Modeller för aquakultur och miljø

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Cellen.
Advertisements

Förutsättningar för en dammodling
Geografi Henrik Carlsson.
Hur vi kan höja Salthalten i Östersjön.
Syror och baser Syror och baser.
Vattenbrukets miljöeffekter och hur man kan bedriva uppföljning
Ruschkomposten Förbundet Organisk Biologisk Odling FOBO
Vad är liv?.
Intagsberäkning och biomonitoring
Ekonomisk foderoptimering- Verklig foderstrategi!
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
Levnadsvillkor och resursfördelning
Växternas mineralnäring
Hur många behöver våra stationer vara – och var skall de placeras?
Cellen.
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Varuinformationsblad
Fiskodlingens miljöpåverkan
Ekologi.
Hjärtat och blodomloppet
Miljögifter.
Värmelära II eld och is TFRC35. Förra veckan Historik av värmelära Olika temperaturskalor Skillnad mellan temperatur och värme Termiska egenskaper – C.
Anne-Lie Hellström, Norrmalmskolan, Piteå –
Mat och klimat.
Läran om samspelet mellan växter, djur och natur
Fotosyntesen.
Olika kemiska rengöringsmedel samt dess användningsområden och deras inverkan på material och mikroorganismer ISBN
Har du räknat? -ekonomi i klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 16 oktober 2014.
Hjärtat och blodet Blå grupp.
Joner I en sur lösning finns det vätejoner Syror – molekylföreningar
EKOLOGI OCH SAMSPEL.
Kol och kolföreningar Kort och snabbt.
Påbyggnadsutbildning spol- och diskdesinfektorer
Cellen.
Naturresurser – en snäv definition I naturen förekommande ämnen, som är värdefulla i sin naturliga form Kan insamlas och renas inför användning – ej skapas.
Konjunkturer.
Vattnet, vår viktigaste resurs!  Vi dricker samma vatten som dinosaurierna  Alla kommande generationer kommer att dricka samma vatten  Utan vatten inget.
Föreläsning 10 Oändlig potentialgrop Kvantfysikens tolkningar.
Vattenundersökningar vid Norra Randen Norra randen (NR) - 6 sjömil öster om Grisslehamn - Lat 60 o 06’N, Long 18 o 57’E - Bottendjup 130 meter.
Kemins grunder.
ENERGI.
Hur mycket användbar energi får vi ur varje energikälla
Cellen och dess beståndsdelar
Sammanfattning Ämnenas beståndsdelar Fast, flytande och gas
Mål Matematiska modeller Biologi/Kemi Statistik Datorer
Ämnen och vatten.
Hur vi kan höja Salthalten i Östersjön. O2gruppen.se.
19:e februari 2003, sida: 1 1:a ASTRONOMI ÅR ODINs FANTASTISKA.
MATSPJÄLKNINGEN.
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2015 Årskurs 8 BMSL
Beräkning av massa, formelmassa, molmassa och substansmängd
FOTOSYNTESEN OCH CELLANDNINGEN
Samhällsekonomi Ekonomiska system. Vad är ekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiska ordet för hushållning. Ekonomi handlar om hur vi bäst använder de.
Vårt färskvatten I Sverige får vi färskvatten på två olika sätt. Antingen genom att pumpa upp grundvatten ur marken eller genom att man använder sjövatten.
Ekologi Vetenskapen om de levande varelsernas relation till sin omvärld.
Föreläsning 4 Kap 11.3 Icke-linjära modeller Indikatorvariabel (dummyvariabel) Interaktionsterm.
Pharmanex® Bone Formula
Kolets kretslopp Kol är ett grundämne med det kemiska tecknet C i det periodiska systemet. Det finns kol i nästan allting som man äter och dricker. Kol.
- Personlig Tränare - Kostrådgivare - Integrativ Coach
Hjärtat och blodomloppet
Separation av ämnen Sedimentering och dekantering Filtrering
Ekologi: Östersjön.
Matspjälkningen.
Vitaminer.
Krav och förutsättningar
FLODHÄST.
Människokroppen - celler i samarbete
Val av odlingsteknik – krav och förutsättningar
Reningsverk.
Presentationens avskrift:

