Nationella riktlinjer ”Vården och behandlingen bör präglas av en öppen och kritisk hållning till förenklade synsätt och endimensionella förklaringsmodeller, men också accepterandet av den enskildes unika bakgrund och förutsättningar. Att man accepterar olikheter hos enskilda klienter och patienter och så långt som möjligt främjar individuella lösningar är också ett argument för pluralism.” (sid 34)

Föreläsningsinnehåll Om människans psykosociala utveckling Svensk alkohol- och narkotikapolitik Sociala perspektiv på missbruk och beroende Om uppbrottsprocesser och kontextuella faktorer

- människan i sitt sammanhang. Sociala faktorer - människan i sitt sammanhang.

Grundläggande utgångspunkter Människan ses som en intentionellt handlande samhällsvarelse Individens livslösningar, livsstil och identitet formas i ett ständigt pågående samspel med andra människor Missbruk och beroende sker i och kan förstås utifrån en specifik social och kulturell kontext (begrepp som kön, klass, etnicitet viktiga) Åtminstone en mer omfattande användning av alkohol och narkotika berör ofta individens totala livssituation och även de människor som finns i närheten.

Individ – samhälle Individualitet och gemenskap. Individen skapar samhället ↨ Dynamisk process …i tillblivelse… Samhället skapar individen

Individ – samhälle Individualitet och gemenskap. Psykosocial – hur människan/människor påverkas av olika sociala miljöer. Ex. Institutet för psykosocial medicin, IPM, forskningsområde folkhälsa. Socialpsykologi – ett försök att förstå hur en människans tankar, känslor och handlingar påverkas av faktisk eller underförstådd närvaro av andra. Experimentellt ex. tävlingscyklister. Individualitet i gemenskap.

Psykosocial utveckling Den biologiska reproduktionen grundar sig i en sexuell relation – en människas tillblivelse och utveckling är på så sätt förbunden med relaterande. Det genetiska arvet kan anses bilda ett ramverk för människans utveckling. Relationer och social interaktion har stor betydelse för utvecklingen, som innebär en lång socialisationsprocess.

Socialisationsprocess Barnet kommer till världen med psykobiologiska affekter (förvåning, intresse, glädje, ledsnad, ilska, rädsla, avsky, avsmak, skam) som är medfödda dispositioner att svara på stimulering och som utgör den somatiska grundvalen för vårt emotionella liv. Via bärande relationer kan barnet utveckla en förmåga att mentalt representera inifrån och utifrån kommande stimuli. Dynamisk och expanderande process.

Socialisationsprocess Psykosocial utveckling I ett livscykelsperspektiv. Utvecklingslinjer ex. relationer, sexualitet, självbild, språk och tänkande. Sårbarhet – konflikt – förmågor.

Livscykeln E H Eriksson Livscykelperspektivet ger oss en överblick över frågor som följer vår existens, uppmärksammar skeenden som kan utgöra sårbarhet, konflikt och utveckling och tydliggör betydelsen av sociala och kulturella arenor – livsmiljöer och livsmönster, där vår etnicitet, vårt ursprung och tillhörighet kan komma till uttryck. De traumatiska händelser och kriser vi erfar genom livet tillkommer.

Livscykeln E H Eriksson Perspektiv: Oss själva just idag. Vår historia. De människor som vi vill ska ta emot vårt stöd. Uppmärksamma möjlighet till utveckling.

Sociala faktorer – utvecklingslinjer – missbruk. Spädbarnsåldern TILLIT – MISSTRO Småbarnsåldern SJÄLVSTÄNDIGHET – TVIVEL Lekåldern INITIATIV – SKULD Skolåldern FÖRETAGSAMHET – UNDERLÄGSENHET Tonåren IDENTITET – SPLITTRING Tidiga vuxenåren NÄRHET – ISOLERING Vuxenåren PRODUKTIVITET – STILLASTÅENDE Ålderdomen ”JAGETS INTEGRATION” - FÖRTVIVLAN HOPP, VILJA, MÅLMEDVETENHET, KOMPETENS, TROHET, KÄRLEK, OMSORG

UTVECKLINGSFASER I ETT LIVSCYKELPERSPEKTIV E H Eriksson Samhällsfaktorer, faktorer i närmiljö, kultur, etnicitet, kön. Missbruk och beroende. Psykosocialt behandlingsarbete. Socialstyrelsens riktlinjer. ”Det finns många vägar in i missbruk och olika vägar ut ur missbruk,,,,,”

Nationella riktlinjer ”Vården och behandlingen bör präglas av en öppen och kritisk hållning till förenklade synsätt och endimensionella förklaringsmodeller, men också accepterandet av den enskildes unika bakgrund och förutsättningar. Att man accepterar olikheter hos enskilda klienter och patienter och så långt som möjligt främjar individuella lösningar är också ett argument för pluralism.” (sid 34)

Alkohol och narkotika som samhällsfenomen Missbruk och beroende kan inte bara ses som ett individuellt problem utan också som ett samhälleligt, socialt problem. Vilka företeelser som betraktas som sociala problem kan ses som resultatet av kollektiva definitionsprocesser dvs det finns inga objektiva eller neutrala kriterier utan rådande samhälleliga och politiska värderingar verkar styrande.

