Patientfokuserad utvärdering av reguljär psykiatrisk vård eller

Medarbetare Viktor Kaldo, leg psykolog, doktorand i klinisk psykologi Viktor Jernelöv, examensarbetare, KI Margareta Eklund, Eva Stadler och all personal på Mottagningen för ångestsjukdkommar Johan Jansson, Åsa Törnkvist, Birgitta Lanner på psykiatridivisionen Bertil Jansson, chef psykiatridivisionen Lisa Ekselius, Professor i psykiatri

Om projektet VARFÖR? HUR? HUR VERKAR DET FUNGERA?

För att bredda kunskapen om vad som fungerar! VARFÖR? För att få igång en bättre utvärdering och därmed långsiktig förbättring av psykiatrisk vård! För att bredda kunskapen om vad som fungerar!

Forskning  Klinik Inte alltid så mycket utbyte som man skulle kunna önska… Evidensbaserad verksamhet= Titta på forskningen och göra likadant. Bra underlag för att välja behandling, ger en bra start. Kontrollerade studier - visar att en metod kan fungera och ibland varför den gör det. Verksamhetsbaserad evidens= Forskning i klinisk verksamhet. Vad fungerar lokalt. Kan ge snabbare faktiska förändringar. Stora mängder patienter, nya möjligheter till forskning.

Nuläget psykiatrisk vård Ofta oklart hur vården fungerar och vad som fungerar bäst. Det som faktiskt mäts (t.ex. antal besök, kostnader, diagnos) får större betydelse än annat (t.ex. förbättringar i funktion och livskvalitet) oavsett vad som är viktigast. Saknas övergripande, systematisk och rutinmässig utvärdering av hur patienterna mår.

KPV (Kvalitet i Psykiatrisk Vård) www.kpvcentrum.se Ljuspunkter! Specifika kvalitetsregister för ADHD, ätstörningar, bipolär problematik och schizofreni har börjat användas! KPV (Kvalitet i Psykiatrisk Vård) www.kpvcentrum.se Avgränsade patientgrupper som mäts brett. Främst personal som matar in data.

Att mäta behandlingsutfall Bästa sättet är att mäta symtom, funktion, livskvalitet o.dy. på samma sätt vid olika tillfällen. Skattning om behandlingseffekt som endast görs efter behandlingen är mindre tillförlitliga. Kan även mäta under behandling.

Att mäta behandlingsutfall Patienters självskattningar Behandlarskattningar Oberoende observatörer Arkiv, register och olika indirekta mått Närstående Färdighets- och beteendetester Fysiologiska/biologiska mått

Vad passar klinisk vardag? Patienters självskattningar Behandlarskattningar Oberoende observatörer Arkiv, register och olika indirekta mått Närstående (främst för barn) Färdighets- och beteendetester Fysiologiska mått

Lämplighet? Problem Patient-skattningar Behandlar-skattningar Resurs-krävande Patienten gör det mesta, ev krävs mycket administrativ tid. Tar mycket behandlartid Ger ”önskvärda” resultat (omedvetet) Skattar högt innan beh. för att understryka besvär och lågt efter om ”nöjd och tacksam” Fokuserar på det positiva, vill ha bra resultat. Medveten manipulering För att få eller undvika viss vård. Kan utsättas för påverkan från vården. För att resultaten ska se bättre ut, undvika ev. neg. konsekvenser

Valde patientskattningar! Problem Patient-skattningar Behandlar-skattningar Resurs-krävande Patienten gör det mesta, ev krävs mycket administrativ tid. Tar mycket behandlartid Ger ”önskvärda” resultat (omedvetet) Skattar högt innan beh. för att understryka besvär och lågt efter om ”nöjd och tacksam” Fokuserar på det positiva, vill ha bra resultat. Medveten manipulering För att få eller undvika viss vård. Kan utsättas för påverkan från vården. För att resultaten ska se bättre ut, undvika ev. neg. konsekvenser Viktigt fokusera på patienternas perspektiv!

HUR? Patienterna fyller i formulär om hur de mår vid varje besök. Sker via dator på sjukhuset eller Internet. Feedback till behandlare.