Modeller för aquakultur och miljø Carina P. Erlandsson Institute of Earth Sciences, Göteborg University caer@oce.gu.se / Fax_+46 (0)31-7732888

Bentisk modell Spridningsmodell Vattenkvalitémodell Fiskmodell Regional vattenkvalitémodell Regional påverkan FJORDMILJØ Lokal påverkan MOM

Miljøkrav inom MOM Ackumulering av organiskt material under kassarna får inte resultera i död botten. Syrekoncentrationen i kassarna skall vara god och koncentrationen av ammonium och andra farliga ämnen skall vara låg. Omgivande vatten skall bibehålla god kvalité.

PROD=min(TPFbent, TPFO2, TPFNH4) Indata: Vattendjup Antal kassar Strömmar Orientering av kassar Syrekonc. Fisktäthet Amoniumkonc. Fodersammansättn Salthalt Fodringsfrekv. Årscykel av temp

FISKMODELLEN Fett (0.18) Protein (0.18) FÖDA Protein Fett m.m m.m Av intaget protein tillgodogörs 90% av fisken Om fisken består av 18 vikt% protein krävs 5*0.18 dvs 0.9/0.9 kg =1 kg protein för en tillväxt på 5 kg

(FCR-FCRt)*fisktillväxt=ouppäten föda FCR=tillförd föda/faktisk tillväxt – odlarens erfarenhet FCRt=teoretisk uppäten föda/teoretisk tillväxt Avgivning av N och P i vattnet ökar med ökat överskott av protein Ut ur modellen: Löst organiskt material: Läckage av N och P partikulärt material Mängden ouppäten föda Mängden fekalier

Vattenkvalitémodellen God vattenkvalité i kassen: Tillräckligt hög koncentration av syre Låga halter av ammonium och andra för fisken skadliga ämnen Vattnets uppehållstid Syrekoncentration Strömmar Odlingens orientering och konfiguration Genomsläppligheten-håll kassarna rena

Indata: Ut ur modellen: Strömhastighet – min Odlingens genomsläpplighet Minsta syrekoncentration i kassarna Högsta tillåtna ammoniumhalt Ut ur modellen: Totala produktionen av fisk med bibehållen vattenkvalité: TPFO2=(O2in-O2min)LFDPFUmin / DO2 TPFNH4=(NH4in-NH4min)LFDPFUmin / DNH4

Spridningsmodellen Indata: Strömhastighet – medel variance medelström Indata: Strömhastighet – medel variance kassorientering F1 H F2 F2(r)=μ(r))*F1 σ*T= σ*H/w w-fallhastigheten

Bentisk modell Syretransport O2 i Bottenström Ubent O2bent FO2=βUbent(O2i-O2bent) β-koefficient αηF2=FO2 α=0-1 η=3,5 g O2 för 1 g C

PROD=min(TPFbent, TPFO2, TPFNH4) Indata: Ström vid botten Syrekoncentrationen vid botten utan odling Lägsta tolererade syrekoncentration Ut ur modellen: Totala produktionen av fisk med levande botten under kassarna: TPFbent=2βAUbent(O2i-O2min) / αη((FCR-FCRt)μfeed+0.1 μfaeces) PROD=min(TPFbent, TPFO2, TPFNH4)

L Stömriktning R=2 NF=6 S D

Modellkörningar: Resultat

(FCR-FCRt)* fisktillväxt= Foderinnehåll: 1) 45% protein, 30% fett 2) 30% protein, 45% fett (FCR-FCRt)* fisktillväxt= ouppäten föda FCR=tillförd föda/faktisk tillväxt – odlarens erfarenhet FCRt=teoretisk uppäten föda/teoretisk tillväxt

ökad primärproduktion i ytvattnet FJORDMILjØ Beräknar regional påverkan, dvs hur fjorden påverkas genom t ex ökad syreförbrukning i djupvattnet ökad primärproduktion i ytvattnet

Näringstillskott Fiskodling Vattenutbyte Primärproduktion Djupvatteninflöde Netto- primärproduktion syreförbrukning