Regler för skydd och rättssäkerhet inom demensvården SOU 2006:110

Problemet Ett utbrett tvång förekommer i vård av personer med demenssjukdom m fl som saknar beslutsförmåga Tvångs (skydds-)åtgärderna är ofta motiverade ur behandlings- och omvårdnadssynpunkt... ...men strider mot svensk grundlag De demenssjuka m fl saknar rättssäkerhet och personal blir lagbrytare

Reglering av möjligheter att använda tvång idag Socialstyrelsens allmänna råd (ej lag) Lagregler om ansvarsfrihet för insatser som gjorts i nöd och nödvärn (24 kapitlet brottsbalken) Lagregler om psykiatrisk tvångsvård (LPT)

Bakgrund Socialberedningens lagförslag 1984 SoS ger ut allmänna råd (1992 och 1997) SoS tar upp behov av lagreglering (1999) Demensarbetsgruppen (2003) Förmynderskapsutredningen (2004) Motsvarande lagstiftning i Danmark (2000) och Norge (1999) SBU och Socialstyrelsens riktlinjer

Demensvårdens utveckling 1980 Landstinget Mental- och långvård Intagen patient Vård med andra äldre och sjuka (likabehandling) Idag Kommunen Kommunala boendeformer Hyresgäst Specialiserad demensvård

Direktiven (2005:11) …behövs skydds-/ tvångsregler i lag? …balansera integritet mot skaderisk …vem och hur avgöra om nedsatt beslutsförmåga på grund av bl a demenssjukdom …föreslå vilka åtgärder som ska tillåtas samt hur beslut, dokumentation, insyn och tillsyn kan utformas …beräkna om och hur förslagen påverkar huvudmännens kostnader

Förtydligande av direktiven Uppdraget gäller personer, oavsett ålder, med nedsatt beslutsförmåga på grund av demenssjukdom Det gäller inte personer med nedsatt beslutsförmåga på grund av andra orsaker som t ex utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada

Utredningen Utredare: Jan Pennlöv Experter: Representanter för MAS, SoS, SKL, Geriatrik, Demensförbundet, Alzheimerföreningen, Juridik, Forskning om tvång och begränsning Sakkunniga: Representanter för social- och justitiedepartementen Sekretariat: Stefan Axelsson, Leif Jacobson

Vad kan man allmänt säga om uppdraget? Svårt!!!

Varför förslag om lagstiftning? Bättre skydd och rättssäkerhet för den enskilde Ökad säkerhet för personalen i dagliga arbetet Minskad användning av tvångs- och begränsningsåtgärder Regeringsformen och Europakonventioner kräver lagstöd för tvångsåtgärder samt begränsning av enskildas rörelsefrihet

Förslag – Två nya lagar för att reglera nödvändiga tvångsåtgärder i vård och omsorg av personer med nedsatt beslutsförmåga på grund av demenssjukdom inom socialnämndens ansvarsområde 1) lag om tvångs- och begränsningsåtgärder inom socialtjänsten i vissa fall, 2) lag om tvångsåtgärder vid medicinsk behandling inom kommunens sjukvårdsansvar i vissa fall.

1)Förslag – möjlighet i lag att.. …med tvång flytta person från eget till särskilt boende (länsrätt beslutar) …låsa ytterdörren för samt hålla fast och återföra person (länsrätt beslutar) …använda sänggrind, bälte, brickbord (SoN beslutar) …installera elektroniska larm (SoN beslutar) …fullfölja nödvändig hygien och omvårdnad mot någons vilja/motstånd (SoN beslutar) Andra åtgärder är förbjudna

2)Förslag – möjlighet i lag att …ge medicinsk behandling med direkt tvång eller t.ex. blanda medicin i mat eller dryck utan patientens vetskap om patientens hälsotillstånd annars riskerar att allvarligt försämras en legitimerad patientansvarig läkare (PAL) ska utses för att utreda behov och fatta beslut krav på att god man är utsedd innan slutligt beslut beslut om tvång vid medicinsk behandling kan överklagas till domstol

