Varför ska man som lärare ha kunskaper om vetenskapsteori/filosofi och vetenskaplig metod?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
I detta bildspel reflekterar kollegor i olika ämnen tillsammans över språkliga handlingar i klassrummet. Underlag till diskussionen är den uppgift som.
Livsåskådning och religion
Språket - ett hjälpmedel eller ett hinder?
Naturvetenskap.
Mottagande i särskolan för elever med utländsk bakgrund
Informationsteknologi och didaktiska perspektiv
Lösningsinriktad Pedagogik.
18 maj 2009 Esbjörn Hellström, Lund
Från Fanta till Fleece Lokal pedagogisk planering Biologi åk 5
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
Modersmålsenheten 28 oktober 2013
Maria Bergström Socionom och sakkunnig RFSU
Ulla Wiklund 2013/Reflektum AB
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
Storyline Storyline är en pedagogisk metod och ett pedagogiskt förhållningssätt som ursprungligen utvecklades i Skottland 1965 fick Skottland en ny läroplan.
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
Mål och betygskriterier
Pedagogisk dokumentation
Varför arbeta med interpersonella relationer i handledning?
Lokal pedagogisk planering
När blir ett ord svenskt då?
Kurstillfälle 5 och 6 i MFM310
Vetenskapligt arbete Eva Friman, HUB 2010.
Hur går forskning och vetenskapligt skrivande till?
Den vetenskapliga undersökningen Metod. Att välja problem - att inse vad som man inte vet - att se vad som går att ta reda på - att se vad som är värt.
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
En presentation av projektet om hur intresse och måluppfyllelse kan utvecklas för teknik och naturvetenskapliga ämnen. Paul Pakkala 25/
Lokal Pedagogisk Planering
Introduktion fallstudie ATHF01 Ht Gatradhus i Landskrona, Elding och Oscarson.
Religionsdidaktisk introduktion Det religionsdidaktiska forskningsfältet --- Christina Osbeck
Kick Off 16 september 2014 Kl 8.30 Ankomstfika med macka
Att synliggöra lärande
Vetenskaplighet En gissning blir inte vetenskap för att den råkar visa sig vara sann. Vetenskap handlar om att ge tillräckligt goda /rimliga skäl för att.
Matematiklyftet Märta-Stina Gahlin Lundberg
Korta programmet hösten 2010
Turismens historia kapitel 2.
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Del 1: Naturvetenskap s. 6-7
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Ett naturvetenskapligt arbetssätt
- Introduktion av införande av Lgr 11
Etik Moral Filosofi.
Kvantitativ strategi viktiga begrepp 1
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Läroplansträff Välkomna!.
Läroplansträff fritidshem
Specialpedagogiken i matematiken med inslag av appar
Håkan Jönson Socialhögskolan i Lund
Psykologins historiska framväxt
PPP Den moderna vetenskapsteorins berättelse om sin förhistoria.
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
SOCIOLOGI som vetenskap och studieinriktning
Introduktion & Säkerhet del 1
Statsvetenskap 3, statsvetenskapliga metoder
Elevdemokrati i praktiken
”Alla vet hur en bra lärare ska vara, men få har träffat någon”
LGR 11 Innehåll 1. Skolans värdegrund och uppdrag
Institutioner och aktörer
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Hermeneutik Hermeneutik – kommer från grekiskan och betyder ”utläggningskonst” eller ”förklarningskonst”
Skolutveckling genom aktionsforskning
ATT LÄRA SIG SKAPA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT MÖJLIGGÖRA LÄRANDE Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson
Varför ska man som lärare ha kunskaper om vetenskapsteori/filosofi och vetenskaplig metod?
Metod i samhällsvetenskap s Ur centralt innehåll och kunskapskrav  Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
Psykologins historiska framväxt
Hur bör vetenskaplig forskning bedrivas?
Presentationens avskrift:

Varför ska man som lärare ha kunskaper om vetenskapsteori/filosofi och vetenskaplig metod?

Några skäl: Vår professionshistoria och vissa strömningar inom vetenskapen sammanfaller Kunna kritiskt förhålla sig till forskning som har med skola att göra Använda vetenskapliga instrument som undervisningsinstrument Öva sitt eget kritiska förhållningssätt - något som vi också ska lära eleverna att ha.

Varifrån har lärare fått sin professionella kunskap? Pedagogik (undervisning och socialisation) Utbildningsvetenskap (nytt begrepp med många innebörder t.ex. lärarutbildningen) Pedagogiskt arbete (forskarutbildnings-ämne för lärare) Metodik (praktiska och oftast normativa idéer om undervisning) Didaktik (läran om undervisning)

Didaktiska frågor: Vad? Hur? Varför?

Från 1600-tal fram till idag

1600-tal Johan Amos Comenius Kristendom Systematisera lärarkunskap: Didactica Magna Naturvetenskap Passivism Humanism

Allmänna metoder: Undervisningsinnehåll väljs i förhållande till eleven Innehållet i undervisningen bearbetas enligt följande modell: - öva sinnena - öva fantasi och minne -öva förståelse och minne - öva självständig behandling & bedömning

Kravet på grundlighet: Bara sådant som länder till nytta får förekomma Allt ska meddelas Lägg en gedigen grund - den ska läggas djupt - allt ska vila på den Överallt där man kan särskilja delar ska uppdelning företas - varje senare del ska grundas på de tidigare - allt som står i inbördes sammanhang ska förknippas Allt ordnas efter förståendets, minnets och språkets måttstock och ska befästas med övningar

1700-tal Jean Jacques Rousseau Jämförelse med naturen, Emile Uppfostran & undervisning

Per Reinhold Svensson Svenssons resa till Schweiz och mötet med Pestalozzi Svensson får ett uppdrag av den svenska kungen

Svensson om Pestalozzi: *Det hela liknar en liten akademi. Även hållas dagligen föreläsningar över metodens särskilda delar. Pestalozzi och hans medarbetare äro alla långt ifrån att tro sig om att ha hunnit målet. Men de arbeta oupphörligt att uppnå det eller åtminstone att komma det allt närmre. Där vandrar Pestalozzi bland sina lärjungar med själens ungdomskraft. Vördad och älskad av alla. Öppen vänlig,okonstlad och god. En genialisk naturmänniska, levande och verkande i kärlek och välvilja.

