Liberalism Individer och stater är rationella. Kan reglera sina relationer för att öka den gemensamma nyttan. Interdependens (ömsesidigt beroende) präglar världen. Många olika aktörer, inte bara stater.

Utgår från den politiska ideologin med dess universella värden fred, välfärd och rättvisa som tillkommer alla individer. Staten har inget egenvärde. Staten behövs för att hindra kaos, att individer skadar varandra, och att avtal hålls, dvs ge individen möjlighet att leva fritt utan att begränsa andras frihet.

Immanuel Kant (1724-1804): Internationell fred nås genom inre frihet för medborgare, och yttre samarbete mellan stater.

Mål och medel Demokrati, mänskliga rättigheter, fred, frihandel, tillväxt och mellanstatligt samarbete förstärker varandra.

Kosmopolitanism Alla människor har samma värde, oavsett ursprung och hemvist. Staten, den nationella gemenskapen, skiljer människor åt för mycket. Det behövs starka och rättvisa internationella institutioner baserade på de mänskliga rättigheterna.

Interdependens Stater, individer, organisationer osv. är beroende av med varandra för överlevnad, utveckling och välstånd. Ekonomi: komparativa fördelar, dvs gör det du är bäst på och köp resten av andra. Miljö, klimat, epidemier osv. Problemen kan lösas med samarbete.

Institutioner Motverkar den internationella anarkin. Behövs för att hindra vissa från att åka snålskjuts. Långsiktigt deltagande ger större fördelar än kortsiktigt fusk. Många deltagare ger större säkerhet och dynamik. Sanktioner och transparens motverkar fusk.

Institutioner Formella organisationer t ex EU, FN, WTO. Internationella regimer, dvs. avtal och konventioner om vissa ämnen, t ex luftfart, valfångst, valutahandel.

Inrikespolitik =utrikespolitik? Det finns olika inrikespolitiska intressen. Olika grupper är olika starka i olika stater. Staten uttrycker den maktägande gruppens intressen, även internationellt. Ex. Sveriges folkomröstning om EMU 2003.

Varför krigar inte demokratier? Krig är dyrt, både i liv och välfärd. Folket vill inte slösa. (rationellt argument) Krig kränker individers rätt till liv och frihet. (normativt argument). Demokratiska politiker tränas att lösa konflikter utan våld. Därför krigar inte demokratier mot varandra. Demokratier upplever gemenskap, det gör inte diktaturer.

Varför krigar demokratier? Befria folk i diktaturer. Utöka de demokratiska värdena (frihet, marknadsekonomi, fred, mänskliga rättigheter osv.). Självförsvar.

Kritik Utopisk (realism). Legitimerar västs makt på bekostnad av fattiga (marxism). Döljer ojämlikhet mellan könen (feminism) Vackra ord, men verkligheten är inte så vacker.