Skolans utmaningar i förändringstid! - några perspektiv utifrån en nationell och regional horisont.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Prioriterad fråga 2010 Bättre stöd till utsatta barn.
Advertisements

Skola och arbetsliv i samverkan
Uppdrag om myndighetssamverkan inom kompetensförsörjningsområdet
Dolda kunskaper avslutande möte
Varför fokus på nyanlända just nu
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
- nyckeln till framgång mellan skola & näringsliv
På gång 2010 ….
Aktualiteter SPSM; döv-hörselområdet
SAMVERKANSAMVERKAN NY SKOLA – NY LÄRARUTBILDNING SAMVERKAN.
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
Välkomna till Mötesplats Särskola 11 mars 2013
Välkomna till Mötesplats Särskola 11 mars 2013
en mil öster om Linköping
Om övningsskolor presentation gjord av Stockholms universitet (Cecilia Netje) vid den nationella VFU-konferensen den 12 april, 2013.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Strategi för biologisk mångfald
Utbildningsdepartementet. Remissynpunkter 128 remissinstanser ca 60 spontana remissynpunkter.
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Aktuellt från gymnasiefronten Eva-Lena Arefäll Augusti 2008.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 RKG 2 juni 2010.
UPPDRAGET kompetensutveckling av lärare en multimediadator till deltagande lärare e-postadresser till alla lärare och elever förbättra tillgängligheten.
Genomförandeplan för Dalarnas län inom området barn och vuxna med funktionsnedsättning (LSS) 2013 – april 2014.
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
Att främja närvaro – för alla elevers rätt till utbildning.
Projekt Region 2015 November 2012 till juni 2013.
Den individuella utvecklingsplanen
”Vi är bäst på att utnyttja de möjligheter den nya världen ger!” Strategi för framgång! Vi lyfter blicken! Bejakar förändring! Går på expeditioner!
Möten. Möjligheter. Mervärde.. Mathias Ahrn Lärare (15 år) IT-pedagog (2006 och 2013) Projektledare.
Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur?
SKOLRÅD VÄLKOMNA!. SKOLRÅD Dagordningen – Aktuellt från enheten, kommunen – Aktuella skolfrågor t ex skolinspektionsbesöket, inför.
Ann-Britt Åsebol Riksdagsledamot sedan 2010 Bakgrund som lärare, skolledare, lärarutbildare Startat frigymnasium Arbetar i socialförsäkringsutskottet.
Utveckling av lokal service i samverkan SE MEDBORGARNA - för bättre offentlig service.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Disposition och utgångspunkter
Överenskommelse om samordning kring barn
Vilka utmaningar står vi inför inom transportsektorn?
Finns det en nyckel till Finlands framgång i matematik?
Skärpta krav i SKOLLAGEN fr o m ht-11 Skollagen kap 6 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program.
Välkommen till Lärstämma för personal i fritidshem 09:30-10:10Inledning och intresseanmälan till nätverk Gerd Pettersson, Regionalt utvecklingscentrum.
GYMNASIAL LÄRLINGSUTBILDNING - nyckeln till framgång mellan skola & näringsliv Teknikcollege Östergötland
EN PRESENTATION AV SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTET
Nätverk för lärare i NO/Teknik i grundskolan
skall stödja kommuner och andra huvudmän i deras utveckling av verksamheten så att nationellt fastställda mål och likvärdighet i.
Välkommen till Lärstämma för personal i fritidshem 09:10-09:50 Konferensen öppnas. Inledning. Gerd Pettersson, Regionalt utvecklingscentrum (RUC) 09:50-10:30.
Länsträff Miljö och hälsoskyddshandläggare Västerås den 27 maj 2008 Klimat- och energistrategi för Västmanlands län -ett regeringsuppdrag.
Konventsmöte 22 september 2009 Redovisning av utfall av enkät om planering inför ny lärarutbildning Inledning till diskussion om kompetensområden som kvalitetsaspekter.
Kvalitet i förskola, skola, vuxen- utbildning och skolbarnsomsorg Statens utgångspunkter –Elevernas utveckling mot nationella mål i centrum –Nationell.
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Kvalitetsarbetet vid BTH
Varför IUP och skriftliga omdömen? Varför ny läroplan?
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Samordnad utveckling för god och nära vård
Välkommen till studentdagen 2016
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Kontaktpersoner Bedömning & Betyg
Stöd och anpassning av undervisningen för varje elev. Vad krävs?
Begäran om nationellt likvärdig YH-utbildning inom äldreomsorgen
Regionalt utvecklingsarbete EBP inom verksamhetsområdet stöd till individer med funktionsnedsättning
Med undervisningsskicklighet i centrum ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling (SOU 2018:17) Förslag om bland annat: Professionsprogram.
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Kartläggning och analys av anmälningar om barn som far illa
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Personen från Skolverket
Tanum
Ingrid Petersson, Generaldirektör Formas
Presentationens avskrift:

Skolans utmaningar i förändringstid! - några perspektiv utifrån en nationell och regional horisont

Nationellt perspektiv -kartan ritas om  Myndigheten för skolutveckling (MSU) upphörde den 1 oktober  Skolverket omformas  SIT har blivit Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM)  Kraftfull skolinspektion tar form