Tidigare studier Utgått från psykoterapiforskaren Lamberts modell. Ett ”globalt” mått vid varje besök. Kan sammanställas för en patient, en behandlare eller en enhet. Tät feedback till behandlare: Bättre resultat främst för patienter med dålig prognos. Färre besök för patienter som ”svarar snabbt” på behandling. Bättre anpassad behandlingstid!

Pilotprojekt Mjukstart p.g.a. hög arbetsbelastning för personal, därför hög grad av frivillighet. Undersöka möjligheter och problem med en omfattande användning av datorbaserade formulär. Samla kunskap för en bredare användning. Ta fram fungerande system och rutiner i samarbete med personal och patienter.

Formulär: CORE-OM (Clinical Outcome in Routine Evaluation – Outcome Measure) Validerat, finns engelska normer. 34 frågor, ca 5 minuter. Mäter Risk, Välbefinnande, Symtom och Funktion. Globala poängen viktigast. Passar alla behandlingsmetoder Ska passa alla patienter. Gratis + bra svensk översättning!

Snabbtitt på www.formular.nu Patienterna Alla nybesök på mottagningen för ångestsjukdomar från 19 april (fås automatiskt från IMx). Får information i kallelse och på mottagningen. Instruktioner på hemsidan och vid datorerna i väntrummet. Snabbtitt på www.formular.nu

Behandlarna Själva valt hur mycket de använder sig av systemet. Bör diskutera användandet med patienten. Kan se patienter som de haft eller ska ha besök med. Viktigast information direkt i patientlista, klickar för mer detaljer.

Översiktlig info Information direkt i patientlistan: Senaste Globala poäng och dess tillförlitlighet. Riskindikatorer Senaste GAF-skattning av behandlare Utveckling av Global poäng

Detaljerad info Graf över förändring (alltid Globala poäng men kan välja till en underskala). Besök (inkl GAF), även uteblivna. Diagnos. Poäng för alla delskalor. Kan se svaren för varje fråga.

HUR FUNGERAR DET? Hur många vill vara med? Hur många fyller i? Alla frågor? Hur lång tid tar det? Skillnad Internet och Väntrum? Skillnad på patientgrupper? Patienters och personals synpunkter? Vilka problem uppkommer?

HUR FUNGERAR DET? Finns ännu bara preliminär data från april och maj. Få formulär ifyllda, ca 15-20% System med patientlista med koder i receptionen fungerade ej under denna tid! Rätt låg personalaktivitet över lag, troligen pga: Nytt system, ovana Vissa positiva och andra negativa Hög arbetsbelastning Hög grad av frivillighet.

Endast skriftlig information till patienter verkar ej räcka! HUR FUNGERAR DET? Ökar användandet med tiden? Hur bra kan det fungera med tydligare uppmaningar till både patienter och personal? Krävs pappersformulär? En första slutsats: Endast skriftlig information till patienter verkar ej räcka!

Vad tycker patienter och personal? Enkät till personal, patienter och patientföreningar innan systemet börjat användas. Vanliga positiva sypunkter: Förbättrar vården ur ett patientperspektiv Organiserar/systematiserar den erbjudna vården Vanliga negativa synpunkter: Passar inte alla patienter Försvårande rutiner Ökad arbetsbörda

Vad tycker patienter och personal? Patienterna mest positiva till metoden. Patienter och patientföreningar överlag mer positiva till utvärdering genom patientsjälvskattning. Administrativ personal var den grupp som ansågs riskera störst negativa konsekvenser. Internetformulär anses lika bra som pappersformulär.

Fortsättningen Göra en slutgiltig sammanställning av all data och uppgöljningsenkät! Hur ”brett” kan metoden användas? För vilka patientgrupper? Samarbete landsting, kommuner och privata aktörer? (Söker just nu anslag för Kliniker-Forskare-Nätverk för depressionsbehandling.) Fler formulär och mer stöd för behandlare. Hur använda informationen? Vem ser vad? Patientnivå Behandlarnivå Enhetsnivå Regional-, riks- och forskningsnivå