Principiella villkor för tvångsåtgärd Berörda personer ska kunna leva ett så normalt och värdigt liv som möjligt, även om vissa risker, Tvång får bara användas för att förhindra att den enskilde lider allvarlig personskada – aldrig för närståendes eller personalens bästa Ingen ska behandlas kränkande eller nedvärderande, Tvång ska alltid användas så kortvarigt och skonsamt som möjligt och med största möjliga hänsyn till den enskilde och dennes närstående, Tvång får aldrig användas för att kompensera brist på personal, bristande utbildning hos personalen eller brister i lokaler och utrustning,

Vad ska ingå i utredningen? Utlåtande om att personen har nedsatt beslutsförmåga pga demenssjukdom Riskbedömning som visar att personen löper uppenbar risk för allvarlig personskada Uppgift om hur man försökt lösa problemet utan tvång Plan för hur negativa effekter av tvång kan minimeras Redovisning av hur närstående och god man har informerats och deras synpunkter

Beslutsformer mm Besluten ska vara individuella och precisa Möjligt fatta tillfälliga beslut i brådskande fall Beslut ska upphävas när de inte längre behövs - obligatorisk omprövning var sjätte månad Socialnämnd kan delegera sin beslutsrätt enligt kommunallagen Offentligt biträde i domstol Rätt överklaga SoNs, länsrätts och PALs beslut

Vilka omfattas av lagstiftningen? Personer som 1)saknar beslutsförmåga dvs inte förstår innebörden av och inte ser konsekvenserna av en tvångsåtgärd och 2) där avsaknaden av beslutsförmåga enbart beror på demenssjukdom Har beviljats särskilt boende (hemtjänst) och dagverksamhet enligt SoL eller LSS Har flyttats till särskilt boende mot sin vilja

Var ska lagstiftningen kunna tillämpas? I primärkommunal socialtjänst dvs socialnämndens ansvar Inom kommunens sjukvårdsansvar Inte inom sluten vård på sjukhus I ordinär bostad endast möjlighet till larm och att fullfölja nödvändig omvårdnad Inte medicinsk behandling med tvång i ordinär bostad

Vilka berörs av lagstiftningen?     Vilka berörs av lagstiftningen? PAL Distriktsläkare Specialist geriatrik Specialist psykiatri MAS Demenssjuksköterska Undersköterska Vårdbiträde Arbetsterapeut Sjukgymnast Psykolog Kurator Länsstyrelse SoS RT HSAN Chef Boende Chef Hemtjänst Biståndsbedömare SoN Länsrätt Kammarrätt Anhörig Närstående God man Offentligt biträde

Potentiell personkrets 140 000 personer med demenssjukdom 250 000 år 2050 enligt prognoser Hög ålder är främsta riskfaktorn Alzheimer 80 000, vaskulär demens 35 000, frontallobsdemens 7 000 115 000 platser i särskilt boende för äldre (2002) varav 78 000 personer med demenssjukdom varav 23 500 i mindre enheter enbart för demenssjuka och 29 000 på sjukhem.

Genomförande Lagstiftningen införs 1 januari 2009 En nationell expertgrupp följer tillämpning och effekter Nationell statistik över beslut Föreskrifter och allmänna råd för tillämpning från SoS Nära koppling till SoS nationella riktlinjer för demensvård Utbilda politiker, chefer och berörd personal Utvärdera efter fem år

Förslagens kostnadskonsekvenser Merarbete och ökade kostnader för bland annat domstolsförfarande, nationell statistik, tillsyn och utvärdering (staten) utredning, dokumentation och statistik, arvode gode män (kommuner) ökade krav på demensdiagnoser, läkarintyg, samråd och dokumentation vid medicinsk behandling mot någons vilja (landsting) Minskad arbetsbelastning och lägre kostnader genom ökad tydlighet om vad personalen får och inte får göra tvångs- och begränsningsåtgärder ersätts med andra insatser och metoder/bemötande

Utredarens övergripande kommentarer Problemen kan inte lösas enbart med lagstiftning Det krävs personalpolitisk satsning, anpassade lokaler, metoder, bemötande, etiska diskussioner, dokumentation och uppföljning På sikt behövs samlad lag för personer med nedsatt beslutsförmåga Frågor om medicinsk behandling med tvång bör diskuteras i större sammanhang