Fast bostad basen för ett mänskligt liv Bostad först

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Goda relationer skapar utrymme för ledaren
Advertisements

Planering, genomförande av undervisning och bedömning enligt Lgr 11
De eviga frågorna behöver ett svar
Geografi Henrik Carlsson.
1. Identifiering av problem i uppstarten •Stort rop efter hjälp och samarbete av och med psykiatrin. •Önskan om att få tillträde/komma åt gruppverksamheterna.
Inom Al-Anon är vi alla lekmän...
En bild av debatten Vårdskandaler Vinster
Träddiagram - ett sätt att ta fram aktiviteter och prioriteringar för hur man ska jobba med ett visst område.
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Lärdomar från skolor med mer traditionellt undervisningsmönster
Rapport Medlemspanelen augusti 2010 FöretagarFörbundet.
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
Kopplingen mellan utredning och behandling – vad är det?
Kultur för alla – gäller det mig
SÄTTA MÅL.
Aktör / Struktur.
Demokrati och diktatur
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Vuxna barn som vårdar och hjälper sjuka föräldrar
hej och välkomna EKVATIONER Ta reda på det okända talet.
Riskbedömning vid ändring i verksamheten
Hur fattas utrikespolitiska beslut?
Att arbeta praktiskt.
Den sekundära bostadsmarknadens betydelse
Konsten att leda sig själv
L U N D S U N I V E R S I T E T 6 november 2009 – konferensen Utmana hemlösheten Sune Sunesson: Vad skapar och befäster hemlösheten…
Frågeställning Hur ser bostadssituationen ut för unga?
IT-kompetens Svenska & Engelska. IT-kompetens Svenska & Engelska.
Internationell Ekonomi
Läroplansträff Välkomna.
ATT SKAPA MÖTESPLATSER Möten mellan människor. UTGÅNGSPUNKT: ”VAD ÄR TILL HJÄLP VID PSYKOTERAPI?” Common factors - relationsfaktorer mellan klient/familj.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Workshop inför Projektet
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Matematiska resonemang på universitetsnivå – hur ser tentorna ut och vad tycker lärarna? Ewa Bergqvist, Umeå universitet.
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Debattera.
1/ – 31/ AT AT/SG 1992 ÄDEL – skattevxl av hjälpmedel och resurser. HSL till kommunerna – gemensamt forum för hjälpmedelsfrå.
Idrott hela livet Kvarnsvedens GoIF OK 2014.
Utvärdering av projekt- att mäta hur förväntningar uppfylls?
Barns delaktighet _____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Handikappförbunden Dialogmöte DO 9 april 2013 Ingrid Burman.
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Resursgruppmöte 1:a mötet inom 3 månader
Argumenterande text.
Hur gör man en debattartikel?
Anställningsintervjun
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Försiktighetens pris… …och klimatets Christian Munthe Filosofiska institutionen
Vi kan inte vänta… på fler bostäder för unga. Lågt bostadsbyggande i Stockholms stad
PLIKTBARN LUSTBARN.
Från riktlinjer och evidens till förebyggande i praktiken Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne.
Individuellt stöd till studenter med funktionshinder
Detaljplan enligt nya PBL seminarium på länsstyrelsen Sammanställning av diskussionsfrågor.
Utsatta EU-medborgare i Trollhättan. Dagens regelverk är utformade utifrån grundtanken med fri rörlighet och att de personer som kommer hit förutsätts.
Hur får vi Sigbox att bli en helhet? BFL, SUA, IKT.
Vad driver den etniska bostadssegregeringen i Sverige och vilka konsekvenser leder detta till? Emma Neuman KEFU-dagen, Lund 2 juni 2016.
Arbetsmarknadspolitiska insatser för kvinnor och män Hur effektiva är programinsatser utifrån ett könsperspektiv? - Några aspekter Jonas Månsson Linnéuniversitetet.
Motiverande samtal (MI). Vad är MI? Samtalsmetod Väcka och stärka motivation till förändring eller utveckling.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
Coaching.
GRUPPDISKUSSION 1. Under passet ”Hemlöshet – då och nu” med Elin Eriksson från Eskilstuna Stadsmuseum kom det fram att många personer som befinner sig.
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
POLITIK 2. Vem ska bestämma?.
Malmö.
Träff 13 Välkomna!.
Samordnare samsjuklighet
Välkommen till mitt utvecklingssamtal Sätt in en bild på dig själv här ÅK 5 VT 2018.
Presentationens avskrift:

Fast bostad basen för ett mänskligt liv Bostad först

Vad vet vi om antalet hemlösa? Lågt räknat finns det 3 000 000 hemlösa inom EU. Omkring 18 000 hemlösa i Sverige

Siffrorna osäkra Svårt att uppskatta på grund av servicestatistikparadoxen Inga regelbundna räkningar Tvärsnittsräkningar – säger bara hur många hemlösa som finns vid en viss tidpunkt

