Hur mår våra kustvatten och hur ser framtiden ut?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Mat från mark och vatten
Advertisements

Algblomning i Östersjön 2005
Fotosyntes Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med.
Kolets kretslopp Det finns kol i nästan allting som vi äter och dricker. Kol är en viktig byggsten i allt levande och eftersom allt levande föds, växer,
Hur vi kan höja Salthalten i Östersjön.
HOKUS POKUS I det här avsnittet ska vi lära oss mer om bl a vatten, temperatur, blandningar och lösningar Ord att lära sig: permanent, konservera, Celsius,
Syror och baser Syror och baser.
Ekosystem - Sjön.
Ekosystemet: Skogen Ekosystem.
Syror och baser.
Repetition inför NP i biologi
Välkomna! Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Sjöberg, Åtgärdsavdelningen.
Ryggradslösa djur.
vid skörd av marina substrat
Växthuseffekt och klimat
Vatten.
MILJÖ.
Areella näringar, turism och hälsa Gunn Persson Workshop I Uppdatering av kunskap om risker och konsekvenser av förändrat klimat.
Ekologi.
Värdering av förbättringar i kustmiljön. Bygger på studien Östberg, K., Håkansson, C., Hasselström, L. & Bostedt, G. (2011). Benefit Transfer for Environmental.
Tillväxtanalys uppdrag Bl.a. analysera förutsättningar för utveckling och hållbar tillväxt i olika delar av landet, inklusive tillgänglighet till kommersiell.
Hållbar utveckling.
Naturmiljön och miljömålen Lotta Andersson. Kontaktade myndigheter/organisationer.
Oxunda vattensamverkan och Edsviken vattensamverkan
Energikällor.
Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten
Anne-Lie Hellström, Norrmalmskolan, Piteå –
Läran om samspelet mellan växter, djur och natur
Biologisk provtagning vattendrag Ulf Ericsson Medins Biologi AB.
Växthus-effekten The Greenhouse Effect.
Statusklassning, åtgärder och miljökvalitetsnormer Med fokus på fiskars möjlighet till en fri vandring Anders Larsson Länsstyrelsen i Västra Götalands.
Abiotiska faktorer Icke levande faktorer.
effekter på marin miljö
Försurning.
Väder.
Statusklassning samt Åtgärdsprogram Bedömning av kemisk status, miljöproblem, risk, MKN Klart 30 aug 2008 Vattendelegationen tar beslut om.
Begrepp.
FOMA-program Sjöar och vattendrag Mats Wallin koordinator Temadag 14 nov 2007: Fortlöpande miljöanalys - nuläge och visioner om utvecklingsvägar.
Miljöproblem härrörande från energianvändning
Statusklassningsarbetet i Bottenviken
- Orsaker , effekter, påverkan och förbättring!
Reningsmetoden Naturlig försurning av våra sjöar och vattendrag
Försurningen Stor fråga under 1970-talet och 1980-talet
Varför ska vi plantera ett träd, gärna flera?
Både livsnödvändig och kan leda till global katastrof
Vattenundersökningar vid Norra Randen Norra randen (NR) - 6 sjömil öster om Grisslehamn - Lat 60 o 06’N, Long 18 o 57’E - Bottendjup 130 meter.
Biologi Livets former.
Kolets kretslopp.
Biologi Livets former.
Hur vi kan höja Salthalten i Östersjön. O2gruppen.se.
– levnadsmiljöer försvinner
Vår livsmiljö Vatten s. 127 – 158 i kemiboken.
Skogen och klimatet Varför ska vi plantera ett träd, gärna flera?
Nya regionala miljömål för Västra Götaland. Miljömålsarbetets styrgrupp (Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och VGR) har beslutat att vi behöver regionalisera.
Ekosystem ur balans Östersjöns problematik. problematisering För att förstå hur känsligt det ekologiska samspelet är ska vi fördjupa oss i Östersjön.
Katastrof i Östersjön? Richard Ottvall Seminarium om Östersjön april 2014.
Ekologi ”Läran om huset” Hur olika arter fungerar tillsammans med varandra och med miljön omkring oss.
Fotosyntes. Ungefär för 3 miljarder år sedan var jorden en ganska dyster plats. Inte den gröna plats fullt av växter och andra organismer som vi idag.
Vatten En förutsättning för liv Vad ska vi behandla? Vattenfördelning Vattnets kretslopp Vattenverk Hoten mot Östersjön.
Ekologi.
Miljö kemi.
Blötdjur Har Slemmig mjuk kropp Sniglar Bläckfiskar Musslor
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Kolets kretslopp Kol är ett grundämne med det kemiska tecknet C i det periodiska systemet. Det finns kol i nästan allting som man äter och dricker. Kol.
Miljötillståndet i havet
Ekologi: Östersjön.
Klimatförändringarnas hot mot biologisk mångfald i akvatisk miljö
Hav 71 % av Jordens yta är hav.
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Året 2018 – Varmt, soligt och torrt
Presentationens avskrift:

Hur mår våra kustvatten och hur ser framtiden ut? Tony Cederberg, Husö biologiska station

Innehåll Läget idag Framtiden - Eutrofiering - Klimatförändringen Slutsatser & Diskussion

Läget idag EU:s ramdirektiv för vatten: God ekologisk och kemisk status i alla EU:s vatten fram till 2015. Variabler: Makrofyter Klorofyll a Siktdjup Totalkväve Totalfosfor

Eutrofiering Största hotet mot Östersjön idag. Tillförseln av näringsämnen till Östersjön ca. 700 000 ton kväve och ca. 30 000 ton fosfor per år (mer än en fördubbling under de senaste 100 åren). Följder bl.a.: Algblomningar, grumligare vatten, syrebrist på bottnar och ökad intern belastning... Ettåriga snabbtväxande alger (bl.a. trådalger) konkurrerar ut fleråriga alger och växter. Kaskadeffekter – Hela ekosystemet påverkas!

Eutrofiering och effekter: exempel Algblomningar  Biomassa som sjunker till botten  Syrebrist på botten när biomassan bryts ner  Fosfor frigörs  Algblomningar Syrebrist i bottenvatten  Torskens reproduktion påverkas negativt  Vassbuken ökar  Ökad predation på djurplankton (+ torskens ägg & yngel)  Växtplankton ökar  Algblomningar Syrebrist i bottenvatten Bottendjuren försvinner (bl.a. maskar)  Botten ”luckras inte upp”  Näringsämen binds inte utan frigörs till vattenmassan  Algblomningar

Blåstång och eutrofiering Fleråriga brunalger av Fucus-släktet är det vanligaste och viktigaste habitatet på hårda bottnar ner till 10 meters djup. Av undervattensmiljöerna i Östersjön har blåstångsbältet det största art- och individantalet (bl.a. snäckor, musslor, vattengråsuggor, räkor, virvelmaskar, havsborstmaskar mm.). Viktig som lek-, uppväxt- och födoområde för ett flertal fiskarter. Kallas ibland för Östersjöns barnkammare.

Blåstång och eutrofiering Foto: Forststyrelsen 2005 Blåstången har gått kraftigt tillbaka och helt försvunnit från flera områden i Östersjön. Grumligare vatten har minskat på den potentiella djuputbredningen. Snabbväxande ettåriga trådalger tar över: Om trådalger koloniserar en klippa kan blåstång inte växa där. Drivande trådalger som lossnat från sitt underlag fastnar lätt i blåstången och hindrar på så sätt solljuset att nå blåstången. Fintrådiga alger kan växa direkt på blåstång. Foto: Forststyrelsen 2005

Klimatförändringen och Östersjön Högre temperatur Ökad nederbörd Lägre pH Hela ekosystemet kommer att påverkas! - Frågan är bara hur?

Högre temperatur, effekter: Arternas utbredningmönster förändras. Algblomningar blir vanligare. Havsnivån stiger. Den isfria perioden förlängs med förändrad skicktning som följd. Tillväxten och överlevnaden hos varmvattensarter förbättras (t.ex. mörtfiskar). Fiskleken påverkas (jfr. temperaturoptimum). Stressnivån ökar hos kallvattensarter (t.ex. laxfiskar, torsk) med förhöjd känslighet mot patogener. m.m.

Ökad nederbörd, effekter: Ökad tillrinning från land: - minskning av salthalten - ökad närsaltsbelastning - ökad grumlighet p.g.a. humus  Förstärkning av eutrofieringens negativa effekter: Grumligare vatten p.g.a. ökad algproduktion Drivande algmattor Försämrade syreförhållanden + intern näringsbelastning Mera ettåriga trådalger Påverkar främst områdena norr om Åland Kan påverka Åland indirekt p.g.a vattencirkulationen i Östersjön Marina arter missgynnas, limniska arter gynnas En höjd havsnivå kan till viss del komma att minska på utsötningen p.g.a ökat inflöde av saltvatten via de Danska sunden.

Lägre pH Försurning av haven p.g.a. förhöjda koldioxidhalter i atmosfären  haven hinner inte buffra koldioxiden som istället blir till kolsyra. Världshaven försuras idag snabbare än vad de har gjort på 55 miljoner år! Musslor, snäckor, plankton, kräftdjur, m.m. med skal får det svårare att bilda skal. De flesta marina arterna reglerar inte sin interna pH  hela organismen påverkas. Stora skillnader i känslighet mellan olika arter. Relativt nyupptäckt problem, mera kunskap behövs.

Slutsatser Läget idag är inte tillräckligt bra. Eutrofieringen största hotet mot Östersjön idag. Klimatförändringen förstärker eutrofieringens negativa effekter. Östersjöns framtid är hotad på många olika sätt, ”en olycka kommer sällan ensam”

Tack!