Definitioner och stämplingsteori Den som definieras som ”missbrukare” riskerar att bli utsatt för samhällelig kontroll, repression, misstro eller avståndstagande från andra människor. Samhälleliga föreställningar om missbruk och beroende får konsekvenser för hur individen som använder alkohol och narkotika betraktas av människor som de möter och hur de ser på sig själva. Drabbar även närstående.

Svensk alkoholpolitik Alkohol betraktas som ett legitimt njutningsmedel, men som potentiellt problemskapande. Målen är att sänka totalkonsumtionen och minska de alkoholrelaterade skadorna. Samhällets insatser är framförallt inriktade på det alkoholbruk som avviker från det socialt och kulturellt accepterade bruket.

Alkoholpolitiska insatser Kontrollåtgärder för tillverkning, distribution och försäljning. Upplysande och förebyggande insatser. Vård och behandling för människor med alkoholproblem och dess närstående.

Svensk narkotikapolitik All icke-medicinsk hantering – inklusive det egna bruket – av narkotikaklassade preparat är straffbar enligt svensk lag. En konsekvens av kriminaliseringen är att allt bruk likställs med missbruk. Nollvision och nolltolerans – målet är ett narkotikafritt samhälle.

Narkotikapolitiska insatser Brottsbekämpning Förebyggande arbete Vård och behandling för människor med missbruks- och beroendeproblem

Sociala perspektiv på missbruk och beroende Missbruk och beroende som livslösning eller komplext livsstilsproblem. Missbruk som organiserande princip i människans sätt att leva. Missbruk som sociokulturell produkt

Missbruk som livslösning eller livsstilsproblem Försöker förklara missbruk inom en generell modell för mänskliga handlingar, inte som patologi. Tar hänsyn till att problemdefinitioner kan ses som sociala konstruktioner (historiskt och kulturellt bestämda) Lyfter fram individens relation till sin sociala omgivning. Bygger på två centrala utgångspunkter om människan som ansvarig för sitt liv.

Två centrala utgångspunkter Människan är intentionell och väljer de handlingar mot bakgrund av hur en situation uppfattas. Samtidigt är människans handlingsutrymme begränsat både av konstitution och de sociokulturella förutsättningar som omger livet.

Missbruk som organiserande princip i människans sätt att leva Vi människor organiserar stor del av våra liv i handlingsmönster som kan vara oreflekterade, men bekräftar den bild vi har av oss själva. Vissa handlingsmönster kan med tiden utvecklas till centrala aktiviteter och bli en grundläggande organiserande faktor för livsval. Alkohol/narkotika kan bli en sådan central aktivitet kring vilken en människa organiserar sitt liv och ett sätt att möta konflikter och spänningar i livet.

Missbruk som en sociokulturell produkt Betonar sambandet mellan människans vardagsliv och kulturen och samhället i stort med fokus på samhällsförändring, identitet och reflexivitet. Repetetiva handlingar, till exempel alkoholkonsumtion, kan användas för att dämpa existentiell ångest. Begrepp som avvikarram kan användas för att förklara hur en företeelse etableras som ett problem i en kollektiv definitionsprocess.

Om uppbrottsprocesser och uppbrottsförloppets faser Tvivel Sökande efter alternativ Vändpunkter Uppbyggnad av det nya

Faktorer som stöder ett liv utan missbruk Egen bostad, meningsfull sysselsättning, stabil inkomst är viktiga grundförutsättningar Gemenskap – socialt nätverk och socialt stöd Kontextuella faktorer

Relationers betydelse Ett personligt socialt nätverk är en uppsättning relationer, genom vilken individen upprätthåller sin sociala identitet och erhåller emotionellt stöd, materiell hjälp och olika tjänster, information och nya sociala kontakter. (Marsella & Snyder)

Det sociala nätverkets psykosociala betydelse - ett relationellt system av interaktioner. Relationens inre betydelse. Människans sociala identitet formas av de närvarande relationerna Relationernas konkreta funktion av gemenskap, stöd och utvecklandet av nya sociala relationer.

Ett socialt perspektiv Skapa goda förutsättningar för de krafter hos människor som gynnar strävan att leva utan missbruk. Underlätta för människor till gemenskap i sociala sammanhang. Materiella grundförutsättningar som bostad, meningsfull sysselsättning och försörjning är centralt. Kvalitet i relationer och kompetens hos professionellt stöd.

Referenser E H Eriksson Den fullbordade livscykeln Natur och Kultur 2004 Silvan S Tomkins www.tomkins.org Anette Skårner www.socwork.gu.se