Visst är det lite anmärkningsvärt att: Hemlöshet tycks ha blivit erkänt, eller om man så vill accepterat som ett ”naturligt problem” i västeuropeisk politik – ett problem som vi får leva med och hantera så gått det går i särskild ordning. (Statsvetare år 2000)

Hemlösheten som ett nygammalt problem 1970-talet överskott av bostäder – låga hemlöshetstal Många gamla institutioner och härbärgen stängdes En ljus bild av situationen (politiker, forskare) Slutet av 1980-talet inkom rapporter om ökande hemlöshetstal - ”Den nya hemlösheten” Under 1990-talet har hemlösheten blivit ett erkänt problem i Europa samtidigt som man öppnade upp för nya agenter – nygamla lösningar

Hur har man då försökt att lösa hemlöshetsproblemet? Förenklat uttryckt är det är två olika synsätt som ligger till grund vid utformningen av de boendelösningar för hemlösa som används idag: -En trappstegsmodell -Bostad först

Trappstegsmodellen vanligast i Sverige Trappstegsmodellen eller boendetrappan innebär att den hemlöse ska ta sig igenom de olika stegen i en viss ordning. Man ska successivt lära sig bo och klara en egen lägenhet. För att gå vidare i trappan ställs olika krav.

Vad säger forskningen om trappstegsmodellen? Det finns kanske hemlösa som kan uppskatta modellen. Men det finns inga vetenskapliga bevis för att boendetrappan är den mest effektiva metoden.

Också Boverket har utvärderat Hyreskontrakt via kommunen. Sekundära bostadsmarknaden 2008. 7 av 10 kommuner tillämpar systemet 11 000 lägenheter Få personer flyttar till egen lägenhet

Hemlös kvinna om boendetrappan: Det finns låga förväntningar på hemlösa men orimligt höga krav på dem. Man anses inte ens kunna bo, man behöver tränas. Man får varken ha en kanariefågel som sällskap eller bjuda in grannen på en öl för då blir man vräkt. Kombinationen låga förväntningar men orimligt höga krav, är som gjort för ett misslyckande (f.d. hemlös kvinna)

Problemet med boendetrapporna Tar lång tid (4 år i storstäderna) Få personer når det översta trappsteget (Boverket) Skapar inlåsningsmekanismer De hemlösa får flytta runt för att kvalificera sig Förstärker en stigmatisering Tenderar att bli fler steg i trappan Svårt att motivera en förändring - otydliga belöningar Ett dyrt och krångligt system Risk för permanentning hemlösheten - försvårar för de hemlösa att få lägenhet Utgör ofta ett hinder snarare än en lösning.

Den nuvarande hemlöshetspolitiken Har inte lyckats lösa hemlöshetsproblemet samtidigt som det vuxit upp en parallell bostadsmarknad. Kommuner tvingas agera hyresvärdar, de hemlösa får inte egna bostäder.

Idén bakom Bostad först Bygger på principen att man först tillgodoser den grundläggande rätten till egen bostad, vilket möjliggör att andra åtgärder ska lyckas. Därefter kan krut läggas på att skräddarsy åtgärder för den mycket heterogena gruppen hemlösa.

Bostad först enligt Lundamodellen Hemlöshet är först och främst ett bostadsproblem och skall behandlas som ett sådant De personer som är hemlösa eller utanför den ordinarie bostadsmarknaden skall så fort som möjligt inlemmas i den ordinarie bostadsmarknaden för att få en stabil bostadssituation En egen bostad är en förutsättning för att andra eventuella problem skall kunna åtgärdas Ett fast och säkert boende är en grundläggande rättighet som skall gälla alla

Ingen modell utan ett synsätt De grundläggande principerna för Bostad först enligt Lunds universitet bör genomsyra kommunens riktlinjer, planering och allt hemlöshetsarbete.

Viktiga förutsättningar Förstahandskontrakt – inga inskränkningar Kvarboendeprincip Undvik segregerade bostäder och åtgärder Frivilligt stöd utifrån individuella behov Samordnat stödsystem Brukarmedverkan Vräkning av barnfamiljer upphör

Styrkor med Bostad först Större chanser till framgångsrik rehabilitering Uppfyller principen om likabehandling Förhindrar stigmatisering och att de hemlösa tillskrivs kollektiva identiteter Kan koncentrera resurserna på dem som har störst behov Enklare och sannolikt billigare system Skapar stabilitet

Brukarmedverkan – att fråga dem som vet! Att ta tillvara de hemlösas, och de tidigare hemlösas erfarenheter är en viktig grundtanke Att matcha lösningar med brukarnas behov och att utveckla tillitsfulla relationer mellan myndigheter och hemlösa

Grundläggande utgångspunkter Hemlöshet kan inte förklaras och tolkas utifrån individer och deras egenskaper Hemlöshet visar brister i ett bostadsförsörjningssystem, på samma sätt som svält beror på egenskaper i ett försörjningssystem, och hög barnadödlighet beror på ett dåligt fungerande hälsovårdssystem

Den stora frågan Kan – och vill – vi komma åt de grundläggande mekanismer som skapar hemlöshet?

Tack för att ni lyssnade!