Ny rektorsutbildningNy skollag Ny skollag prop Nationella prov år Specialpedagogiska skolmyndigheten ”Nya” SkolverketStatens skolinspektionMål år 3 IUP skriftliga omdömen Nya läro- och kursplaner Nytt betygssystem Distansundervisning förslag Nya nationella prov år 9 Ny skollag remiss Förslag till ny lärarutbildning Obl. Leg. Lärare förslag Val REFORMERREFORMER Gymnasieutredningen Ny gymnasie- skola Direktiv Utvärd om RUC Ny Lärlingsut- bildning

Lärarlegitimation Förslag juni Delar av innehållet:  Lärarlegitimation ersätter begreppet lärarbehörighet  Skyddad titel dvs den kan fråntas. Ansvarsnämnd som kan pröva vid anmälan  Titeln blir Lärare med ”viss inriktning”  Behörighetsregler fastställer vad som fodras för viss nivå. Ex år hp i ämne. Gy 90 hp utom sv/eng/ev mer? som kommer att kräva 120hp  Förskollärarutbildning kommer att förstärkas och förlängas i utbildningstid. Den lyfts enligt förslaget till avancerad nivå. x års utbildning beroende på ämne och inriktning + ett års handledning/provår med nedsatt ”undervisningstid” om 20% ansöka om legitimation hos Skolverket via rekommendation av mentor/rektor

Målen för år 3 Områden och planering så långt…  Svenska  Svenska som andra språk  Matematik  Börjar gälla ht 2008  Steg 1 Informationsfas (Skolverket)  Steg 2 Implementeringsfas (Huvudmännen)  Steg 3 Kompetensutv.fas (Huvudmännen/RUC)  RUC inbjuder till regionala nätverk för implementeringsansvariga (dec 08/jan 09)  Nationella prov år 3 används första gången våren 2009

Utredning om ny lärarutbildning Förslag kommer 15 november Kan komma att innehålla förslag om bla:  Fördjupade ämneskunskaper  Fler lärarexamina  Synkroniserat med andra direktiv och andrautredningar

Statens ansvar för skolutveckling  Statens del av ansvaret ska ta sin utgångspunkt i likvärdig kvalitet över hela landet  Kommuner och skolan har ansvaret för skolutveckling och kompetensutveckling  Utredaren i Direktiv 2007:28 hade i uppgift att klargöra myndigheternas kärnuppgifter  Utredaren skulle särskilt beakta hur universitet och högskolor med lärarutbildning kan främja skolans utveckling (RUC)

Statens ansvar för skolutveckling  Utredaren uppmärksammade att RUC uppgifter överlappade MSU:s uppgifter  Utredningen utgår från att skol- och kompetens- utveckling även i fortsättningen kommer att ske i samverkan med RUC  På sikt bör minskade statliga insatser kunna avhjälpas med stöd av den regionala samverkan som redan finns och håller på att upparbetas  Utredningen bedömde att RUC bör ges en fastare och tydligare struktur än i dag

Utvärdering av RUC- ett regeringsuppdrag till HSV och Skolverket Syfte med uppdraget…  att utvärdera centrumens verksamhet och dess betydelse ”med utgångspunkt i skolhuvudmännens behov av insatser och stöd för skolutveckling”

Bakgrund  regeringen vill ha en bättre uppfattning om vilken funktion RUC och NRC haft för skolutvecklingen inför en decentralisering av ansvaret för skolutvecklingen  ett tydligare uppdrag till centrumen kan bli aktuellt

Dessa frågor ska besvaras:  Når centrumens verksamhet skolhuvudmän och lärare?  Hur uppfattar skolhuvudmän och lärare verksamheten (rapporter, arbetssätt, metoder, tillgänglighet, samverkan, kvalitet mm)?  Hur kan framgångar respektive misslyckanden förklaras?  Hur har uppdrag från regering och myndigheter påverkat centrumens kapacitet och kompetens?  Hur har centrumen tolkat sina uppdrag?  Vilken funktion och roll har centrumen för nationell skolutveckling i jämförelse med skolmyndigheterna?

Skolutveckling i ett regionalt perspektiv  RUC vid Umeå universitet - regional nivå Organisation - 1 jan 08, från fakultetsnämnd för lärarutbildning till School of Education (SoE) - RUC Verksamhet i RUC se - Utgår från prioriterade områden eller verksamheter/områden med stora skolutvecklings behov synliggjorts - Nytt för 2008, RUC samordnar vecka 44 för regionens skolor

Skolutveckling i glesbygd? Går det ihop? En uppåtgående spiral som kan känneteckna skolutveckling och en neråtgående spiral som kan känneteckna minskade resurser/elevunderlag för skolor i glesbygd?

Skolutveckling i glesbygd! RUC stöd så långt, några nedslag… - Förstudie som innehöll kartläggning om lärares kompetenser, teknisk utrustning och provsändningar - Kompetensutvecklingsinsatser (stöd via MSU) Umeå universitet, IML utförare - Omvärldsbevakning, vad sker i andra glesbygdsskolor i Sverige och Norge… - Bildande av nätverk, Margit samordnare… - FoU ansökan till Botnia Atlantica pågår…

Skolutveckling i glesbygd! Nästa steg – att vara än mer offensiv i syfte att säkra kvaliteten i små lärandemiljöer! Än mer skarpa lägen vad gäller… - datorn som verktyg - samordning i planeringsarbetet mellan kommuner - samnyttjande av lärarkompetenser - samarbete med lokalt arbetsliv (offentligt och privat) - samordnad investering - annat?