Resan till England Bell & Lancaster: Stora klasser Stoffet tillrättalagt En specifik metod

1842 - ”Lancastermetoden”

Innehåll DIDAKTISK TRIANGEL Lärare Elev

Från slutet av 1800-talet: Innehållet är detsamma för alla elever Elevens bristande förmåga avgör skolresultatet Läraren ska hålla sig till en (”god”) metod Innehållet varierar beroende på elevens kunskaper och intresse Eleven kan utvecklas mycket vid goda omständigheter Läraren måste kunna olika metoder beroende på omständigheterna

1900-tal Skoltiden utökas och skolan blir allt viktigare Skolan består därmed av många elever - och många lärare Olika metoder, såsom undervisnings-teknologi utvecklas Läromedel utvecklas som ska passa alla Vissa pedagoger vill förändra skolan så som den utvecklas: Dewey Montessori Freinet Freire Reggio Waldorfskolan ……

Dewey Naturlig instinkt att vilja undersöka Föra samman teori och praktik: Vetenskapligt tänkande & arbete Avgränsa stoffmängd Anknyta till elevens intresse Avsikt - planering - handling - reflektion - bedömning

Montessori Läraren är iaktagaren Självständiga elever Material och praktiskt prövande Lek = arbete

Steiner Antroposofi: kropp - själ - ande Vilja (1-7), Känsla (7-14), Tanke (14-21) Läraren är förebild Rytm och skapande

Freinet ”För folkets skola” (vänsterrörelse) - skolan är en del av samhället Handens arbete Kommunikation

Reggio ”Ett barn har 100 språk, …” Temaarbete Forskande inställning Dokumentation

Koppling till denna kurs?

NÅGRA BEGREPP: Positivism Hermeneutik Hypotesprövning Paradigm Förklaringstyper Individ - struktur Kvalitativa - kvantitativa studier

Positivism Naturvetenskap = positivt, framsteg Logisk positivism - fysik och logik är förebilder Popper kritiserar logisk positivism och menar att det gäller att utsätta vetenskapliga resultat för prövning

Positivism ur ett skolperspektiv: Positivism kopplas till ”säkra kunskaper” (både att det som står i läroboken är sant och att det finns vissa säkra metoder för undervisning, jfr. … Intelligenstester Betyg (1-5) Positivism kopplas oftast ihop med behaviorism (t.ex. Skinner)

Normalfördelning

Normalfördelat betyg 1 – 7% 2 – 24% 3 – 38% 4 – 24% 5 – 7%

Hermeneutik Att ta fasta på att det man vet är beroende på vem man är. - Förförståelse Du ska redovisa din förförståelse Du ska redovisa din tolkningsprocess - den hermeneutiska cirkeln: 1) förförståelse 2) att möta något nytt/okänt och konfrontera det man vet med det nya 3) beskriva det för någon annan Schleiermacher, Diltey, Gadamer, Ricoeur

Hermeneutik ur ett skolperspektiv Att se varje elev som någon som redan kan något - jfr. olika lärandeteorier Att primärt betrakta fakta i läroböcker osv som något som någon skrivit - ett kritiskt förhållningssätt (som också förespråkas av Popper)

Hypotesprövning Främst inom naturvetenskaplig forskning Hör i skolsammanhang mest ihop med experiment - ovanligt idag inom pedagogisk forskning 1988 Pramling: ”Att lära barn lära” Aktionsforskning

Paradigm Kuhn studerade långa perioder Begreppet används också för att förstå smärre skiftningar och förändringar: Om vi betraktar det som hände när det gäller synen på undervisning: 1) 1800-tal med Herbart 2) mitten av 1900-tal med Piaget

Comenius Rosseau Pestalozzi Herbart (Dewey Steiner Hammer) Skinner Pavlow Piaget 1800-tal 1700-tal 1900-tal

Individ - Struktur Individ Vetenskapliga studier som tar fasta på individer Struktur Skolan som en politisk plats. Ex. ”läroplansteori”: ramfakteori eller läroplanskoder

Klassisk

Moralisk

Realistisk

Rationell

Demokrati

Förklaringstyper Orsaksförklaring Vi socialiseras in ett visst beteende = flickor talar mindre än pojkar i klassrummet ________________ Intelligens påverkar primärt skolresultat - inte lärarens skicklighet Socialgrupp påverkar resultat Nu: lärarskicklighet påverkar resultat Funktionell förklaring Flickor talar mindre än pojkar i klassrummet = Skolan som institution upprätthåller en viss ordning _________________

Vetenskapliga metoder Kvantitativa i skolan Ofta enkät Resultat i form av tabell/diagram Population Studien ska kunna upprepas med samma resultat Kvalitativa i skolan Ofta intervju/observation Resultat i form av (långa) beskrivningar Individer Knappast samma resultat om studien upprepas

Så kallad alternativ pedagogik …

Frågor? Tankar... ...?