Patientlag 1 februari 2013

Bakgrund om utredningen • Utredningen tillsattes av regeringen den 24 mars 2011 • Till utredare utsågs Johan Assarsson, dåvarande regiondirektör i Västra Götaland • Utredningen tog namnet Patientmaktutredningen

Alliansens initiativ • Den s k stopplagen (HSL) avskaffades 2007 • Lagen om valfrihetssystem, LOV (tillsattes mars 2007) 1/ • Lagen om vårdval (tillsattes juni 2007) 1/ • Lagen om vårdgaranti (1 juli 2010) • Lagen om patientsäkerhet (tillsattes våren 2007) 1/ • Lagen om fast vårdkontakt • Statens vård och omsorgsutredning (tillsattes januari 2011) • Utredningen om rätt information (tillsattes december 2011) • Öppna jämförelser, Nationell patientenkät (2009), Kvalitetsregister • Myndigheten för vårdanalys (etablerades 2011), Ny tillsynsmyndighet • Kömiljard ( ), Rehabgaranti, Sjukskrivningsmiljard • Kunskapsstyrning; nationella riktlinjer, SBU • Nationell vårdvalsamordnare, Äldresamordnare • Nationell e-hälsa, Hälsokonto (från 2014), Mina vårdkontakter

Patientlagens funktion • Föreslås utgöra ett komplement till hälso- och sjukvårdslagen från 1983 (som då ersatte 1962 års sjukvårdslag) för att samla patientens rättigheter • Utredningen återkommer senast 30 juni 2013 med förslag på revidering av hälso- och sjukvårdslagen avseende sjukvårdens organisation

Patientlagens syfte • Syftet med patientlagen är att stärka patientens ställning och tydliggöra patientens möjlighet till inflytande • Lagen ska främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. • Idag svarar <70 % av patienterna att de är delaktiga • Idag är patientens ställning svag och otydlig

Patientlagens innehåll • Information • Samtycke • Delaktighet • Val av behandlingsalternativ • Förnyad medicinsk bedömning (second opinion) • Fast vårdkontakt och individuell planering • Tillgänglighet • Val av utförare • Personuppgifter och intyg • Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet

Största förändringarna - 1 • Rätt att välja all offentligt finansierad sjukvård (primärvård och öppen specialistvård) i hela landet, även den vård som utförs i privat regi. • Hemlandstingets remissregler gäller, men däremot gäller mottagarlandstingets praxis och prioriteringar. Resor och merkostnader bekostas inte. • Rätt att lista sig (primärvård) i annat landsting. • Tydligare rätt att ta del av sin journal och andra uppgifter

Största förändringarna - 2 • Skärpning av kravet på samtycke för att ge vård. Från presumtivt antagande om samtycke till ”vård får inte ges utan patientens samtycke”. • Socialstyrelsen får utfärda närmare föreskrifter om formerna för samtycke: skriftligt, muntligt • Sjukvården ska så långt som möjligt utformas i samråd med patienten. Patientens medverkan ska utgå från dennes önskemål och individuella förutsättningar.

Största förändringarna - 3 • Barn som särskild grupp förs in i lagstiftningen. Barnets bästa ska beaktas där vård ges till barn. Barnets åsikt ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. Nu omnämns barn endast som anhöriga. • Enklare att kräva förnyad medicinsk bedömning (second opinion) även utanför det egna landstinget. • En nationell myndighet föreslås få ansvar för information till allmänheten om patientens rättigheter.

Fördelar med förslaget • Skriven för allmänheten. Mer pedagogisk och tillgänglig, gör det möjligt för patienter att utkräva sina rättigheter. • Oinskränkt rätt att söka vård i hela landet. Driver fram bättre och mer tillgänglig specialistvård, även fler alternativa utförare. • Ger förutsättningar för personcentrerad vård (”patientcentrerad”) och patientens delaktighet, vilket leder till bättre kvalitet och mer effektiv vård

Kritik mot förslaget • Av regeringens direktiv framgår att utredningen ”inte [ska] innehålla utkrävbara rättigheter i (…) domstol” • Patientens rättigheter föreslås inte vara utkrävbara, med motivet att rättsväsendet inte är lämpad för medicinska tvister samt att det kan vara kostnadsdrivande. • Men utredningen föreslår inte att ”vården” i sig blir en rättighet. De föreslagna rättigheterna rör omständigheter runt vården. ”Hur” vården ges, inte ”att” vården ges. • Rättigheterna skulle kunna vara utkrävbara i lokala sanktionssystem, till exempel via patientnämnderna

Hur påverkar lagen Sörmland 1 • Rätten innebär att sörmlänningar kan söka all offentligt finansierad vård, även privat utförd, i hela landet. • Lagstadgad rätt att söka vård i andra landsting gör det omöjligt att undanta vissa områden från det fria vårdvalet, som majoriteten gjort med ortopedi ( ) och onkologi ( ). • Rätten driver fram ökad valfrihet inom öppen specialistvård och kortare köer i Sörmland genom att missnöjda patienter kan söka vård i Stockholm och andra kringliggande landsting.

Hur påverkar lagen Sörmland 2 • Rätt att lista sig i annat landsting. Till exempel kan invånare i Trosa lista sig på vårdcentral i Stockholm. • Landstingen måste dock själva överenskomma hur ersättningen ska utformas. • Landsting får inte, som Stockholm gjort, prioritera sina egna invånare. Det medicinska behovet ska styra.

Våra önskemål • Lokala rättigheter finns idag, i olika former. Till exempel slipper patienten att betala patientavgift om vården inte ges inom vårdgarantin. • De lokala rättigheterna borde samlas i ett beslut och det borde framgå vad som händer om rättigheterna bryts. • Patienten är fortfarande utlämnad till landstinget och sjukvården. Behov av till exempel en patientombudsman för att i praktiken och handgripligen utkräva rättigheter.

Patientlag Det största som hänt sedan Fälldinregeringens hälso- och sjukvårdslag 1983