Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa er ett besked från läkaren, eller ett besked som handlar om era egna barns liv och utveckling. Hitta en situation som är känslomässigt betydelsefull för var och en av er, och beskriv den för de andra. Försök därefter komma underfund med vad som gjorde det aktuella samtalet bra respektive mindre bra.

Det nya paradigmet  1. Var i sitt liv känner sig barnet inte värdefull i relationen?  2. Var sträcker sig barnet utöver sina egna gränser för att kunna känna kärleken och gemenskapen med sina närmaste?

 Det är förstås svårt för föräldrar att lyssna till lärarens beskrivning av en problemställning, om den presenteras som om det vore något fel på barnet.  Det är också svårt för föräldrarna att tala konstruktivt om sin del i problemställningen, om den presenteras som om är läraren är helt utan del och ansvar för problemet..

 Man måste alltså förhålla sig öppen, och tillsammans med föräldrarna undersöka på vilket sätt de vuxnas beteende är destruktivt för barnets utveckling.  Det är alltså inte bara föräldrarnas relation till barnet som ska undersökas, utan även den egna professionella relationen.

Ôdmjukhet det etiska kravet  För at verkligen kunna hjälpa en annan måste jag förstå mer än han – men dock först og främst förstå det som han förstår. När jag inte gör det, så hjälper mitt bättre vetande honom inte alls. Vill jag ändå hävda mitt bättre vetande är det för att jag är så fåfang eller stolt att jag ytterst i stället för at gagna honom egentligen vill beundras av honom. 

Ôdmjukhetdet etiska kravet  Men all verklig hjälp börjar med ödmjukhet. Hjälparen måste först ödmjuka sig inför den han vill hjälpa och härmed förstå att detta att hjälpa inte är att härska utan att tjäna. Att detta att hjälpa inte är att vara den mest härsklystne utan den mest tålmodiga. Att detta att hjälpa innebär en villighet att tills vidare finna sig i att ha orätt när du inte förstår det din nästa förstår 

Mobilisera motsättningarna  När professionella talar om föräldrars motstånd är det ofta en frågan om en projektion.  Det vil säga, de uppfattar sitt eget motstånd men forlägger det till föräldrarna  Faktiskt motstånd hos föräldrarna er ofta mycket välgrundat. Det aktiveras ofta av faktorer i den professionellas beteende, som det inte finns någon anledning att ta emot med öppna armar

Mobilisera motsättningarna  Mot-vilja mot rådgivning:  Föräldrarna känner sig inte ”sedda” eller tagna på allvar  Våra förslag skiljer sig radikalt från deras invanda perspektiv  De har ännu inte hunnit smälta sin känslomässiga reaktion på problemet  Den professionella är en ny person, som de värkan kännar särskilt väl eller har hunnit bli särskilt trygga med

Mobilisera motsättningarna  Att välkomna mot-viljan i ställat för att försöka övervinna den.  Att hjälpa föräldrarna att uttrycka sina olika synspunkter och hållningar  Inte försöka övertycka dem  Var ödmjuk

Barns deltagande i samtalet  ”Kan jag/vi genomföra det här samtalet på ett sådant sätt att barnet kan gå härifrån och känna sig gladare, friare, mindre skuldtyngd och med en upplevelse av att de vuxna har tagit sin del av ansvaret?”

Barns deltagande i samtalet  ”Jag var inte riktigt säker på om det skulle vara bra för dig att vara med i dag, när vi skulle prata med varandra. Så nu er jag nyfiken på vad du själv tycker?”

Barns deltagande i samtalet  ”Jag tycker det låter som om det har varit obehageligt för dig, och jag tycker det är tråkigt om du sitter och tycker att det är ditt fel alltsammans. Det var inte det jag menade. Om du har lyst at vara med nästa gang vi skal prata, så är du välkommen tillbaka. Till dess måste vi vuxna se till att vi bliver bättre på att ta vårt ansvar.”

Ansvar och makt  Relationen er asymmetrisk, den professionella har mest makt og också det processuella ansvaret  Ansvaret för tonen, atmosfären och stämingen i samtalet

Förberedelse  Ska jag tala med föräldrarna ensam eller ska vi vara flera?  Tycker jag att barnet ska vara med?  Vad är det jag vill tala med föräldrarna om?  Vilken hjälp behöver jag från foräldrarna?  Hur känner jag på förhand inför samtalet?

Barns deltagande i samtalet  Emotionellt og existentiellt är det bra för barn att vara en del av och vittne till de processer som vuxna går igenom när de är frustrerade, oroliga eller ledsna. Mindre barn förstår inte riktigt, men uppfattar ”musiken” och svarar mycket tydligt på vad de upplever. Större barn har möjlighet att använda och utveckla sin kompetens som aktiva deltagare. 

Barns deltagande i samtalet  ”Jag har förlorat greppet om det här samtalet och jeg tycker faktiskt inte att du är betjänt av at sitta och höra på vad som sker. Vad tycker du själv? Och vad tycker ni?”