunen som arbetsgivare har en policy som rör tobaksfri arbetstid 0% Kommunen har en policy för alkoholförtäring på offentlig plats 71,4% 5 Idrottsföreningar i kommunen måste ha en alkohol- och/eller drogpolicy för att få föreningsbidrag (ANDT-policy) 57,1% 4 Övriga föreningar i kommunen måste ha en alkohol- och/eller drogpolicy för att få föreningsbidrag (ANDT-policy) Svarande Nu lämnar vi LUMA-kommunerna för en stund och går in på en enkät som Statens folkhälsoinstitut årligen skickar ut till länsstyrelsen och alla de 290 kommunerna angående tillsyn och övrigt förebyggande arbete. I kommunen som geografiskt område, inte som organisation. En del berör alltså kommunen som närpolisområde, eller hälsocentral/ers upptagningsområde osv. men det är kommunen som rapporterar in. Tony kommer att prata mer om denna källa till data, men jag vill ge er lite av de senaste siffrorna som vi fick i somras. De kommuner som deltar i länsstyrelsens nätverk för samordnare tycker att de får stöd i arbetet i stor, eller åtminstone viss, utsträckning. Klicka fram diagram

Samverkan med ideell sektor   Alkohol Tobak Narkotika Dopning Idrottsföreningar gällande 3 1 2 Nykterhetsrörelsen gällande Trossamfund gällande Studieförbund gällande Andra inom idéburna organisationer (frivilligorganisationer) gällande Föräldraföreningen mot narkotika

Rutiner för samtal om alkoholvanor och rådgivning i primärvården   Antal Aktivt arbete mot media (media advocacy) för att fästa uppmärksamhet på alkohol- och/eller drogfrågor 4 Aktivt arbete mot media (media advocacy) för att fästa särskild uppmärksamhet på tobaksfrågor 3 Aktivt arbete mot media (media advocacy) för att fästa särskild uppmärksamhet på narkotikafrågor 2 Aktivt arbete mot media (media advocacy) för att fästa särskild uppmärksamhet på dopningsfrågor Åtgärder kring trafiknykterhet, utöver polisens rutinmässiga kontroller Åtgärder mot dopning Rutiner för samtal om alkoholvanor och rådgivning i primärvården Rutiner för samtal om tobaksvanor och rådgivning i primärvården Utbildning av serveringspersonal i ansvarsfull alkoholservering 5 Åtgärder för att upprätthålla åldersgränsen vid försäljning av tobak Åtgärder för att upprätthålla åldergränsen vid försäljning av alkohol Åtgärder för att främja rökfria skolgårdar 1 Svarande 6 Inget svar Frågan lyder På vilket/vilka sätt bedrevs arbetet under 2011 Det här är kommunernas uppfattning En bild till…

  Antal Insatser för att begränsa alkohol- och/eller narkotikabruk bland studenter (högskola/universitet) 1 Anordnande av drogfria aktiviteter (t.ex. vid skoldanser, konserter el. liknande) 7 Föräldraprogram om alkohol/droger, årskurs 6-9, med för programmet utbildade handledare 5 Strukturerade program för riskutsatta förskolebarn (utsatta uppväxtmiljöer/beteendestörningar), med för programmet utbildade handledare 2 Strukturerade program för att förebygga tobaksdebut i grundskolan Handlingsplan för tobaksavvänjning i grundskolan Strukturerade program för att förebygga tobaksdebut i gymnasieskolan Handlingsplan för tobaksavvänjning i gymnasieskolan Utskick till föräldrar med information om ANDT-relaterade frågor Insatser som bygger på samverkan (polis, öppenvård, socialtjänst o föräldrar) kopplade till tidig upptäckt av narkotikaanvändning bland unga/unga vuxna 4 Insatser som bygger på samverkan (polis, öppenvård, socialtjänst och föräldrar) kopplade till tidig upptäckt av användning av dopningsmedel bland unga/unga vuxna Åtgärder mot langning till ungdomar (t.ex. informationskampanj eller polisingripanden) Åtgärder för att förebygga användningen av vattenpipa bland unga Gruppverksamhet för barn till missbrukare Alkohol- och/eller drogvaneundersökning bland skolelever Annat, uppge vad: Svarande

Metoder tillgänglighetsbegränsning   Antal Kronobergsmodellen eller en liknande metod 3 Metoden Krogar mot knark eller en liknande metod Metoden 100 % ren hårdträning eller en liknande metod för att minska användningen av dopningsmedel i träningssammanhang 1 STAD-metoden, Ansvarsfull alkoholservering (samverkan mellan myndigheter och bransch, utbildning av serveringspersonal samt ökad tillsyn) 5 SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) 6 kommuner svarade. Frågor om metodtrogenhet: Kronobergsmodellen: bara 2 av 3 svarar att man genomför metoden fullt ut, inklusive polisingripande mot misstänkt langare

Metoder föräldrastöd Antal Aktivt föräldraskap 1 De otroliga åren   Antal Aktivt föräldraskap 1 De otroliga åren Föräldrakraft Triple P Vägledande samspel (ICDP) 3 Familjeverkstan 4 Föräldrastegen/Steg för steg 2 ÖPP (Örebro preventionsprogram)/Effekt ABC (Alla barn i centrum) COPE Från första början Komet för föräldrar Annat/andra föräldrastödsprogram, ange vad 6 svarade Annat; barn i föräldrars fokus, grupper för skilda föräldrar